- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
789-790

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konow, Karl Johan von - Konow, norsk köpmans- och ämbetsmannasläkt - Konow 1. August - Konow 2. Tomas - Konow 3. Karl - Konow 4. Wollert K., den föregåendes broder, författare - Konow 5. Wollert K. ("Konow SB", d.v.s. K från Söndre Borgenhaus amt"), den föregåendes son, politiker - Konow 6. Wollert K. ("Konow H", d.v.s. K från Hedemarkens amt), den föregåendes kusin, politiker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

789

Konow

790

stycke "Von Konow och hans korporal" i "Fänrik Ståls
sägner" gifvit af honom. M. G. S.

Konow, norsk köpmans- och ämbetsmannasläkt, invandrade
med skepparen Friedrich L u d w i g K. i senare
hälften af 1700-talet från Schwerin till Bergen, där
handelshuset Konow & Co. 1800-40 spelade en mycket
betydande roll under ledning af den of vannämndcs
söner August och W o 11 e r t K. (f. 1779, d. 1839
i Venezia).

1. August K., affärsman, politiker, f. 1780 i
Bergen, d. 1873 i Köpenhamn, dref upp nämnda firma
till en af de främsta i norskt affärslif och spelade
1814 en mycket framstående roll som anhängare af
själfständighetspartiet. Efter att ha deltagit
i decembermötet 1813 verkade han som
Kristian Fredriks politiske och finansielle agent
i Holland, men hans sträfvanden misslyckades. Som
representant i det första urtima stortinget
1814 föreslog han eget konsulatväscn för Norge, och
sina synpunkter i fråga om Norges utrikespolitiska
ställning framhöll han äfven i stortinget 1824; han
fick emellertid ingen anslutning. De senare åren
af sitt lif tillbragte K. i Köpenhamn.

2. Tomas K., den föregåendes broder, amiral, "den
siste Eidsvoldsmanneh", f. 10 okt. 1796 i
Bergen, d. 10 okt. 1881 i Kristiania, blef
1813 sekundlöjtnant i marinen och ingick efter
Kielfredcn i norsk tjänst. 1814 deltog han, 18
år gammal, som andre representant för sjöförsvaret
i riksförsamlingen i Edsvold. 1817 blef han
kadettofficer samt lärare i matematik och
navigation vid den då öppnade "söakademien"
i Fredriksvaern och var 1848-60 chef för Karl
Johans vaerns örlogsvarf. Sistnämnda år befordrad
till konteramiral och chef för marinkommandot, tog
han afsked 1869.

3. Karl K., den föregåendes brorson, son till
ofvannämnde Wollert K., affärsman, f.
20 febr. 1806 i Bergen, d. där 6 nov. 1876,
utbildades för handelsyrket i England, där han hade
förbindelser med högaristokratien, och etablerade sig
1832 som affärsman i sin födelsestad. Han deltog
i åratal i stadens kommunala lif, var Bergens
representant i stortinget 1848, 1851,, 1857 och
1858 samt medverkade i en rad företag och samfund.
Under sina sista lefnadsår var han varmt intresserad
för litterära sysselsättningar, särskildt af religiös
och religionsfilosofisk art.

4. Wollert K., den föregåendes broder,
författare, f. 16 juli 1809 i Bergen, d. 9 sept. 1881,
tog 1835 doktorsgraden i Göttingen och bosatte sig
1841 - efter att ha gift sig med öhlenschlägers
dotter Marie Louise - på gården Stend i
Fåne pastorat vid Bergen. Han hade dittills
egnat sig åt skönlitterärt författarskap, som med
undantag af 5-aktsdramat Manfred (1840) för länge
sedan fallit i glömska. Som bidrag till tidens
och skandinavismens historia må nämnas K:s
tillfällighetsskrifter Nogle ord om Danmark (1845),
Om parlierne i stortinget og landet (1846), Danmark i
dets forhold l H Tyriskland (1849-50) och K u lids-
og fremlidsllik (1865). Hans hustru utgaf på sin
höga ålderdom (1902) en serie ungdomsminnen från sina
föräldrars hem.

