- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
601-602

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolossai - Kolossal. Se Koloss. - Kolossalstaty. Se Koloss. - Kolossen på Rhodos - Kolosser, invånare i frygiska staden Kolossai (se d. o. och Kolosserbrefvet). - Kolosserbrefvet - Kolosseum. Se Colosseum. - Kolostrum, råmjölk. Se Mjölkafsöndring. - Kolosvar, stad. Se Klausenburg. - Kolotomi - Kolowrat-Liebsteinsky, Franz Anton - Koloxid - Koloxidförgiftning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kolossai (grek. Kolossai, lat. Colossæ), stad i
Frygien, vid Meanders biflod Lykos, nära Hiera-polis
och Laodikeia. Det förstördes omkr. år 64 e. Kr. af
en jordbäfning, men blef snart åter-uppbyggdt. Under
medeltiden framträdde det 4 .km. sydligare belägna
Chonai (nu Chonas), i K:s ställe. Episteln till
kolosserna skrefs till invånarna i denna stad,
hvarest fanns en af de äldsta kristna församlingarna.
(J. F. N.)

Kolossal. Se Koloss.

Kolossalstaty. Se Koloss.

Kolossen på Rhodos, den vanliga benämningen på en i
den forngrekiska staden Rhodos, på ön af samma namn,
uppställd kolossalbild af solguden (Helios). Se vidare
Chares. Den var uppställd .nära hamnen, men den
allmänt spridda föreställningen, att den stått med
skrefvande ben öfver själfva hamninloppet, är ett
nyare tidens påhitt utan ringaste stöd i uppgifterna
från forntiden. Blott 56 eller, enligt en annan
uppgift, 66 år efter uppresandet kullstörtades statyn
af en jordbäfning. Den arabiske fältherren Muavija
sålde efter öns eröfring (653 e. Kr.) spillrorna till
en judisk köpman, som för deras bortförande säges ha
behöft 900 kameler. Kolossalplastiken synes ha med
förkärlek idkats på Rhodos, där enligt Plinius funnos
100 kolossal bilder, alla mindre än Solens koloss,
men dock hvar för sig tillräckligt stora att göra en
ort .berömd. Jfr M. P:n Nilsson, "Kolossen på Rhodos"
(i "Nord. tidskr.", 1910). A. M. A.

Kolosser, invånare i frygiska staden Kolossai (se
d. o. och Kolosserbrefvet).

Kolosserbrefvet 1. Episteln till kolosserna
författades af aposteln Paulus samtidigt med
Efeserbrefvet (se d. o.), afsändes på samma gång
som detta och företer äfven till innehållet stor
likhet därmed. I de frygiska församlingarna, till
hvilka den i Kolossai hörde, var en villfarande
riktning på väg att inrota sig, hvilken dels
ville upprätthålla de judiska ceremoniallagarna
och yrkade en ytterligt sträng askes, dels ock,
sannolikt med anslutning till frygernas gamla
böjelse för svärmisk mysticism, sysselsatte sig
med inbilska grubblerier öfver andevärlden såsom
intagande en medlande ställning mellan Gud och
människan. Paulus varnar för dessa villfarelser,
hvilka i sig buro fröet till den sedan framträdande
gnosticismen, och framhåller tillräckligheten af
Kristi medlarkall samt ger, i brefvets senare
del, förmaningar till en .kristlig vandel.
E. J. ö.*

Kolosseum. Se Colosseum.

Kolostrum (lat. colostrum), råmjölk. Se
Mjölkafsöndring.

Kolosvár [], stad. Se Klausenburg.

