Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommendantsstaten - Kommendera - Kommenderande general - Kommenderi - Kommendering. Se Kommendera. - Kommenderingstillägg. Se Kommendera. - Kommendör. 1. Krigsv. - Kommendör. 2. Inom ordensväsendet - Kommendörkapten - Kommendörsbalsam, farm. Se Balsam. - Kommendörsätter. Se Adel, sp. 144. - Kommensalism - Kommensurabla - Kommensurabilitet - Kommentar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Kommendera-Kommentar
63&
aflönings- och expensmedel till de under
landtför-svaret hörande kommendantskapen.
C. O. N.
Kommendera (fr. commander, af lat. commen-därej
gifva i uppdrag), föra befäl öfver, anföra; ge
ett visst tjänsteuppdrag; uttala kommandoord;
tala i befallande ton. - Kommendering, krigsv.,
kallas vanligen ett på särskild befallning
grundadt tjänsteuppdrag, hvilket kan träffa en
enskild krigsman eller en hel truppafdelning,
hvilken sistnämnda i sådant fall äfvenledes ofta
kallas kom-mendering. - Kommenderingstillägg
kallades en tid vid Sveriges värfvade trupper det
aflöningstillägg, som tillkom underbefäl eller manskap
för tjänstgöring i högre grad, än den de innehade. -
Kommendérsergeant är benämningen på högsta fasta
underofficersgraden inom norska armén och motsvarar
sålunda fanjunkare eller styckjunkare i Sverige.
C. O. N.
Kommenderande general utgör i tyska rikets armé
armékårchefens vanliga benämning. I Norge föres denna
benämning af den under försvarsministern stående
högste befälhafvåren för armén, liksom högste befälhaf
våren för flottan kallas k o m-menderande amiral.
C. O. N.
Kommenderi (fr. commanderie, ty. komme’nde}
mlat. commenda, af lat. commendäre} anförtro),
inom katolsk kyrkorätt ett kyrkligt beneficium,
som stod under interimistisk förvaltning och hvars
inkomster hufvudsakligen uppburos af en lekman,
sedermera i speciell betydelse ett gods, ett län,
som tillhör en (andlig) riddarorden och lämnas åt en
ordensriddare att innehas. I Sverige finnes ett par
fideikommiss, Koberg och Gåsevadholm, hvilka enligt
testamente af N. Sahlgren 2 maj 1774 skola, under
vissa förutsättningar, af konungen disponeras för
. att öfverlämnas som kommenderier, Gåsevadholm åt
en kommendör, Koberg åt en riddare af Vasaorden. Jfr
K o m t u r i.
Kommendering. Se Kommendera.
Kommenderingstillägg. Se Kommendera.
Kommendérsergeant [-serjant]. Se Kommendera.
Kommendör (fr. commandeur, af commander- se
Kommendera). 1. Krigsv, a) Titel å sjöofficer, som
innehar rang mellan konteramiral och kommendörkapten
af l:a graden (ofverstes vid armén). Kommendör
tjänstgjorde förr såsom chef å linjeskepp (graden
kallas ännu i franska flottan capitaine de vaisseau,
i österrikiska linienschiffs-kapitän, i italienska
capitano di vascello, i engelska captain). Numera
kan kommendör tjänstgöra ombord som eskaderchef,
divisionschef (pansarbåtsdivision) och flaggkapten,
i land som stationsbefälhafvare eller varfs-chef,
chef för Marinförvaltningen, afdelningschef därstädes
och i Marinstaben, kårchef m. m.. Redan i äldre tider
fanns kommendörstiteln inom flottan, men ändrades
1771 till öfverstetitel. Vid 1824 års reglering
förvandlades öfverstegraden till en ny grad med
benämning "kommendörkapten af l:a klassen", men
1845 upptogs åter kommendörsgraden. Befordran till
denna grad, såväl som.till kommendörkaptensgraden,
sker icke i tur. Flottans stat upptager för 1911
8 kommendörer. - Om kanonkommendör se d. o. - b) I
tyska armén nyttjas ordet kommendör i sammansättningen
regiments-kommandeur, som motsvarar regementschef i
Sverige, samt i ryska armén för alla truppbefälhafvare
fr.
