Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konvojkommissariatet - Konvojreglemente. Se Konvoj. - Konvokation - Konvolut - Konvolvuacéer - Konvolvulin, farm. Se Jalaparot. - Konvulsion - Konvulsionärer - Konvulsivisk - Konz - Kooge. Se Polder. - Koomrah. Se Hästen. - Kooperation, samverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Konvojkommissariatet-Kooperation
952
Konvojkommissariatet (se Konvoj 1), förv.,
ett ämbetsverk, som intill 1867 års slut hade
sig uppdragen förvaltningen af Handels- och
sjöfartsfonden (se d. o.), hvars benämning före
1835 var Konvojkassan. - Redan vid midten af
1600-talet blef det bruk att vid krigstillfällen
låta örlogs-fartyg konvoj era handelsfartyg vid deras
resor på utrikes ort (se därom Konvoj 1). Från 1690
utskickades i Sverige årligen konvojer en tid framåt,
för hvilket ändamål ett kommissariat upprättades
i samband med amiralitetet i Göteborg. Kostnaden
för konvoj erna bestreds till en del af dem, som
begagnade sig af konvoj, i det vid tullkammaren i
Göteborg erlades enligt ett plakat af 1665 en afgift
af l proc. af varan och för hvarje fartyg, som förde
barlast, l orts (Vs) riksdaler af lasten. - Sedan det
handlande borgerskapet i riket, för handelns skyddande
mot "barbareske kapare", 1723 åtagit sig en viss
afgift, s. k. extra licent, å alla i svenska hamnar
inkommande eller utgående varor till inrättande af en
konvojkassa, med förbehåll att få genom deputerade
jämte någon af amiralitetet disponera öfver dessa
medel, bildades 1724 Konvojkommissariatet, som först
hade sitt säte i Göteborg, men 1741 flyttades till
Stockholm. Sedan 1790-97 i st. f. Konvojkommissariatet
fungerat Komiterade för konvoj ärendenas
bestyrande, återupplifvades Konvojkommissariatet
1797 (instr. 16 febr.) samt fortfor att vara
verksamt intill 1867 års slut. Konvojkommissariatet
bestod 1797 af l amiral som ordf., l kansliråd
och 2 ledamöter af grosshandelssocieteten samt
därjämte 3 extra ledamöter. Ledamöternas antal blef
sedermera inskränkt, först till 4, sedermera till
2. Genom k. br. 14 april 1837 förklarades att, med
besparing af det då ledigblifna ordförandearfvodet,
presidenten i Kommerskollegium skulle tillika vara
ordf. i Konvojkommissariatet. Sedermera erhöll dock
detta ämbetsverk åter själfständig ordf. Efter
föreningen med Norge öfvertogos äfven åtgärderna
för norska handelns skyddande mot Barbareskstaterna
af Konvojkommissariatet, mot ett årligt bidrag från
nämnda land. Konvojkommissariatet blef därigenom ett
slags unionellt ämbetsverk, och enligt k. br. 24
maj 1815 skulle ett af statsråden vid norska
statsråds-afdelningen i Stockholm ega säte och stämma
i detsamma. Genom k. br. 15 nov. 1867 förordnades, att
Konvojkommissariatets verksamhet skulle med 1867 års
slut upphöra samt att Handels- och sjöfartsfondens
kontanta medel därefter skulle förvaltas af
Statskontoret (se vidare Handels- och sjöfartsfonden).
A.Th.S.*
Konvojreglemente. Se Konvoj.
