Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstnärsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
867
Konstnärsgillet
bildades på initiativ från båda partierna 19 aug. 1890
Svenska konstnärernas förening (se d. o.). Emellertid
uppstodo snart nya stridigheter. Då akademien, som
1890 fått statsanslag till ombyggande af sitt hus,
där beredde rum för en omfattande utställningsvåning,
kröp konstnärskårens tilltänkta expositionsbyggnad
ihop till den lilla utställningslokal, som inreddes
i "Konstnärshuset". Konstnärsförbundets ställning
inom Svenska konstnärernas förening var från första
början oklar, och då denna förening nekade att hos
akademien begära vissa af förbundet preciserade
reformers genomförande, så skedde en definitiv
brytning mellan de båda grupperna. Konstnärsförbundet,
som i slutet af 1890 ställt sig afvisande till det
från akademien gjorda erbjudandet att under 2 månader
årligen kostnadsfritt ställa utställningslokalen i
akademiens nya hus till den organiserade svenska
konstnärskårens förfogande för en årlig allmän
utställning, förband sig nu att ej deltaga i Svenska
konstnärernas förenings utställningar.
Förbundet - betydligt re-duceradt till sitt
medlemsantal, men onekligen mera homogent än
ditintills - stred under de nu följande åren
hufvudsakligen för sin rätt att, då det deltog i
större utställningar, uppträda som egen grupp och med
egen jury - en anordning, som första gången fullt
konsekvent genomfördes vid utställningen i München
1901 och som sedan upptogs äfven af andra svenska
konstnärskorporationer.
Under 1890-talet anordnade förbundet egna
utställningar i Stockholm 1890, 1891, 1894,
1895, 1898 och 1899, i Göteborg 1891, 1892, 1896,
i Köpenhamn 1892 och i Helsingfors 1899. I de stora
utställningarna i Chicago 1893, Berlin 1896 och
Stockholm 1897 deltog förbundet med egen jury. Vid
världsutställningen i Paris 1900 anordnade förbundet
den svenska konstafdelningen. Sedan deltog förbundet
som fullt själfständig grupp i utställningar i MUnchen
1901, Krefeld 1902, Hälsingborg 1903, anordnade
med stor framgång en utställning i Köpenhamn 1903,
vidare en omfattande och märklig "Minnesutställning"
i Stockholm 1905 och senast en utställning
i Berlin (okt. 1910). Dessutom höllos under
denna tid smärre grupp- eller separatutställningar i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Kristiania och upprepade
gånger i Uppsala. Däremot har förbundet sedan 1903
konsekvent afhållit sig från deltagande i allmänna
utställningar såväl i Sverige som i utlandet.
Förbundet räknade 1886 sitt medlemsantal tiU 92. Under
1890 uppgår antalet till 96. Efter den då utbrytande
schismen är antalet betydligt redu-ceradt, 1900 uppgår
det till 29 och i dec. 1910 till 21. Bland förbundets
mest verksamma medlemmar
under dess äldre skede äro Arborelius, Lindman,
H. Hörlin, K. Möller, Hasselberg, Pauli,
Bergh, Nordström, Kreuger, Thegerström, Zorn
och K. Larsson. E. Josephson, som var. själen i
opponentrörelsen, utgick ur förbundet redan på
våren 1887. Af de äldre medlemmarna kvarstå som
förbundets nuv. stamtrupp Acke, Bergh (förbundets
sekreterare), Kr. Eriksson, E. Jansson, Kreuger,
Liljefors, Nordström (ordförande), men flera af de
utgångne (Larsson, Zorn, Pauli o. a.) ha fortfarande
deltagit i några af förbundets utställningar; i
Köpenhamn 1903 deltog äfven prins Eugen. I förbundets
verksamhet från dess uppkomst har ett afsevärdt antal
af Sveriges betydande samtida konstnärer tagit del,
och förbundets insats i vårt konstlif har utan all
fråga varit af verkligt stor betydenhet. Förbundet
startade 1891 en skola, som fortgick till
Kreuger. Kr. Eriksson. E. Jansson.
Nordström (ordf.). Thegerström. K. Bergh.
Konstnärsförbundets styrelse, oljemålning af E.
Bergh 1903. (Nationalmuseum, Stockholm.)
1896 och sedan 1899-1901 och 1905-08. Undervisning har
lämnats af Bergh, Hasselberg, Zorn, Kr. Eriksson,
Nordström, Jansson, Kreuger, Thegerström,
Gerle m. fl. och af d:r Knut Kjellberg (i
anatomi). Elevantalet vid den sista kursen
var 31 manliga och 9 kvinnliga. En del af dessa
f. d. elever debuterade inför allmänheten med "De
ungas utställning" våren 1909. Förbundet utgaf
"Konstnärsförbundets årshäfte" (teckningar,
men äfven text af Bergh, Acke, Nordström
m. fl.) 1902 och 1904. Förbundets verksamhet är
från dess medlemmars synpunkt belyst af R. Bergh,
"Hvad vår kamp gällt" (1905) och G. Pauli,
"Konstnärsförbundet" (i "Ord och bild", s. å.). Om
akademiens ställning till oppositionen se L. Looström,
"Minne öfver... frih. Johan Nordenfalk" (1909). En
porträttgrupp ai förbundets styrelse, målning af
R. Bergh (1903), finnes i Nationalmuseum (se fig.).
G-g N.
Konstnärsgillet stiftades i Stockholm 31 dec. 1845
på initiativ af N. M. Mandelgren i afsikt att bilda
en föreningspunkt mellan de splittrade konst-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
