Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kontaktsläge - Kontaktsteorien. 1. Fys. Se Elektrokemiska teorien och Galvanisk elektricitet. - Kontaktsteorien. 2. Mat. Se Kontakt 2. - Kontaktsystem för avafvelsyrefabrikation. Se Kontaktkatalysator och Svafvelsyra. - Kontamination - Kontaminationsformer. Se Kontamination. - Kontant. 1. som utgöres i reda pengar - Kontant. 2. sams - Kontemplation - Kontemplativ. Se Kontemplation. - Kontemporär - Kontenans - Kontenta. Se Contenta. - Kontentiös - Konteramiral - Konteramiralsflagga, sjöv. Se Befälstecken - Konterapproche, fortif. Se Approche och Contre-approche. - Kontereskarp - Kontereskarpgalleri, fortif. Se Galleri 9 och Konterskarp. - Konterfej - Konterfejbyssor. Se Cooper 1, sp. 686. - Konterfort - Kontermarsch, text. Se Väfning. - Kontext - Konti. Se Konto. - Kontiguitetsassociation, psyk. Se Idéassociation, sp. 345. - Kontinent - Kontinental - Kontinentala zonen. Se Djurgeograf, sp. 570. - Kontinentalförbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
temas indelning efter kontakt l. bildningsläge är "lokal" l. "topografisk". Konsonanter med samma bildningsläge äro "homorgana", med olika bildningsläge "heterorgana". Lll.
Kontaktsteorien. 1. Fys. Se Elektrokemiska teorien och Galvanisk elektricitet.-2. Mat. Se Kontakt 2.
Kontaktsystemet för svafvelsyrefabrikation. Se Kontaktkatalysator och Svafvelsyra.
Kontamination (af lat. contaminre, sammansmälta, hopröra), den språkliga företeelse, då ett ord, ett paradigm eller en fras uppstår genom sammansmältning af två förutvarande ord (paradigm, fraser), så att hvartdera till den nya bildningen afger någon beståndsdel. Så t. ex. är den latinska genitiven jecinoris uppkommen genom kontamination af nominativen jecur och den gamla genitiven jecinis (jfr böjningen
femur: feminis); det svenska böfveln (i Norrland äfven bäfveln) beror på kontamination af bödeln och djäfvuln; det tyska paradigmet glaube, gen. glaubens är hopfogadt af de ursprungligen förhandenvarande två paradigmen glaube, gen. glauben, och glauben, gen. glaubens; den i hvardaglig svenska någon gång hörda frasen bry sig i något är hoplappad af uttrycken bry sig om något och lägga (eller blanda) sig i något. De genom kontamination uppkomna formerna kallas kontaminationsformer (kompromissformer, blandformer). Jfr Noreen, "Vårt språk", III, 27, och
G. Cederschiöld, "Om kontamination i nutidssvenskan" (1909). Ad. N-n.
Kontaminationsformer- Se Kontamination.
Kontant. 1. (Fr. comptant, eg. "räknande", uppräknad, af lat. computare, sammanräkna. Jfr sv. "innehafvande" i pass. bet.), som utgöres i reda penningar, som genast erlägges med gångbart (metall- eller sedel-) mynt eller därmed jämförlig valuta (t. ex. check eller à vista-växel); adv., med genast uppräknade penningar. - Ofta menas med kontant betalning, särskildt vid affärer af större omfattning och i
allmänhet, då en räkning eller faktura utskrifves, icke ögonblicklig betalning, utan sådan, som erlägges först efter en vedertagen kortare frist (hos oss merendels 30 dagar). Uttrycken (per) extra kontant och per kassa ange då mera afgjordt, att betalningen skall ske vid varans aflämnande. - Ta för kontant, tro på. - Kontanter, penningar, gångbart mynt. - 2. (Fr. content, af lat. contentus) nöjd med), vanligen i pluralis ("kontanta"), sams.
Å. W:son M.
Kontemplation (lat. contemplatio, åskådning), djup och passiv begrundan, inre betraktelse, tillstånd, i hvilket människosjälen, fjärmad från intryck utifrån, försänker sig i känslan af tillvarons enhet och sambandet med det absoluta. - Kontemplativ, böjd för kontemplation, begrundande, tankfull, djupsinnig, inåtvänd.
