- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
473-474

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kodama, Gentaro - Kodda. Se bollspel, sp. 1020. - Kodein - Kodeinfosfat, kem. Se Kodein. - Kodesch kodaschim, hebr. Se Allra heligaste. - Kodex. Se Codex. - Kodicill - Kodifiera - Kodifikation - Kodilj - Kodivision - Kodje-sjön. Se Ibrahimsjön. - Kodjupet - Kodok, stad. Se Fashoda. - Kodros - Kodungalore, stad. Se Cranganore. - Kodyma - Koechlin. Se Köchlin. - Koedukation, gemensam undervisning för manlig och kvinnlig ungdom. Se Samundervisning. - Koefficient - Koekkoek. 1. Johan Herman - Koekkoek. 2. Barend Cornelis - Koeleria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

473

Kodda-Koeleria

474

general Oyama i ledningen af arméerna och utvecklade
därunder en synnerligen framgångsrik verksamhet och
blef efter kriget chef för generalstaben. Vikonit före
sin död, upphöjdes han efter densamma till grefve.
C. O. N.

Kodd_a. Se Bollspel, sp. 102(\

Kodein (af grek. kōdeia, vallmofröhus), kem., med.,
alkaloid, en af de s. k. morfinbaserna i opium. Det
är ett metylmorfin af sammansättningen

C17 H17 NO (OH) (OCH3)

och liknar morfinet. Det ingår i opium till 0,2–0,8
proc. Kodein bildar i rent tillstånd färglösa,
i hett vatten lättlösliga, men i kallt svårlösliga
prismor. Kodein ger, liksom morfin, vid upphettning
med saltsyra apomorfin. Det företer, jämfördt
med morfinet, vida svagare ro- eller sömngifvande
verkan; hos djur framkalla större doser benägenhet
för häftiga krampanfall. Medlet har i regel ej
stoppande verkan. Sin förnämsta användning har
kodeinet mot hosta och äfven mot diverse smärtor samt
vid afvänjning af morfinister. Dosen är 2–5 till högst
10 cg. Samma doser ges äfven af kodeinfosfat, phosphas
codeicus
, fina, hvita, bittra kristallnålar, som lätt
lösas i vatten med svagt sur reaktion. H. E. C. G. S.

Kodeinfosfat, kem. Se Kodein.

Ködesch kodasehim, hebr. Se A11 r a heligaste.

Ködex. Se C o d e x.

Kodicill (lat. codicVllus, skriftafla, i
plur. anteckningsbok, notis, testamentariskt
förordnande, dim. af codex, se d. o.), tilläggsartikel
till ett aktstycke, särskildt till ett testamente,
l sistberörda betydelse hade kodicillen i den
romerska rätten reglerats med säregna bestämmelser,
genom hvilka den till både innehåll och form
skilde sig från ett testamente. Så är däremot
icke fallet i svensk och öfrig modern rätt, där
testamentsreglerna gälla äfven för kodicillen.
(C. G. B j.)

Kodifiera, verkställa en kodifikation (se d. o.).

Kodifikatiön (af lat. codex, se d. o., och fa’cere,
göra), spridda lagars eller sedvanerättsliga reglers
sammanförande till ett systematiskt ordnadt, enhetligt
lagverk, såsom - för att nämna ett par berömda exempel
- corpus juris civilis 527-565 (se Corpus juris)
och Frankrikes six codes 1804- 27 (se C o d e). Vår
svenska "1734 års lag", Sveriges rikes lag, utfärdad
23 jan. 1736, bör också nämnas här. Jfr L a g b o k.
C. G. Bj.

Kodilj (fr. codille, af sp. codillo), dubbel bet
("gå kodilj" = förlora 2 betar) i lomber och vira
m. fl. spel. Ordet förkortas ofta till ko ("bli ko"),
med utvidgningen "kossa". Förlorar man mer än två spel
under kodiljen, kallas dessa "kalfvar" ("bli kalf");
dock betalas aldrig för mer än kodilj.

Kodivisiön (af lat. co-, med, och divisio, indelning),
ett begrepps indelning från flera synpunkter.

Kodje-sjön. Se Ibrahimsjön.

