Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolberger hejde - Kolbindning - Kolborste - Kolbotten. Se Kolning - Kolbox, sjöv. Se Box. - Kolbriketter. Se Brikettering och Brännmaterial - Kolbrunarskald. Se Tormod Kolbrunarskald. - Kolbränna. Se Anund 3. - Kolbullar - Kolbunker, sjöv., detsamma som kolbox. Se Box. - Kolbuszowa - Kolbäck - Kolbäcken - Kolbäcksån - Kolchicein, farm. med. Se Kolchicin. - Kolchicin - Kolchis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
619
Kolbindning-Kolchis
520
i Norden, där befälhafvarna å båda sidor - Fleming och
Wind - leda sina flottors rörelser ej blott till den
första sammandrabbningen, utan äfven under stridens
fortgång. I taktiskt hänseende är därför slaget l
juli 1644 banbrytande. Den danska folksången "Kong
Christian stod ved hoien mast" hänför sig till denna
strid. Konungens uppträdande i slaget var likvisst
af underordnad betydelse. Se K. V. Bruun, "Slaget paa
Kolberger heide d. l juli 1644" (1879), och A. Munthe,
"Svenska sjöhjältar" V: l, s. 297-325 (1905).
24 april 1715 stod vid K. en strid mellan en
svensk flotta (4 skepp och 2 fregatter) under
schout-bynachten Karl Hans Wachtmeister och en dansk
(8 skepp och 2 fregatter) under schoutbynachten
Kristian Karl Gabel. Efter tappert motstånd och
sedan Wachtmeister förgäfves sökt bryta sig igenom
den danska eskadern, ville han begagna natten till
att reparera sina skadade skepp i afsikt att dagen
därpå komma undan genom Stora Belt. Men under mörkret
dref han på bankarna utanför Biilck (vid inloppet till
Kielfjorden). Som Wachtmeister led brist på krut och
därför ej kunde återupptaga den väntade striden,
beslöt han göra sina fartyg obrukbara, men hann
ej utföra denna plan till följd af Peder Wessels
(Tordenskjolds) vaksamhet, utan öfver-lämnade sig
och sina skepp åt Gabel. A. M-e.
Kolbindning, metall., kallas järnets upptagande af
kol som legeringsämne. (Se J ä r n, sp. 381 ff.)
Kolborste, elektrot., kontaktstycke af pressadt kol,
som användes för öfverföring af elektrisk ström från
en rörlig yta, t. ex. en strömsamlare på en elektrisk
maskin (se d. o.). A. E-m.
Kolbotten. Se K o l n i n g.
Kolbox, sjöv. Se B o x.
Kolbriketter. SeBriketteringochBränn-material.
Kolbrunarskald. Se Tormod Kolbruna r-skald.
Kolbränna. Se Anund 3.
Kolbullar, skogsarbetarnas vanligaste föda,
tillagas på följande sätt. Hvetemjöl röres med
vatten till stadig smet, som saltas lätt. Enbart
fett fläsk (s. k. amerikanskt) smältes i en
stekpanna. Hvetemjölssmeten ilägges i pannan,
gräddas på båda sidorna till en omkr. 3 cm. tjock
pannkaka. Vid gräddningen måste pannan stå å glöd
eller kol. Kolbullarna förtäras sedan till omväxling
med kaffe, torrt bröd och amerikanskt fläsk.
Kolbunker (eng. coal-bunker, bunker), sjöv., detsamma
som kolbox. Se Box.
Kolbuszowa [-Java], köping i Galizien. 3,174
inv. (1900), tillsammans med de kringliggande
byarna öfre K. och Nedre K. 6,510 inv. (polacker).
J. F. N.
Kolbäck, socken i Västmanlands län, Snefringe
härad. 4,956 har. 2,899 inv. (1909). K. utgör ett
regalt pastorat i Västerås stift, Munktorps kontrakt.
Kolbäcken, geol., svagt skålformig aflagring
af bergarter, som innehålla brunkols-
eller stenkolsflötser. Se Stenkolsbäcken.
