Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolibrierna - Kolik. 1. Med., anfallsvis uppträdande smärtor - Kolik. 2. Veter., åtskilliga sjukdomsprocesser i mage och tarmar hos hästen - Koliktarmen, anat. Se Colon. - Kolima, flod. Se Kolyma. - Kolin, Cholin, kem. farm., växtbas - Kolin, stad - Kolindsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Kolik-Kolindsund
538
liga, utan häftiga, retliga och stridslystna,
särskildt under fortplantningstiden. Bona (fig. 3)
byggas mestadels af honan och förfärdigas af ett
mjukt, bomulls-liknande ämne, hvari fasta växtdelar
inväfvas; äggen äro två och jämförelsevis stora. Det
är allmänt bekant, att kolibrierna prunka i regnbågens
alla färger och glänsa som ädelstenar, hvarför de
också användas som prydnader (i fruntimmershattar
m. m.). Utom människan torde de ha få fiender. Man
har lyckats tämja dem, men de dö snart, ofta
i brist på lämplig föda. Kolibrierna ha blifvit
uppdelade i omkr. 127 släkten och öfver 500 arter. -
Jfr J. Gould, "A monograph of the Trochilidse"
(1850-59), och Mulsant och Verreaux, "Essai
d’uneclassification mé-thodique des Trochilidés"
(1866), "Histoire naturelle des oiseaux-mouches"
(1875 ff.). C. R. S. (L-e.) Kolik (af grek. kolon, en
del af grof tarmen). 1. Med., anfallsvis uppträdande
smärtor i buken. Kolik kan uppkomma af många orsaker,
såsom genom omåttligt förtärande af föda eller genom
förtärande af svårsmälta födoämnen, genom sjukdomar
i tarmens vägg, genom gasbildning, förstoppning,
tarm-vred o. s. v. Till de svåraste slagen af kolik
höra gallstenskolik och njurstenskolik. Den förra
uppkommer, då en gallsten vandrar från gallblåsan
genom gallgångarna till tarmen (se vidare Gallsten);
njurstenskolik uppstår, då en njursten vandrar från
njuren till urinblåsan. En annan svår form af kolik
är den s. k. b l y k o l i k e n, som uppkommer genom
blyförgiftning (se d. o.). - Smärtorna vid kolik
äro ej sällan mycket våldsamma; de hindra vanligen
den sjuke att ligga stilla och tvinga honom att
oupphörligt ändra läge. Buken är dock ofta obetydligt
öm, och smärtorna lindras ej sällan af tryck på
buken. Därigenom kan man ofta skilja koliksmärtorna
från smärtorna vid buk-hinneinflammation,
hvilka ökas af lägeförändringar och af tryck
på buken. Koliken framkallar vanligen inga stora
vådor; anfallet går öfver efter kortare eller längre
stund. Dess betydelse beror h. o. h. på den orsak, som
framkallat den. Behandlingen är för olika fall mycket
olika. Vanligen lindras plågorna af varma omslag,
grötar o. d. Ofta behof va smärtstillande invärtes
medel, såsom opium och morfin, användas. I vissa fall
äro afförande medel och lavemang af stor nytta. - 2. V
eter., åtskilliga sjukdomsprocesser i mage och tarmar
hos hästen, som uppkomma hastigt och ge sig till
känna genom oro, tecken af smärta i bukhålans organ
samt genom förstoppning. Af invärtes sjukdomsfall
hos hästen äro omkr. 40 proc. kolik. Många orsaker
kunna föranleda densamma, såsom att djuret hastigt
förtär en stor mängd säd, i synnerhet gröpad säd,
mjöl eller kli, hvarvid gasutveckling i mage och
tarmar lätt uppkommer, som t. o. m. kan föranleda
magens bristning. Andra orsaker till kolik äro
hopning af träckbollar i groftarmarna, tarmslinga7
och blodig infiltration i groftarmarnas hinnor. Hos
ungefär 90 proc. af fullvuxna hästar förekommer
uti en af stammarna till groftarmarnas pulsådror en
utvidgning jämte en större eller mindre blodpropp; i
den sistnämnda finnas flera eller färre ofullständigt
utvecklade exemplar af palissadmasken (Schlerostomum
armatum). Genom maskarnas rörelser kunna delar af
blodproppen lossna och medfölja blodströmmen samt
fastna i de finare grenarna af tarmarnas pulsådror,
hvarigenom de föranleda den ofvannämnda blodiga
infiltrationen i tarmväggen. Däraf följa åter lamhet
samt gasutveckling i tarmarna och, mången gång,
djurens död. 6-10 proc. af koliksjuka hästar
dö efter några timmars eller ett par dagars
sjukdom. Behandlingen af de sjuka består uti att
sakta leda dem omkring, att gifva läkemedel, som
hastigt häfva lamheten i tarmarna och sålunda
framkalla afföringar, såsom aloe, krotonolja,
laxersalter, eller att under huden inspruta en
lösning af svafvelsyradt fysostig-min (8-12 cg.) i
vatten, att sätta djuren klistir samt att emellanåt
gnida buken med halmviskor eller ylle och därefter
inhölja djuren i ylletäcken. Vid riklig gasutveckling
kan det blifva nödigt att medelst införandet af en
troakar genom bukväggen i tarmarna uttömma gasen.
