- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
949-950

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konvertiter - Konvex - Konvikt - Konviktion - Konvoj. 1. Sjöv. - Konvoj. 2. Krigsv. - Konvojafgift. Se Handels- och sjöfartsfonden. - Konvojbefälhavare, Konvojchef. Se Konvoj. - Konvojera - Konvojkassan. Se Konvojkommissariatet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som öfvergå ("omvändas") från en religion till en
annan, är i synnerhet den af katolska kyrkan använda
benämningen på sådana personer, som öfvergå till
dess bekännelse. Framför allt är den katolska kyrkan
angelägen om att få konvertiter från de protestantiska
kyrkorna. Af sådana konversioner på senare tider må
framhållas de i Tyskland, hvilka egde rum i början
af 1800-talet af filosofiska och estetiska orsaker
(grefve Stolbergs, Friedrich v. Schlegels, Adam
Mullers, Ida Hahn-Hahns m. fl:s), och de, som af
religiösa orsaker föranleddes ungefär samtidigt
i England af den s. k. puseyismen. I slutet af
1800-talet förspordes liknande litterära konversioner
i Tyskland och Norden (Joh. Jörgensen m. fl.). Den
ed, med hvilken en person binder sig vid den katolska
kyrkan, kallas konvertited. - Anmärkas må äfven, att
under munkväsendets första århundraden af öfvergången
till munkståndet brukade kallas conversio och de
vuxna personer, som upptogos i klostret, conversi,
i motsats till nutriti, d. v. s. sådana munkar, som
där voro uppfostrade sedan barndomen. Sedan 11:e
årh. kallades de munkar och nunnor, som förrättade
de lägre klostersysslorna, conversi och conversæ.
3. P.

Konvex (lat. convexus), eg. från alla sidor
hvalflikt sammanlöpande, upphöjdt rundad, utåt
hvälfd, från böjd. Motsats: Konkav. - En plan
kroklinje (eller en buktig yta) säges vara i en
viss punkt konvex åt den sidan, där tangenten
(eller tangentplanet) i denna punkt är belägen;
åt motsatta sidan säges den vara konkav (inåtböjd,
motböjd). En båge eller del af en buktig yta
säges vara konvex eller konkav åt ett visst håll,
allteftersom den i alla punkter är konvex eller konkav
åt detta håll. Vid öfvergången från konvexitet till
konkavitet säges inflexion ega rum. Då ekvationen
för kroklinjen eller ytan är gifven, bestämmes medelst
differentialräkning, huruvida konvexitet, konkavitet
eller inflexion i en gifven punkt är för handen. -
Någon gång säger man, att ett hörn på en polyeder
är konvext, om det är utskjutande, t. ex. hörnen
på en vanlig kub. - Konvexitet, egenskapen att
vara konvex. - Konvexglas, konvex lins. Se Lins.
(I. F.)

Konvikt (lat. convictus, sammanlefnad, gemensam
måltid) l. Convictorium (mlat., eg. "matsal") kallas
vid katolska universitet en anstalt, där de, som
studera teologi, lefva tillsammans som helpensionärer
efter vissa regler och under uppsikt af akademiska
lärare. - Konvikt är äfven namn på "fribord", som vid
vissa universitet, i synnerhet i Tyskland, stå öppna
för obemedlade studerande kostnadsfritt eller mot en
obetydlig afgift (urspr, i särskilda anstalter).
J. P.

Konviktion (lat. convictio), öfverbevisning;
öfvertygelse. - Konviktiv, öfvertygande.

