- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
515-516

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kola. 2. Stad i ryska guv. - Kolabukten. Se Kola 1. - Kolakreter - Kolalsyra, kem. Se Galla. - Kolanötter, bot. Se Cola. - Kolar, Josef Jiri - Kolari - Kolarier, Kolariska folk. Se Kohl. - Kolarskolor - Kolartro - Kolassimiltion, bot., detsamma som kolsyreassimilation. Se Assimilation. - Kolaträd, bot. Se Cola. - Kolatur, farm. Se Kolera, sp. 527. - Kolb, Georg Friedrich - Kolbe. 1. Karl Wilhelm K d. ä., tysk kopparstickare - Kolbe. 2. Karl Wilhelm K. d. y., den föregåendes - Kolbe, Adolf Wilhelm Hermann - Kolbein. 1. K. Tumason

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

515

Kolabukten-Kolbein

516

fregatt staden och förstörde en stor del af densamma.
1. J-F. N. 2. J. F. N. L. W:sonM.

Kolabukten. Se K o l a 1.

Kolakreter (grek. kolakreftai 1. kolagreftai), en
urgammal finansmyndighet i det forna Aten. Ordet
har blifvit förklaradt på olika sätt. Sannolikt
betyder det "uppsamlare af skinkor eller
lårstycken" (af kolon, ländstycke, och agél’rein,
samla) och betecknar i sådant fall måhända
ombesörjandet af vissa offentliga offermåltider
såsom dessa ämbetsmäns ursprungliga uppgift.
A. M. A.

Kolälsyra, kem. Se Galla.

Kolanötter [kala-], bot. Se C öl a.

Kölar [ka-], Josef Jifi, tjechisk konstnär och
författare, f. 1812, d. 1896, var 1863-73 skådespelare
och regissör vid nationalteatern (Narodni Divadlo)
i Prag och verkade kraftigt för den sceniska
konstens höjande i det slaviska Böhmen. Bland
hans egna dramatiska alster märkas Monika (1846),
Zizkovå smrl (Zizkas död, 1850), Prazsky 2id (Juden
i Prag, 1871), Primator (1883) och Djablovd legenda
(1891). Hans historiska drama Mistr Jeronym förbjöds
af censuren, men trycktes 1886. K. skref äfven många
fantastiska berättelser och intressanta kulturbilder
i memoarform från det gamla Prag (Ze stare Prahy,
1888) samt öfversatte för scenen 30 dramatiska verk.
A-d J.

Kolari, kapell under Öfvertorneå pastorat
i Uleåborgs län, Finland. Areal 2,281
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,009 pers. (1908).
A. G. F.

Kolarier [kåiä-], Kölar iska folk. SeKolh.

Kolarskolor, skolor, där teoretisk och praktisk
undervisning i kolning meddelas. Den äldsta
och största kolarskolan är Järnkontorets
praktiska kolarskola i Värmland
, till en början
ambulerande inom landskapet, sedan 1901 förenad
med Värmlands och Örebro läns skogvaktarskola i
Gammelkroppa. Järnkontoret lämnar skolan ett årligt
anslag af 2,000 kr., hvarjämte Värmlands och Örebro
läns landsting anslå 500 kr. hvardera årligen till
premier. Kursen börjar 1 sept. och varar 7–8 veckor,
hvarunder omkr. 15 milor utkolas. Skolan besökes
årligen af i medeltal 35 elever. Efter enahanda
program arbeta landets två andra kolarskolor:
Järnkontorets praktiska kolarskola i Dalarna,
ambulerande, med årligt anslag af 2,000 kr. af
Järnkontoret och med omkr. 25 elever, och Gäfleborgs
läns kolarskola
, vid Voxna, anordnad af länets
skogsvårdsstyrelse, med ett bidrag från Järnkontoret
af 1,500 kr. och med omkr. 20 elever. Undervisning
i kolning meddelas äfven i skogsskolorna.
E-t N-n.

Kolartro (ty. köhlerglaube), en obetingad, blind tro,
naivt hvilande på andras utsago. Uttrycket säges
härröra från en 1500-tals-legend och hade urspr.
betydelsen af gemene mans enkla fasta öfvertygelse.

Kolassimilatiön, bot., detsamma som
kolsyreassi-milation. Se Assimilation.

Kolaträd [ka-], bot. Se Cola.

Kolatur, farm. Se Kolera, sp. 527.

