- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
599-600

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolorimeter. 1. Astron. - Kolorimeter. 2. Fys. - Kolorimetercirkel, astron. Se Kolorimeter 1. - Kolorimetrisk - Kolorism - Kolorist - Kolorit, färg, färgblandning. Jfr Målarkonsten. - Kolorum - Kolos uppstår vid ofullständig förbränning, då förbränningsprodukterna icke afledas. Se Koloxidförgiftning. - Kolos, komitat. Se Klausenburg - Kolosov, Mitrofan - Koloss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett otvetydigt sätt bestämma den konstgjorda
stjärnans färg. Då de färger, som kunna framställas
med kolorim etern, icke fullt motsvara de färger, som
förekomma hos fixstjärnorna, har den emellertid som
mätapparat fått ringa användning. Vid kolorimetri-ska
undersökningar öfver stjärnorna har man på sista
tiden börjat använda helt andra förfaringssätt, där
man antingen begagnat sig af olika färgade stjärnors
olika inverkan på den fotografiska plåten eller
ock uppmätt de mot de olika stjärnfärgerna svarande
effektiva våglängderna hos stjärnljuset.

2. Fys., instrument för bestämmande af
färgintensiteten hos en lösning. Emedan en
lösnings färg är beroende af dess koncentration,
kan man med ko-lorimetern bestämma äfven en lösnings
koncentration. Fig. åskådliggör, huru en kolorimeter
är anordnad. A och B äro två graderade glascylindrar,
som innehålla de lösningar, som skola jämföras. Från
spegeln S1 kastas genom lösningarna ljus, hvilket
af speglarna S2, S3 och S4 reflekteras upp till L,
där man kan iakttaga två bredvid hvarandra liggande
färgade synfält.
illustration placeholder

Kolorimeter (schematisk framställning).

Cylindern A är fylld med en lösning, hvars koncentration
(c1) är känd och skikttjocklek (d1 kan afläsas på
graderingen. För att synfälten skola synas lika, måste
i B fyllas en lösning af den sökta koncentrationen
c2, till dess skikttjockleken blir d2. Den sistnämnda
koncentrationen kan då beräknas enligt formeln

c2 = cl d1/d2

1. B-d. 2. D. S-t.

Kolorimetercirkel, astron. Se Kolorimeter 1.

Kolorimetrisk, utförd medelst kolorimeter (se d. o.).

Kolorism (jfr Kolorit), konstt., färgverkans
tillgodoseende i hög grad och mer eller mindre
på bekostnad af teckningens pregnans (såsom hos
flera riktningar inom senare tidens tondiktning
och målarkonst).

Kolorist, målare, som utmärker sig i koloriten eller
som lägger hufvudsakliga vikten vid färggif-ningen.

Kolorit (fr. coloris, af lat. color, färg), färg,
färgblandning. Jfr Målarkonsten.

Kolorum, bråk, oväsen. Ordets upprinnelse är dunkel.

Kolos uppstår vid ofullständig förbränning,
då förbränningsprodukterna icke afledas. Se
Koloxidförgiftning.

Kolos [], komitat. Se Klausenburg.

Kolosov [], Mitrofan, rysk språkforskare,
f. 1839 i Dmitriev (guv. Kursk), d. 1881,
sedan 1871 professor i ryska språket och
litteraturen i Warschau, inlade stora förtjänster
om rysk språkhistoria och dialektologi. Han kan
jämte Potebnja rentaf betraktas som grundläggare
af dessa båda discipliner genom Otjerk istorii
zvukov i form russkago jazyka s XI po XVI
stol
. (1872) och Obzor zvukovych i formaljnych
osobennostej narodnago russkago jazyka
(1878),
båda visserligen tämligen registerartade, men
säkert grundade på fakta (så vidt sådana för
honom voro tillgängliga). K. grundlade tidskriften
"Russkij filologitjeskij viestnik" (fr. o. m. 1878,
fortsatt af Smirnov och Karskij), Biografisk
notis af Smirnov i ofvannämnda tidskr. 1881.
LlL

Koloss (grek. kolossos), jättestod, bildstod, som
öfverskrider de naturliga måttförhållandena; människa,
djur eller annat föremål af otymplig storlek; rike af
väldig utsträckning (t. ex. "den ryske kolossen"). -
Kolossal, öfvermåttan stor, ofantlig, bålstor,
åbäklig. - Kolossalstatyer äro strängt taget alla
statyer af mer än kroppsstorlek; vanligen brukas
dock uttrycket om sådana, som i betydligare grad höja
sig öfver måttet för vanliga bildstoder. Kolossala i
denna mening voro de flesta bildstoder i det forna
Egypten och i Assyrien, såsom sfinxen (se fig. 3 å
pl. II till art. Egypten), Memnonstoderna (18 m. höga;
fig. 4 å pl. II till art. Egypten) och konungabilderna
i Tebe (se fig. 5 o. 6 å pl. III till art. Egypten)
samt lejon- och tjursfinxerna i Ninive (se
illustrationssidan 1 till art. Assyrien). Vidt prisade
bland grekiska kolossalstatyer voro Fidias’ mer än 20
m. höga bronsstod Athena promachos på Akropolis, samme
mästares guld- och elfenbensstoder Athena parthenos
(fig. 1 till art. Athena) och den sittande Zeus i
Olympia
(båda omkr. 12 m.) samt Polykleitos’ Hera
i Argos
, äfven den en "kryselefantin-bild". Största
ryktet för väldiga måttförhållanden vann dock den
s. k. Kolossen på Rhodos (se d. o.). Störst bland
romerska stöder var Zenodoros’ staty af Nero (33
m.), hvilken först stod i närheten af Colosseum och
gaf denna byggnad dess namn. Com-modus lät borttaga
stödens hufvud och i stället dit-sätta en afbildning
af sitt eget. En höjd af 6 m. når den till vår tid
bevarade marmorgruppen Hästtämjarna ("Dioskurerna")
på Monte Cavallo i Rom. - Medan de gamla folken ofta
frestades att söka ge uttryck åt sina gudars höghet
genom att afbilda dem i utomordentlig storlek, har
man i nyare tider mera sällan utfört kolossalstatyer
af större mått. Bland dylika nämna vi de Mariabilder,
som finnas i åtskilliga franska bergstrakter,
ståndbilden af den hel. Carlo Borromeo, rest 1697 vid hans
födelseort Arona nära Lago maggiore och bestående
af en 22 m. hög staty på en sockel af 13 m. höjd,
Herkules vid Wilhelmshöhe, en efterbildning af den
farnesiske, äfven kallad "der grosse Christoph",
10 m. hög på en 3,5 m. hög sockel och rest 1717, den
(från foten t. o. m. kransen) 20,6 m. höga Bavaria
(se d. o. med fig.) nära München, Hermannsdenkmal
(se Arminius med fig.) i Teutoburg-skogen,
det 45 m. höga Niederwaldsmonumentet samt Friheten,
upplysande världen
(1886), världens största staty, 46
m., af fransmannen Bartholdi (se denne och Bedloes-ön
med fig.), och samme mästares 16 m. höga Belforts
lejon
samt Hugo Lederers Bismarck i Hamburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free