Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kocher - Kochhaff, David - Kochheim. Se Kochem - Kochi - Kocia - Kochinkina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
465
Kochhaff-Kochinkina
466
lades 1872 till professor i kirurgi i Bern. Han
har utöfvat en mycket omfattande verksamhet och
offentliggjort ett stort antal arbeten, Zur lehre
von den schusswunden durch kleinkalibergeschosse
(1895), läroböcker (Chirurgische operationslehre,
7:e uppl. 1907; Hirnerschutterungen,
hirndruck und chirur-gische eingriffe bei
hirnkrankheit, 1906; Vorlesungen iiber chirurgische
infektionskrankheiten, med Tavel, 1895). Bland dessa
ha hans undersökningar om sköldkörtelns sjukdomar
och deras kirurgiska behandling (1883) tilldragit
sig det största uppseendet. För dem tilldelades
honom 1909 Nobel-priset i medicin, hvilket pris
af K. oafkortadt anslogs till humanitära ändamål
i hans födelsestad. K. är led. af Vet. soc. i
Uppsala (1894) och af Vet. akad. (1900).
R.T-dt.
Kochhaff, David, tysk teolog. Se Chytrseus.
Kochheim [kå’chhajm]. Se Kochem.
Kochi, hufvudstad i ett ken (län) med samma
namn på sydöstra kusten af Shikoku. 38,279
inv. (1908). Hufvudort för den japanska
pappersindustrien.
Ko’chia Koth, bot., ett litet släkte inom
fam. Chenopodiacece. I Sverige finnes (endast
vid Ottenby på Öland) en enda art, K. hirsuta
Nolte, som är en låg, täthårig strandört, med
spiralställda, smala, halftrinda, hela blad
och parvis sittande små, gulgröna blommor i
bladvecken. K. trichophylla, sommarcypress,
odlas som dekorationsväxt i trädgårdarna; på
hösten antar hela växten en intensivt röd färg.
O. T. S. (G. L-m.)
Kochinkina (Kotshinchina,
fr. Cochinchine), ett landskap i
Franska Indo-Kina (se d. o.), förr deladt
i Egentliga K. (annam. Dang-trong), som hör till
Tonkin, och Nedre K. l. Franska K. (annam. Nam-ki),
fransk koloni. Namnet användes nu endast om det
senare området, som upptager sydligaste spetsen af
Franska Indo-Kina, mellan 8° 25’ och 11° 30’ n. br.,
begränsadt i v. af Siamviken, i ö. af Sydkinesiska
sjön, i n. af Kambodja. 56,900 kvkm. Nästan hela
K. är en ung alluvialslätt, bildad af Mekongs
aflagringar. I sin lägsta del är det fylldt af
mangroveträsk; bakom denna följer en likaledes
vattenrik trakt, täckt af säf, medan den nordligaste
delen är något högre och har bergkullar (den högsta,
Djambra, 1,000 m.), som äro utlöpare från Kambodjas
kustberg. Yngre eruptiva bergarter träffas endast här
och där, äfven i södra delen och på ön Pulo Condor
ö. om K. Hufvudfloden är Mekong, som strax n. om
gränsen delar sig i två nästan parallella armar och
längre ned i ett flertal sådana, som äro förenade
genom kanaler, både sinsemellan och med floderna
Stora och Lilla Vaïco, Saigon och Donnaï. Mekongs
mynningar kallas cua. Floderna äro djupa nog äfven
för större fartyg, men deras sandfyllda mynningar
ha blott 3–4 m. djup, utom Mekongs nordligaste
(Cua-Dai), som har öfver 5 m. djup. – Klimatet
är hett och ohälsosamt för européer. Den lägsta
temperaturen är i Saigon i dec. 19°, i mars–maj 29°;
årsmediet är 27,2°. Regntiden varar från april till
slutet af okt., den torra från början af nov. till
början af april. Nederbörden i Saigon är 2,110 mm. –
Växtligheten liknar det tropiska sydöstra Asiens och
är synnerligen yppig. Sockerröret är kanske hemma
där; det odlas i stor skala jämte en mängd tropiska
frukter. Dessutom lämna palmer,