Konvokatiön (eng. convocation, eg. sammankallande,
af lat. convocäre, sammankalla), en representation
för engelska episkopalkyrkan. Institutionen
går tillbaka till 1225, då det första säkert
kända valet hölls af delegerade för en kyrklig
provinssynod i England; för Canterbury-provinsen
inkallade ärkebiskop Langton då bredvid prelater
och priorer äfven representanter för katedral-
och munkkapitlen. 1258 tillkommo archidiakonerna;
1283 inkallades på Edvard I:s befallning en
konvokation till London med representanter äfven
för församlingsprästerskapet. Från 1295 fick
så engelska kyrkan regelbundet sin särskilda
kyrkliga representation, som snart delades på två
efter de bägge kyrkoprovinserna (Canterbury och
York). Biskoparna och abboterna bildade Upper
house ("öfverhus"), öfriga prelater,
kapitulares och lägre klerus Lower house
("underhus"). Konvoka-tionernas uppgift var att
besluta för prästerskapet i beskattningsfrågor;
men de fingo helt naturligt allmänt religiöst och
politiskt inflytande. Henrik VIII inskränkte deras
befogenhet och gjorde besluten beroende af kunglig
stadfästelse. Under restaurationen (efter 1660)
förlorade de ytterligare i betydelse (1664 uppgafs
kyrkans själfbeskattnings-rätt). Indragna i striderna
mellan tories och whigs i början af 1700-talet,
blefvo de sedan 1717 ej sammankallade förr än 1847
(Canterbury) och 1859 (York). Sedan 1861 hållas de
regelbundet med ökad betydelse. Se vidare England,
sp. 595. Hj. H-t.
Konvolut (af lat. convo’lvere, hoprulla), rulle,
brefomslag; äfven bref, paket.
Konvolvulacéer, bot., namn på fam. Convol^ vulacecz.
Konvolvulin, farm. Se J al apar o t.
Konvulsiön (lat. convu’lsio), kramp (se d. o.).
Konvulsionärer (af fr. convulsionnaire, en som
ofta får krampanfall, af lat. convu’lsio, kramp),
fr. Gon-vulsionnaires de S:t Médard, benämning på
medlemmarna af en religiös svärmarsekt, som 1727
uppstod bland jansenisterna. Konvulsionärerna
plägade infinna sig för att bedja på Frans’ af
Paris graf å Medarduskyrkogården i Paris (jfr
Jansenius). I synnerhet sedan 1731 inträffade det
därvid i regel, att de fanatiserade bedjarna föllo
i kramp. De blefvo därigenom, enligt egen utsago,
botade från sjukdomar samt fingo kraft att "profetera"
om kyrkans och statens undergång. 1732 lät konungen
tillmura och bevaka kyrkogården, men konvulsionärerna
skaffade sig jordklimpar från helgonets graf för att
fortfarande framkalla de underbara verkningarna. 1733
hotades de med fängelsestraff, men rörelsen upphörde
blott småningom. Äfven hos andra religiösa partier,
såsom dansarna på 1300-talet, kväkarna, metodisterna
o. s. v., ha liknande konvulsiviska anfall visat sig.
(E. S-e.)
Konvulsivisk (af lat. convu’lsio, kramp), krampaktig,
som åtföljes af konvulsioner eller företer likartade
symtom med krampanfall.
Konz (Gon z), by i preussiska reg.-omr. Trier
(Rhenprovinsen), s. om Trier, vid Saars utflöde i
Mosel. öfver Saar går en väl bibehållen bro från
romartiden, vid hvilken kejserlige generalen
hertig Karl af Lothringen 11 aug. 1675 vann
en seger öfver franske marskalken Créqui.
(J. F. N.)
Kooge [kåge]. Se Pol d er.
Koomrah. Se H ä s t e n.
Kooperation (lat. cooperätio, samarbete),
samverksamhet; i mer inskränkt socialekonomisk
bemärkelse en organiserad samverksamhet mellan
vissa individer och sällskap för uppnående af
särskilda ömsesidiga förmåner. Ett kooperativt
företag är ett öppet, demokratiskt organiseradt
ekonomiskt samföretag, bildadt i det syftet, att
företagarprofiten skall så rättvist som möjligt
fördelas bland alla dem, som bidraga till dess
uppkomst, eller också anslås till allmännyttiga
ändamål. I regel är kapitalet hopbragt genom
medlemmarnas sammanskjutna, på låga belopp lydande
andelar (däraf andels-företag etc.). Kooperationens
hemland är Storbritannien. I slutet af 1700-talet,
under de sociala förhålländen, som voro präglade af
den industriella revolutionens genombrott, uppstodo
där de första före-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