Kontemplativ. Se Kontemplation.
Kontemporär (af lat. con, tillsammans, och tempus, tid), samtidig.
Kontenans [-a’ngs], fr. contenance, fattning, själfbehärskning; god min.
Kontenta. Se Contenta.
Kontentiös (af lat. contentiosus, stridslysten), tvistig, stridig.
Konteramiral (fr. contre-amiral, af contre i bet. vid sidan af), den lägsta af flaggmans- (amirals-)graderna, motsvarande generalmajor vid armén. Se Amiral, Amiralsflagga, Amiralsskepp, Befäl och Flaggman.
Konteramiralsflagga, sjöv. Se Befälstecken (befälstecknen ha dock efter unionsupplösningen undergått förändringar; se därom Suppl.).
Konterapproche [-appråj], fortif. Se Approche
och Contre-approche.
Kontereskarp (fr. contre-escarpe), fortif., yttre sluttningen af en befästnings stormgraf, utgräfdes förr vanligen i jord med så brant lutning, som omständigheterna medgåfvo, för att försvåra nedstigandet i graf ven; dock förekom äfven för utfalls underlättande långsluttande kontereskarp, s. k. glacis en contre-pente (se Fältvall). Med kasteldens förbättrande följde emellertid nödvändigheten att till stormfrihetens betryggande murkläda fästningsgrafvarnas kontereskarp till minst 6 m. höjd; och för att kunna motstå de moderna spränggranaternas verkan göres denna beklädnadsmur numera särskildt stark och bygges någon gång med bärhvalf. Från kontereskarpen utgick kontraminsysternet, och vid densamma lades kontereskarpgalleriet och reverskaponjären (jfr Beklädnadsmur, Eskarp samt Fästning, sp. 313 och 315). L. W:son M.
Kontereskarpgalleri, fortif. Se Galleri 9 och
Kontereskarp.
Konterfej (fr. contrefait, af contrefaire, göra efter, af bilda), afbildning, porträtt (numera ålderdomligt). - Konterfejare, målare, porträttmålare.
Konterfejbyssor. Se Cooper 1, sp. 686.
Konterfort (fr. contre-fort och éperon), fortif., sträfpelare eller kortare stödjemur, som på vissa afstånd vidmuras den mot jorden vända sidan af en beklädnadsmur för att öka dennas motståndsförmåga mot jordtrycket (jfr Beklädnadsmur, sp. 1237).
L. WrsonM.
Kontermarsch, text. Se Väfning.
Kontext (lat. contextus), tankesammanhang; innehållet af en skrift; noggrann förknippning af bestämmelser och förbehåll i ett dokument.
Konti. Se Konto.
Kontiguitetsassociation (af lat. contiguus, nära berörande), psyk. Se Idéassociation, sp. 345.
Kontinent (af lat. continens, sammanhängande), i motsats till ö-område en större sammanhängande landmassa, fastland. Språkbruket har under tidens lopp fördelat jordens fastlandsmassa i 5 kontinenter l. världsdelar, af hvilka tre, Europa, Asien och Afrika, sinsemellan förenade, utgöra den s. k. Gamla världen, en, Amerika, bildar den s. k. Nya världen och den femte, Australien, den minsta kontinenten, någon gång kallad Södra fastlandet, stundom räknas till Nya världen, men egentligen bildar endast en stor ö. - I inskränkt mening förstås med "kontinenten" Europas fastland i motsats till Brittiska öarna, och, ehuru oegentligt, Skandinavien.
Kontinental (se Kontinent), som hör till eller har afseende på fastland, fastlands-; storslagen, fördomsfri, utmärkande för lifvet och uppfattningen hos de stora folken på kontinenten (i motsats till förhållandena i små stater).
Kontinentala zonen. Se Djurgeografi, sp. 570.
Kontinentalförbindelser, järnv., de förbindelser, som förmedla trafiken mellan Sverige och Tyskland i omedelbar anslutning från tåg i det ena landet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