Kodjupet, en utanför staden Vaxholm belägen,
trång och krokig farled, hvilken efter Oxdjupets
försänkning på 1830-talet måste passeras af alla
större fartyg, som ämnade sig till Stockholm. Sedan
Kodjupet på 1870-talet försetts med försänkning med
endast 3,9 m. djup i rännan mellan de nära upp till
vattenytan nående delarna af densamma, har en ränna
för större fartyg upptagits i Oxdjupets försänkning,
och hufvudfarleden till
Stockholm går således numera förbi
Oskar Fredriksborgs fort. Jfr Oxdjupet.
L. H.*

Kodok, stad. Se F a s h o d a.

Ko’dros (grek. KOÖQOS, lat. Codrus), forntida konung
i Aten, son af Melanthos och tillhörande nelidernas,
från det messeniska Pylos invandrade ätt. Den attiska
sagan förtäljer att, när dorerna (1068 f. Kr., enligt
den traditionella tidsberäkningen) gjorde ett infall
i Ättika, oraklet förespådde seger åt det folk, hvars
konung blef ve dödad af fienden. För att vända denna
förutsägelse till sitt folks fördel skall K. ha okänd
och förklädd begifvit sig in i fiendernas läger, där
han inledde en ordväxling och blef dödad. Atenarna
förklarade därefter, att ingen vore värdig att
i egenskap af konung efterträda K., ty denne hade
frivilligt uppoffrat sig för fäderneslandet; i stället
infördes en fri författning. Sannolikt döljer sig
bakom denna berättelse blott en af de högadliga
(eupatridiska) släkterna genomförd inskränkning af
konungamakten. A. M. A.

Kodungalore, stad. Se Cranganore.

Kodyma, en 160 km. lång gränsflod mellan ryska
guv. Gherson och Podolien, biflod till Bug
(fr. h.). Vid K. besegrade MUnnich turkarna 1739^
J. F. N.

Koechlin [kö’ch-]. Se Köchlin.

Koedukatiön (af lat. co-, tillsammans med, och
educätio, uppfostran), gemensam undervisning för
manlig och kvinnlig ungdom. Se Samundervisning.

Koefficient (af lat. co-, tillsammans med, och
efficere, åstadkomma). 1. Mat., i ett gifvet
algc-braiskt uttryck den storhet, med hvilken
den i uttrycket ingående hufvudsakliga storheten
är multiplicerad. Så är t. ex. i uttrycket Hk
koefficienten 10. Då i ett uttryck obekanta eller
föränderliga storheter förekomma, anses dessa vanligen
som hufvudsakliga storheter. Så är t. ex. i allmänhet
2a koefficienten i uttrycket 2ax; eljest kan äfven 2
där vara koefficient, om produkten ax betraktas som
den egentliga storheten. Då ingen synbar koefficient
finnes, t. ex. i uttrycket a2, är koefficienten alltid
1. - Med koefficienter till en ekvation

xn + a^T-1 H––––h än-1% + an = O

förstås koefficienterna aly–––, dn-i,’ an till de

successiva digniteterna af x. Dessa
koefficienter ha ganska anmärkningsvärda
egenskaper; så är t. ex. a1 alltid lika med
summan af ekvationens rötter, tagen med ombytt
tecken. - Om b in om i al-koefficienter se d. o. -
Differentialkoefficient är liktydigt med d e r i v a
t a (se d. o.). - 2. Fys. Se Absorptionskoeffi-cient.
1. d. F.)

Koekkoek [kokkok]. 1. Johan Herman K., holländsk
marinmålare, f. 1778, d. 1851, började som arbetare
i en tapetfabrik, men utbildade sig genom studium
af naturen till en lyckad framställare af utsikter
öfver haf och floder. - 2. Barend Cornells K.,
den föregåendes son, landskapsmålare, f. 1803,
d. 1862, målade med mästerskap skogsutsikter från
nedre Rhen. Två hans bröder och två brorsöner
blefvo landskaps- och marinmålare. _
(G-g N.)

Koeleria [köléria] Pers., Tofs-äxing, bot., är
ett släkte inom fam. Graminece, afd. Festucece,
som i Sveriges sydliga kusttrakter och på Öland
representeras af K. glauca DC., som bildar låga
tufvor, af ett gråaktigt gräs med nästan trådsmala,
småludna

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free