- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
633-634

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komitat - Komitativus. 1. I den indoeuropeiska grammatiken - Komitativus. 2. I de finsk-ugriska språken - Komitier. Se Comitia. - Kolmós. 1. Nagy-K - Kolmós. 2. Tót-K - Komma. 1. Gramm., - Komma. 2. Mus., - Kommabacill (Koleraspirill), bot. Se Bakteorologi, sp. 728. - Kommagene - Komma i beknip, sjöv. Se Beknip. - Komma i förhand, sjöv. Se Förhand. - Kommandement - Kommanditaktiebolag. Se Bolag, sp. 995. - Kommanditbolag. Se Bolag, sp. 993. - Kommanditdelegare - Kommanditär - Kommndo - Kommandobrygga - Kommandoexpedition - Kommandofagga - Kommandomål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inordnades under nutidens statsformer. De särskilda
komitatens själfständighet är dock fortfarande mycket
vidsträckt. Sedan 1876 finnas i Ungern 63 komitat och
i Kroatien-Slavonien 8.
(J. F. N.)

Komitativus (af lat. comitari, beledsaga,
åtfölja). 1. I den indoeuropeiska grammatiken
alternativ benämning på kasus instrumentalis med
hänsyn till dess förmodade ursprungliga betydelse af
samvaro. – 2. I de finsk-ugriska språken en kasus,
som utmärker följeskap och på svenska kan öfversättas
med "tillsammans med", "åtföljd af". Jfr Kasus.

Komitier. Se Comitia.

Komlós [kå’mlåʃ]. 1. Nagy-K. ("Stor-K."), storkommun
i ungerska grefsk. Torontál. 4,956 inv. (1900). –
2. Tót-K. ("Slovakiska K."), storkommun i
ungerska grefsk. Békés. 10,235 inv. (1900), hvaraf
90 proc. slovaker. Liflig industri.
J. F. N.

Komma, plur. ko’mmata (grek.; eg. det afhuggna,
inskärning, smärre del af en period, af ko’ptein,
slå, afhugga). 1. Gramm., ett skiljetecken (,),
som utmärker de minsta uppehållen för rösten vid
läsningen (och uppläsningen) af en skrift. Kommata
brukas i de moderna språken för att åtskilja sam-
och underordnade satser, sammandragna och förkortade
satser, inskjutna anföringsord äfvensom tilltal i
vokativ, delvis äfven adverbial o. s. v. Rörande
de stridiga åsikterna i fråga om den lämpligaste
svenska kommateringen se E. Brate, "Svensk språklära",
s. 42–57 (1898), och A. Palmgren, "Om behofvet af
jämte förslag till en reform i vårt kommateringsväsen"
(i "Språk och stil", II, 1902). – Kommatera, förse
med vederbörliga skiljetecken. Jfr Skiljetecken. –
2. (It. comma) Mus., den matematiska differensen
mellan de minsta intervallförhållandena. Det
didymiska l. syntoniska kommat är förhållandet
81:80, eller skillnaden mellan den stora och den lilla
heltonen (9/8:10/9). Det pythagoreiska kommat är
förhållandet 531441:524288, eller den differens,
med hvilken sex stora heltoner öfverskjuta oktaven.
1. (R-n B.) 2. A. L.*

Kommabacill (Koleraspirill), bot. Se B a k t e r i
o l o g i, sp. 728.

Kommagene, i forntiden den nordligaste provinsen
i Syrien, mellan Eufrat, Taurus och Amanos-berget
(Alma dag), i l:a årh. f. Kr. ett själfständigt
område under furstar af Seleukidernas släkt. Dess
hufvudstad var Samosata (nu Samsat) vid Eufrat.
(J. F. N.)

Komma i beknip, sjöv. Se B e k n i p.

Komma i förhand, sjöv. Se Förhand.

Kommandeme’nt (fr. commandement), befästningsk.,
skillnad i eldhöjd mellan ett inre (högre) och ett
yttre (lägre) fästningsverk. G. U.*

Kommanditaktiebolag (af fr. co mm an dit e, af
lat. commendare, anförtro). Se Bolag, sp. 995.

Kommanditbolag. Se Bolag, sp. 993.