Kolb, Georg Friedrich, tysk statistiker,
kulturhistoriker, publicist, f. 1808 i Speier,
d. 1884 i München, var borgmästare i sin fädernestad,
då han 1848 invaldes i tyska nationalförsamlingen,
där han tillhörde vänstern. 1849 och 1863-72 tillhörde
K. bajerska landtdagen och var 1868-69

medlem af tullparlamentet. Som tidningsman
motarbetades han på 1850-talet af bajerska regeringen
och vistades därför 1853-60 i Schweiz. 1863-66
redigerade K. "Frankfurter zeitung". - K:s mest kända
arbeten äro Geschichte der menschheit und der kultur
(2 bd, 1843), sedermera omarbetad under titeln
Kulturgeschichte der menschheit (2 bd, 1869 -70;
3:e uppl. 1884; "Menniskoslägtets kulturhistoria",
1869-71) och Handbuch der verglei-chenden statistik
(1857; 8:e uppl. 1879).

Kolbe. 1. Karl Wilhelm K. d. ä., tysk kopparstickare,
f. 1757, d. 1835, var lärare och språkforskare,
egnade sig åt konsten på uppmaning af sin släkting
Chodowiecki, studerade i Berlin och lefde sedan i
Dessau. Hans landskap och idylliska kompositioner voro
högt värderade. K. utgaf 1825 sin själfbiografi. -
2. Karl Wilhelm K. d. y., den föregåendes brorson,
tysk målare, f. 1781 i Berlin, d. där 1853, studerade
i sin födelsestad och blef en af de förnämste
romantikerna bland konstnärerna i Berlin. Kiddarlif
och sagovärld voro K:s egentliga områden, han
målade Wasserfahrt, Fiirstin auf der jagd, Doge und
dogaresse. Därjämte utförde K. historiemålningar,
såsom Fredrik Barbarossa i slaget vid Antiokia, Hertig
Vratislav af Pommern i sina sista ögonblick samt (i
Berlins nationalgalleri) Karl V på flykt, Barbarossas
lik vid Antiokia. I Marmorpalatset vid Potsdam målade
han scener ur Nibelungenlied, och till hans förnämsta
verk räknas kartonger till glasmålningar för slottet
Marienburg med ämnen ur Tyska ordens historia (två
skisser i nationalgalleriet, Berlin). C. R. N.*

Ko’lbe, Adolf Wilhelm Herman n, tysk kemist, f. 1818,
d. 1884, blef 1851 professor vid Marburgs och
1865 vid Leipzigs universitet. K:s arbeten tillhöra
hufvudsakligen den organiska kemiens område. Bland de
tidigare märkas hans undersökningar om klors inverkan
på kolsvafla, om nitri-lerna (hvilkas studium han
började tills, med Frank-land under en vistelse i
London 1845-47) och om organiska syrors sönderdelhing
genom den elektriska strömmen samt i synnerhet om
metoden att ur alkoholradikalernas cyanföreningar,
d. v. s. nitriler, framställa syror med högre
kolhalt. 1873 uppfann han en enkel metod att ur fenol
och kolsyra framställa salicylsyra, hvars antiseptiska
egenskaper han upptäckte 1874. Genom att uppfatta de
organiska syrorna som substitutionsderivat af kolsyra
lade K, i själfva verket redan före Kekulé grunden
till dennes teori om kolets fyratomighet. Fasthållande
vid Berzelius’ teori om kopplade radikaler, utbildade
K. ensidigt denna och uppträdde med stor hätskhet
mot den s. k. moderna kemien. Utom afhandlingar
och uppsatser, hvilka återfinnas i Liebigs och
Wöh-lers "Annalen der chemie und pharmacie", i
den af K. o. a. sedan 1870 redigerade "Journal fur
praktische chemie" samt i Liebigs, Poggendorffs och
Wöhlers "Handwörterbuch der reinen und ange-wandten
chemie", som han i slutet af 1840-talet redigerade,
författade K. bl. a. Ausfuhrliches lehr-buch der
organischen chemie (2 bd, 1854, 1860; ett 3:e band,
utarbetadt af H. v. Fehling, 1868 samt E. v. Meyer
och A. Weddige, 1878; ny, omarbetad uppl. af de två
första banden af Meyer 1880-84), hvilket arbete utgör
3:e-5:e banden af Graham-Ottos "Ausfuhrliches lehrbuch
der chemie". (H. E.)

Kolbein. 1. K. Tumason, isländsk höfding,

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free