Kolotomi (af grek. kolon, en del af groftarmen,
och tomé, snitt), med., en kirurgisk operation, som
består däri, att någon del af tarmkanalen utifrån
öppnas för att skaffa aflopp för innehållet, då den
naturliga vägen därför genom en eller annan orsak
är stängd. Det är ej endast, ej heller ens oftast,
vid s. k. inre inklämningar (se Inkarceration),
som denna operation är af nöden. I flertalet fall
föranledes den af hinder i ändtarmen, hvilka alldeles
stänga genomfarten däri. Dessa hinder kunna vara
medfödda. Många barn födas nämligen med mer eller
mindre fullständig brist af anusöppning eller ändtarm;
och då man ej lyckas från det
rätta hållet bilda en kommunikation till tarmkanalen,
återstår endast att skapa en artificiell sådan
högre upp. I andra fall är denna tillslutning
uppkommen genom sjukdom, vanligast kräfta. Dock
kan denna i många fall borttagas, hvarför
kolotomi är att betrakta blott som den yttersta
utvägen. Emellertid är borttagandet af en kräftsjuk
ändtarm en långt svårare operation än kolotomien,
som egentligen är en mycket lätt utförbar åtgärd. Den
moderna kirurgien har äfven nära nog fullständigt
aflägsnat faran därvid, men en svår vanskaplighet
blir dock alltid följden däraf. Operationen kan
utföras äfven som en förberedelse till själfva
af-lägsnandet af den nedanför belägna tarmsvulsten.
Rsr. (J. Å.)

Kolowrat-Liebsteinsky [], Franz Anton,
grefve, österrikisk statsman, tillhörande en
förnäm bömisk släkt, f. 1778, d. 1861, verkade som
ståthållare ("oberstburggraf") i Böhmen (från 1810)
för det tjechiska nationalitetsmedvetandets stärkande,
bl. a. genom grundläggandet (1818) af tjechiska museet
i Prag, och kallades 1825 till Wien att som stats-
och konferensminister leda den inre politiken. Som
motståndare till den äfven i inrikesfrågor ytterst
maktlystne furst Metternich fick K. utan skäl rykte
för att vara liberal och blef ganska populär, hvarför
han efter marsoroligheterna 1848 erhöll presidiet i
den konstitutionella ministären af 20 mars. Han insåg
snart sin otillräcklighet för den svåra uppgiften,
hvarför han redan 4 apr. s. å. afgick och drog sig
tillbaka till privatlifvet. (V. S-g.)

Koloxid, kem., en gasformig förening mellan kol och
syre, sammansatt enligt formeln CO. Den bildas,
då kol förbrännes vid otillräcklig syretillgång
eller glödgas i kolsyregas samt då metalloxider
upphettas med kol eller (jämte vätgas) då vattenångor
ledas öfver glödande kol. Koloxid är en väsentlig
beståndsdel i masugnsgaserna samt i generator-
och vattengas. I lysgas ingår den till omkr. 10
proc. Många organiska syror, t. ex. myrsyra,
utveckla koloxid vid uppvärmning med koncentrerad
svafvelsyra. Koloxid brinner med blå, icke lysande
låga och är färg-, lukt- och smaklös, nästan olöslig i
vatten och af neutral reaktion. I kemiskt hänseende
är den omättad och förenar sig med åtskilliga
ämnen, t. ex. med syre till kolsyra, med klor till
koloxiklorid, CO Cl2, med svafvel o. s. v. Äfven vissa
metaller förenas direkt med koloxid. Fint pulveriserad
nickel ger därmed vid 30° nickeltetrakarbonyl, Ni
(C0)4, en färglös vätska, järn ger järnkarbonyl,
som är gul. Metalliskt kalium förenas med
koloxid till koloxidkalium, K9 C6 06. Blodfärgämnet
hemoglobin (se d. o.) absorberar med stor begärlighet
koloxid och ger därmed koloxidhemoglobin, som är
ljusrödt. Denna förening är 130 gånger beständigare
än motsvarande syreförening, oxihemoglobin (se
d. o.). Vid närvaro af koloxid förmår blodfärgämnet
därför ej upptaga syre, hvilket är orsaken till
koloxidens stora giftighet (se Koloxidförgiftning).
H. E.

Koloxidförgiftning, giftverkan vid kolos, vid
inandning af lysgas eller vattengas, är beroende på
närvaron af koloxid (se d. o.) i inandningsluften. En
del af dödsfallen vid grufgasexplosioner är äfvenledes
att hänföra till koloxidförgiftning. Förloppet vid
koloxidförgiftning är följande: koloxiden


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free