E. E.
Kolbäcksån, vattendrag i Dalarna och Västmanland,
upprinner i Väster-Dalarna ur sjön Säfsen, flyter
med östlig hufvudriktning genom Väster-Bergslagen,
bildande de betydliga sjöarna Vässman samt Norra
och Södra Barken (100 m.) därefter mot s. ö.
genom Västmanland, inom hvilket landskap den
genomflyter sjöarna Stora och Lilla Aspen (77 m.),
Åmänningen (76,6 m.), Virsbosjön (73 m.), Öfre och
Nedre Nadden (70 m.), Ö. Surasjön samt slutligen
Freden, hvarefter den genom Borgåsund utfaller i
fjärden Galten af Mälaren. Vid Ängelsberg upptager
Åmänningen Norbergsån, som kommer från småsjöar i
södra Dalarna och upptager vattnet från en mängd
småsjöar. De många fallen ha fått användning
i industrien; de viktigaste finnas vid Semla,
Fagersta, Västanfors, Ramnäs, Surahammar, Trångfors
(med kraftstation tillhörig Nord. metallaktiebolaget
i Västerås), Hallstahammar och Sörstafors. K. är
till stor del af sitt lopp kanaliserad, eller ock
kringgås forsarna af Strömsholms kanal. Omgifningarna,
i allmänhet starkt kuperade och med jämförelsevis
icke betydlig odling, äro berömda för sin
skönhet. Vattendragets hela längd är 170 km., dess
afvattningsområde 2,890 kvkm. A. G.*
Kolchicein, farm. med. Se Kolchicin.
Kolchicin, farm. med., ett ämne i hösttidlösan,
Colchicum autumnale (se C o l c h i c u m),
särskildt i fröna, den officinella drogen semen
Colchici. Kol-chicinet är en förening mellan metyl och
kolchicein, som äfven förekommer i drogen. Båda dessa
ämnen ha vanligen räknats till alkaloiderna, ehuru
de förete sur reaktion. Rent kolchicin, C22 H25 N06,
är ett gulhvitt, bittert pulver, lösligt i vatten och
alkohol. Dess verkan på organismen synes sammanhänga
därmed, att det, själft föga verksamt, småningom
oxideras till starkt giftigt oxicUkolchicin ; effekten
inträder med en egendomlig långsamhet. Flera timmar
efter intagande af en- giftig dos inträda starka
kräkningar och 12 till 24 timmar efter intagningen
ett synnerligen häftigt diarré. Ibland befinnes
tarmslemhinnan vara inflammerad; i andra fall saknas
tecken till sådan lokal retning, och diarrét synes
då bero därpå, att giftet framkallat en abnorm
retlighet hos nervbildningar i tarmväggen. Utom
mag-och tarmsymtomen inställer sig äfven (hos djur)
"uppstigande förlamning", börjande i bakbenen
och gripande öfver på bålen; slutligen uppträda
kon-vulsioner och död genom kväfning. - Som
läkemedel ha kolchicum och kolchicin sin väsentliga
användning mot de karakteristiska smärtanfallen
vid gikt. Medlet bör anlitas vid anfallets början i
ordentliga doser. Bäst ges rent kolchicin, l mg. 3
ggr dagligen i 2 dagar. Behandlingen leder vanligen
till illamående och starkt diarré, hvarvid de häftiga
smärtorna och inflammationen i den angripna ledgången
försvinna. Lindrigare anfall kunna häfvas af ett par
doser utan tarmretning. Medlets verkningssätt vid
gikt är alldeles okändt; på giktsjukdomen i öfrigt
verkar det ej. Utom kolchicin användes äfven Tinctura
Colchici, som dock verkar svagare och osäkrare
C. G. S.
Kolchis (erek. Kol%i$, lat CölcUs) hette fordom
en landsträcka vid östra ändan af Svarta hafvet
(Pontos Euxeinos), ungefärligen motsvarande det
nuv. ryska guv. Kutais (Mingrelien) och den turkiska
prov. Trabezon. Landet genomströmmas af floden
Rion (de gamles F asis), hvars breda floddal är
ett utomordentligt fruktbart, men sumpigt och af
febersjukdomar härjadt alluvialland. Hos invånarna
fann Herodotos i såväl utseende som kulturförhållanden
mycken likhet med egypterna och förmodade, att de
också verkligen härstammade från en egyp-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