Konvoj (fr. convoi, af lat. con, tillsammans,
och via, väg) 1. Sjöv. Konvoj är den anordning,
hvarigenom handelsfartyg åtfölja samt ställas under
ledning och uppsikt af örlogsfartyg. Ordet har f. ö
en trefaldig konkret betydelse, näml. antingen en
samling handels- eller transportfartyg, som segla
under skydd af örlogsfartyg, eller endast dessa senare
eller ock både handelsfartygen och örlogsfartygen
(hela konvojen). Denna står under befäl af en chef,
vanligen den äldste örlogsfartygschefen, hvilken
benämnes konvojbefälhafvare eller konvojchef.
Han mottager och granskar
skeppshandlingarna från hvarje fartyg inom
konvojen. Han får icke göra större fart med sitt
fartyg, än att den trögaste seglaren eller ångaren
hinner med. Konvoj kan nekas bristfälliga fartyg. Utom
de föreskrifter konvojchefen särskildt utdelar
bland konvojens fartyg rörande mötesplats (om man
skingras), igenkänningssignaler, seglationsordning
m. m. ha fartygsbefälhafvarna äfven en allmän
föreskrift att rätta sig efter. Denna kallas
konvojreglemente och är daterad 10 juni 1812 i
Örebro. Detta reglemente stadgar bl. a., huru
fartyg bör bete sig, om det befarar att tagas
eller tages af fienden, bestämmer straff för vissa
förseelser, till hvilka de konvojerade fartygens
befälhafvare kunna göra sig skyldiga, m. m. Såväl
befäl som manskap å kofferdifartyg under konvoj
står f. ö. under krigslagarna. Stiftaren af den
nya tidens konvojinrättning är Axel Oxenstierna
genom plakatet af 16 aug. 1653, som stadgade att,
enär svenska sjöfarten då sköflades under pågående
krig mellan England och Holland, de svenska fartygen
skulle segla under betäckning af örlogsfartyg,
hvilkas befälhafvare skulle afvisa hvarje af de
krigförandes kapare o. d. begärd visitering (det
var visiteringsrätten, som missbrukades utan hejd)
och i nödfall möta våld med våld. Plakatet kom ej
att tillämpas, emedan freden i Westminster (1654)
gjorde slut på kriget, men idén upptogs af Holland
(1656) och Danmark (1683) m. fl. stater. (Kleen:
"Neutralitetens lagar", II, 438-483.) Enligt
Londondeklarationen 26 febr. 1909 äro konvojerade
neutrala handelsfartyg befriade från visitation. Dock
är konvojens chef pliktig att, på af befälhafvare på
krigförande makts fartyg anförda skäl till misstanke,
att konvojchefen blifvit i något visst afseende
bedragen, företaga undersökning härom samt meddela
resultatet däraf och utlämna fartyg, som rättmätigt
anses böra uppbringas. I gamla sjölagen hette den
afdelning, som handlade om konvojer, Amiralskapsbalken
(se Amiralskap). Under en längre tid sände Sverige
till sultanerna i Marokko och Barbareskstaterna
vissa årliga "presenter" i penningar och varor
för att friköpa svenska fartyg från dessa länders
sjöröfvare. För att erhålla medel därtill äfvensom
till bekostande af ett örlogsfartyg, som skyddade
Sveriges handel i dessa trakter, stadgades 1723 en
viss afgift (vanligen kallad konvojafgift)
för alla in- och utgående varor. Se vidare Handels-
och sjöfartsfonden
och Konvojkommissariatet. -
2. Krigsv., alla slag af militära transporter,
vare sig att dessa innehålla lifsmedel, ammunition,
hästar, fångar eller annat. I krig och allra mest
i främmande länder åtföljes hvarje konvoj af en
betäckningstrupp. Enär dennas styrka alltid är
liten, är konvojers framförande vanligen förenadt
med stora svårigheter. Anfallet på sådana är också
ett mycket omtyckt företag i det "lilla kriget"
1. L. H. (H. W-l.) 2. C. O. N.

Konvojafgift. Se Handels- och sjöfartsfonden.

Konvojbefälhafvare, Konvojchef. Se Konvoj.

Konvojera [äfven uttal, -våajera], ledsaga, beskydda,
betäcka. Se vidare Konvoj.

Konvojkassan. Se Konvojkommissariatet.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free