5. W o 11 e r t K. ("Konow SB", d. v. s. K. från
Söndre Bergenhus amt"), den föregåendes son,
politiker, f. 16 aug. 1845 på gården Stend vid Bergen,
blef student 1864 och studerade några år juridik.
Gripen

af den inom studentvärlden väckta rörelsen för
folkupplysning, afbröt han sina studier och
öppnade en folkhögskola, först i Söndhordland
(Halsnö kloster), sedan på Jaxlcrcn. 1873 öfvertog
han faderns gård Stend, vid hvilken drifvits
betydlig kvarnindustri o. d., och har egnat sig
åt omfattande verksamhet. Som inkallad suppleant
inträdde han 1879 första gången i stortinget,
där han 18SO-88 representerade Söndre Bergcnhus
amt, men blef ej omvald, då det moderata partiet
fick öfvertaget. Emellertid hade han i stortinget
åtnjutit mycken sympati och haft många uppdrag sig
anförtrodda (president-skåpet i odclstinget sedan
1884 och i stortinget sedan 1886), och då Stcens
första ministär 1891 bildades, var han utsedd till
minister i Stockholm, men afslog af parlamentariska
skäl anbudet. Däremot deltog han 1895-98 i tredje
unionskommitténs förhandlingar samt bildade med Blehr
och Lövland den vänsterminoritet, som kräfde särskild
utrikesstyrelse och diplomatisk representation samt
särskildt konsulatväsen för Norge. Med undantag af
en kort, intermittent stortingsperiod 1898-1900 stod
K. utanför stortingsarbetet ända till valen 1909;
däremot deltog han i den aktiva politiken. Jämte
K. Michelsen, A. Berge m. fl. bildade han sålunda vid
stortingsvalcn 1903 det nationella samlingspartiet,
med uppgift att lösa de unionella tvistefrågorna,
och efter unionsupplösningen 1905 understödde han
den politik, som formulerades som program för en ny
fraktion, Det fri-sindede venstre, som i opposition
mot G. Knud-sens ministär och regeringsparti,
Det konsoliderede venstre, segrade vid valen
hösten 1909. Som vald för Midthordlands krets, i
Söndre Bcrgenhus amt, erhöll han säte och stämma i
stortinget och fick i uppdrag att som statsminister
bilda den af vänster-och högermän sammansatta
ministären (l febr. 1910). Tack vare ungdomlig
vigör och arbetsförmåga, omfattande kunskaper och
klar politisk insikt har han också lyckats skapa ett
starkt parlamentariskt regeringsparti.

6. Wollert K. ("Konow H.", d. v. s. K. från
Hedemarkcns amt), den föregåendes kusin, politiker,
f. 24 juli 1847, juris kandidat 1872, greps liksom
kusinen af folkhögskolerörclsen, men drogs snart
öfver till det praktiska landtbruket. Sedan 1882 har
han egt den stora gården Tjerne i Ringsaker; och här
ha han och hans fint bildade hustru Ida (f. Bojscn,
dotter till danske prästen F. E. Bojscn, se denne)
skapat ett representativt hem med förbindelser i
de ledande grundtvigianska kretsarna i Danmark och
Norge samt inom hemmans-egarklasscn i Oplandene,
hvilken kulturellt och politiskt präglas af den från
Saeatuns folkhögskola utbredda bildningen. Sedan
1886 har K. i stortinget representerat Hedemarkens
amt med undantag af valperioden 1891-94, då han som
medlem af Steens första ministär (mars 1891-maj 1893)
ej blef vald, och nov. 1900-juni 1903, då han som
medlem af ministärerna Steen och Blehr ej heller
var stortingsman. K. har alltid tillhört yttersta
vänstern som en af dess mest dugande, men därjämte
mest själf-ständiga män. Som inrikesminister framlade
han i stortinget 1891 den proposition, som utredde
frågan om upprättande af särskildt konsulatväsen för
Norge, och under senare delen af året uppträdde han
på ett folkmöte i Skarnses vid Kongsvinger för

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free