1. P. W. (I. H.) 2. C. A. L.*
Koliktarmen, anat. Se C öl ön.
Kolima, flod. Se Kolyma.
Kolin, C h öl i n (af grek. cholé, galla),
kem. farm., växtbas af sammansättningen CH2 - CH2 OH
trimetyloxietylammoniumhydrat. Kolin är mycket
utbredt i både djur- och växtriket, dels i fri
form i många frön och i t. ex. flugsvamp, där det
benämnts a m a n i t i n, dels som beståndsdel af
lecitin (se d. o.) och af senapsalkaloiden sinapin
(se d. o.); vidare i hjärn- och nervsubstans och i
galla, hvaraf namnet. Kolin är en stark, sirupös,
föga giftig bas, som lätt blandar sig med alkohol;
med platina-klorid ger det en dubbelförening af
vackra röda kristaller. Vid sönderdelning af kolin
uppträder bl. a. trimetylamin, som sprider en frän
lukt af sillake. Genom oxidation af kolin med stark
salpetersyra kan framställas "konstgjordt muskarin"
(kolinmuskarin 1. pseudomuskarin), hvars kemiska
byggnad öfverensstämmer med det naturliga muska-rinets
i flugsvamp (se d. o.), men som i fråga om verkningar
något skiljer sig från detta. Kolin och närstående
ämnen närma sig i sin byggnad diverse likgifter (se
d. o.). H. E. C. G. S.
Kolin [kålin; tjech. Kolin Novy,ty.Neu-Kolin,Ny& K.],
stad och hufvudort i ett distrikt i östra Böhmen,
vid Elbe och den österrikiska statsjärnvägen mellan
Prag och Brunn. 15,025 inv. (1900), tjecher. Bland
kyrkorna är den gotiska S:t Bartholomeuskyrkan
förnämst (från 1300-talet). I K. finnas real- och
öfverrealgymnasium, handtverksskola, 2 sockerfabriker,
mekaniska verkstäder, petroleumraffinaderi, kvarnar
och flera andra industrier. Vid K. utkämpades 18
juni 1757 ett slag mellan preussarna (18,000 man
infanteri och 16,000 man kavalleri) under Fredrik II
och österrikarna (35,000 man infanteri, 18,000 man
kavalleri) under Daun. Fredrik gick till anfall mot
österrikarnas högra flygel. Detta anfall misslyckades;
det österrikiska kavalleriet utförde ett skickligt
motanfall i preussarnas vänstra flank. Dessa ledo
ett grundligt nederlag, som kostade dem 14,000 man
och 43 kanoner samt tvang Fredrik att vika tillbaka
till sitt land. (C. O. N.)
Kolindsund [kolinsu’nn], en 1874-79 torrlagd
insjö, som låg på den från Nörrejylland (Danmark)
åt ö. utskjutande halfön Djursland. Den var 20,7
km. lång och 3,? km. bred samt hade genom Grenaa
aflopp till Kattegatt. Genom torrläggningen vunnos
2,200 har för odling, hvarjämte kringliggande markers
fruktbarhet steg. E. Ebg.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