gummiträd (Ficus elastica), brödfruktträd
m. fl. värdefulla produkter. Äfven djurvärlden är
ostindisk: tigrar, leoparder, elefanter, rhinoceros
och flera hjortarter förekomma, bland fåglar påfågeln,
hvarjämte moskitos och myror äro en landsplåga. –
Befolkningen steg vid slutet af 1906 till 2,870,514
pers. (50 pers. på 1 kvkm.). Den består af flera olika
element. Hufvudfolket är annamiter (omkr. 2 mill.),
hvilka äro inkräktare, ditkomna för omkr. 200 år
sedan, dessutom 230,000 kambodjaner (khmer), 7,000 moï
och scham (tsiam), hvilka äro urbefolkning, de förre
i låglandet, de båda senare i höglandet, 100,000
kineser, 5,000 andra asiater (malajer, japaner,
tagaler m. m.) och 5,500 fransmän. Den förhärskande
religionen är buddismen (1,7 mill.). Katolicismen,
som drifvit missionsverksamhet här ända sedan 1624
och som har en biskop i Saigon, räknade 1901 73,234
bekännare. Det finnes omkr. 380 skolor med 800 lärare
och 19,000 lärjungar. 1903 beslöts inrättandet af en
medicinsk skola i Saigon. Där och i Mytho finnas två
collèges, underhållna af kolonien. – Hufvudnäringen
är jordbruk; öfver 1,5 mill. har äro odlad jord
och 1,7 mill. skog. Viktigast är risodlingen, som
upptager 1,4 mill. har; dessutom odlas majs, bönor,
batater, jordnötter, bomull, sockerrör, tobak, kaffe,
kokos- och betelnötter, mullbärsträd, peppar, oranger,
bananer o. a. Vidsträckta bevattningsverk äro under
arbete i de centrala och sydvästra delarna. Fiske
idkas i floder och vid hafskusten och afkastar
årligen 2,8 mill. frcs. – Industrien är obetydlig;
det finnes några riskvarnar, sågverk och såpsjuderier
och en fernissfabrik. En kolgrufva gaf 1905 20,000
ton kol. Handeln är till största delen i händerna på
européer och kineser. Importen för konsumtion steg
1908 till omkr. 108 mill. kr. och exporten af inhemska
varor till 98 mill. kr. De viktigaste exportvarorna
äro ris, fisk och fiskolja, peppar, bomull, kopra
och silke. Den förnämsta sjöstaden är Saigon, som
regelbundet besökes af flera franska, engelska och
tyska linjers fartyg. Den inländska trafiken besörjes
mest på vattenvägarna. En 71 km. lång järnväg,
den äldsta i Franska Indo-Kina (1885), förenar
Saigon med Mytho; en annan linje från Saigon till
Khanh-hoa i Annam är under byggnad, hvarjämte flera
småbanor gå från Saigon till närliggande orter. –
Telegraflinjerna ha omkr. 5,000 km. längd. Den
enskilda budgeten för K. upptog inkomster och
utgifter för 1909 till 578,880 piaster (à 2,20 frcs);
moderlandets utgifter för K. upptogos i 1910 års
stat till 13,3 mill. frcs. Kolonien lyder sedan
1887 under generalguvernören öfver Franska Indo-Kina
(se d. o.), som företrädes i K. af en viceguvernör,
biträdd af en generalsekreterare, ett hemligt råd
(bestående af generalsekreteraren, befälhafvarna
öfver trupperna och flottan, ett par andra ämbetsmän
samt 5 af viceguvernören utnämnda medlemmar) och
ett kolonialråd af 14 medlemmar, af hvilka 6 väljas
genom allmän omröstning af alla franska kolonister,
2 af handelskammaren och 6 äro infödingar. K. är
deladt på 21 arrondissemang, fördelade på 4 provinser
(circonscriptions) och förvaltade af administrateurs,
med biträde af råd af framstående infödingar. Ett
särskildt arrondissemang bildar den dithörande
ögruppen Pulo Condor. Till franska deputeradekammaren
sänder K. en deputerad. Hufvudstad: Saigon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