Kommanditdelegare, svenska lagspråkets uttryck för
k o m m a n d i t ä r.

Kommanditär (fr. commanditaire), icke namngif-ven
bolagsman i ett kommanditbolag.

Komma’ndo, Kommandoord (it. comando), krigsv., kallas
den tillsägelse, genom hvilken en trupp befalles
att utföra en viss rörelse eller ett grepp. Vid
kommandoorden särskiljer man vanligen lystringsordet,
hvilket anger den rörelse eller det

grepp, som skall utföras, och verkställighetsordet,
vanligen "marsch", "gevär" eller något annat kort
ord, hvilket anger ögonblicket, då det befallda skall
verkställas. Ordet kommando nyttjas äfven om själfva
uttalandet af kommandoordet, hvarjämte det ofta,
i synnerhet i utländska arméer, betyder detsamma som
tjänsteuppdrag, kommendering (se Kommendera), eller
en befälsmyndighet (generalkommando, brigadkommando
o. s. v.). C. O. N.

Kommandobrygga, skpsb., den jämförelsevis högt belägna
del af ett fartygs öfverbyggnad, hvarifrån fartyget
i vanliga fall manövreras. På kommandobryggan
finnas placerade de för fartygsmanövern använda
olika hjälpmedlen, såsom kompass, ratt, maskin-
och omloppstelegrafer, velociineter, talrör
1. telefoner till fartygets viktigare delar,
maskin- och roderskvallror; dessutom finnes
på bryggan navigeringshytt eller kortlåda.
C. K. S.

Kommandoexpedition, det ämbetsverk (den expedition),
särskildt för armén och särskildt för marinen, där
alla kommandomål (se d. o.) handläggas och hvarifrån
till dessa hörande expeditioner (generalorder
m. m.) utgå. Dessa ämbetsverk trädde 1840 i stället
för de förut bestående generaladjutantsexpeditionerna
och antogo benämningarna Landt-försvars-
och Sjöförsvarsdepartementens
kommandoexpeditioner. De utgöras hvardera af en
chef (Landtförsvarsdepartementets har äfven en
sous-chef) och ett antal till tjänstgöring anställda
officerare från generalstaben eller från marinen
äfvensom af särskildt beordrade officerare i mån af
behof. C. O. N.

Kommandoflagga, krigsv., kallas den 90-100
cm. långa flagga, som föres efter en armés högste
befälhafvare för att inför egna trupper ange deras
uppehållsplats. Den svenska kungliga flaggan, som
föres efter konungen, är en svensk flagga på hvit
botten med en kunglig krona i korset. En arméchef har
en helblå flagga med tre kronor, en fördelningschef
en blå- och gulrandig med arméfördelningens nummer i
midten. Lägre befälhafvare begagna icke sådan flagga.
C. O. N.

Kommandomål (se Kommando), statsr., kallas sådana
regeringsärenden, "som konungen, i egenskap af högste
befälhafvare öfver krigsmakten till lands och sjöss,
omedelbarligen besörjer". Dessa mål äro undantagna
från föredragning och afgörande i statsrådet
samt afgöras (R. F. § 15) i närvaro af den bland
krigsdepartementens chefer, till hvars departement
ärendet hör. Honom åligger att, då dessa mål beredas,
yttra sin mening öfver de företag konungen besluter
samt att, då hans mening icke öfverensstämmer med
konungens beslut, föra sina yttrade betänkligheter och
råd till protokoll, hvars riktighet konungen medelst
sin påskrift besannar. Finner nämnde ämbetsman dessa
löretag vara af vådlig riktning eller omfattning,
eller att medlen till deras utförande äro ovissa
eller otillräckliga, skall han tillstyrka konungen
att kalla två eller flera högre militära ämbetsmän
till ett krigsråd däröfver. Expedition i kommandomål
behöfver icke (R. F. § 38) för sin giltighet vara
försedd med konungens underskrift och vederbörande
föredragandes kontrasigna-tion; föredraganden har
ej rätt att genom kontra-signationsvägran hindra
verkställigheten af konungens beslut. Besluten,
vanligen kallade generalorder, undertecknas af
föredraganden "på nådig-ste befallning". Protokollen
i dessa mål äro ej un-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free