o. m. "kompani-kommandör" uppåt. - 2. Inom
ordensväsendet är kommendör titeln på innehafvare. af
andra graden af en riddarorden. De öfriga graderna
äro riddargraden och storkorsgraden. Vissa ordnar äro
emellertid icke indelade på detta sätt, utan i första,
andra, tredje o. s. v. klassen. Kommendörsgraden
kan i sin tur vara delad i olika klasser, så
t. ex. vid de svenska Svärds-, Nord-stjärne- och
Vasaordnarna och norska S:t Olafsor-den, eller
grader, t. ex. Dannebrogsorden. Kommendörer af
2:a klass bära ordenstecknet fäst vid ett band om
halsen, kommendörer af l:a klass bära kraschan.
1. L. H. (H. W-l.)
Kommendörkapten (jfr Kommendör), titel å
sjöofficer, som innehar grad mellan kommendör och
kapten. Kommendörkaptenerna vid svenska flottan äro
indelade i 2 grader, af hvilka den första motsvarar
öfverstelöjtnant och den andra major vid armén. Från
1771 kallades hela graden öfverstelöjtnant äfven
vid flottan, men från 1824 kommendörkapten af 2:a
klassen. 1845 försvann klassindelningen, och titeln
blef endast kommendörkapten till 1866, då graden
åter delades i två klasser. Därefter har "klassen"
utbytts mot "graden". Tjänstgöringen för båda graderna
är i svenska flottan densamma, i utländska mariner
däremot något olika (såsom framgår, af de motsvarande
benämningarna capitaine de-frégate och capitaine de
corvette, fregattenkapitän och korvettenkapitän,
capitano di fregata och capitano di corvetta
o. s. v.; motsvarande grader i engelska flottan
äro yngre captains och samtliga comman-ders). I
Sverige tjänstgör kommendörkapten ombord1 som
chef å större fartyg samt som afdelningschef,
divisionschef (jagardivision), flottiljchef och
flaggkapten. I land tjänstgör han som afdelningschef
i Marinförvaltningen och i Marinstaben, som
kårchef, chef för Sjökrigshögskolan, Sjökrigsskolan,
exercis-och underbefälsskolor samt varfsdepartementet,
stabschef, beväringsbefälhafvare, adjutant hos
stationsbefälhafvare m. m. Enligt stat för 1911 finnas
17 kommendörkaptener af l:a och 18 af 2:a graden.
L-H. (H. W-l.)
Kommendörsbalsam, farm. Se Balsam.
Kommendörsätter. Se Adel, sp. 144.
Kommensairsm (af lat. cum, jämte, och mefnsa,
måltid), zool., den form af parasitism, då en djurart
uppehåller sig på eller i en annan lefvande art,
men ej hämtar sin föda ur den senares kropp, utan
endast tager del i dess måltider. Jfr S y m-b i o s.
L-e
Kommensuräbla (af lat. commensuräMlis, mätbar med
samma mått) kallas i allmänhet sådana storheter,
hvilka på något sätt kunna uttryckas i ett
gemensamt mått. Så äro.t. ex. en krona och
ett öre kommensurabla, men icke en krona och
en meter. I inskränkt mening förstår man med
kommensurabla storheter sådana, som kunna fullt
exakt uttryckas i ett gemensamt mått. I denna
mening äro talen V2 och 7/8 kommensurabla, men
icke 2 och V 2. Möts. Inkommensurable (se d. o.).
(I-F.)
Kommensurabilitét (se Kommensurabla), egenskapen att
kunna uttryckas i samma mått.
Kommentar 1. Kommentärie (lat. commen-tärius
1. -rium), förklaring, utläggning, fortlöpande-följd
af förklarande anmärkningar till en skrift; (i
plur.) uttydning (vanligen en kritiserande 1. for-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
