- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1025-1026

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korasan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädgårdsgångar. Lodräta och sneda kordonger
uppdragas stundom som spaljéträd vid plank, murar,
stängselnät o. s. v.
1. G. U.* 2. C. O. N. 3. C. G. D.

Kordongsystem, krigsv. Se Kordong 2.

Korduan. Se Karduan.

Kore, grek. myt. Se Demeter.

Koré (grek. chore͡ı′fos, lat. chorēus), metr., versfot,
bestående af en lång och en kort stafvelse
(¯ ˘), vanligen kallad troké (se d. o.).

Korea, förr kejsardöme, sedan 1910 japansk besittning i östra Asien (se kartan till art. Japan), har sitt namn från en forntida provins Korai vid Broughton- eller Koreabukten af Japanska hafvet och kallas af infödingarna Kori l. Tai-han, af japanerna Chôsen, hvilket efter införlifvandet med Japan är dess officiella benämning, af kineserna Kao-li l. Tscha-o-hsien. Det ligger mellan 34° 18′ och 43° 2′ n. br. samt 124° 30′ och 130° 35′ ö. lgd samt omfattar hela Koreahalfön, som i ö. begränsas af Japanska hafvet, i s. af Koreasundet och i v. af Gula hafvet och landet n. därom till den ryska Kustprovinsen (gräns nedre delen af floden Tumen-Ula) och omges i n. v. af Mandschuriet, från hvilket det skiljes genom Tumen-Ula, det ända till 2,440 m. höga Tschang-pai-schan och sydligare genom floden Ja-lu. Västra och södra kusterna äro mycket sönderskurna med stora skärgårdar, den östra har blott få vikar och saknar nästan alldeles öar. Den största ön är Quelpart (Tsche-dschu). Inberäknas densamma, är hela arealen 218,650 kvkm. (= Norrland utom Gäfleborgs län). – K:s geologiska och orografiska beskaffenhet var länge föga känd, men har nyligen studerats af en japansk lärd, B. Koto. Enligt honom består landet af två delar, en nordlig och en sydlig; gränsen mellan dem går från Söul i v. till Wön-san vid Broughtonbukten och heter Tschünkkariöng-grafven, en med basalt från sen tertiärtid fylld sänka. Denna gränslinje är af betydelse både i klimatiskt, historiskt och politiskt afseende. N. om den ligger det kalla K., hvars jord under vintern är täckt med snö och hvars kuster från dec. till mars äro blockerade af is; sydligare äro endast de högsta bergen snötäckta under några månader. Äfven politiskt var K. till början af 900-talet deladt i en nordstat och två sydstater; gränsen mellan den förra och de senare följde denna sänka. Nord-K. kallar Koto Kaimaplatån, som i v. begränsas af Tschang-pai-schan och genomströmmas af Ja-lu (åt s. v.) och Tumen-Ula (åt n. ö. och ö.). Platån, som i sin norra del är 1,000 m., i sin södra 600 m. hög, genomdrages af små veckberg. Nära östra kusten går en kedja, som är fortsättning af Sichota Alin och har toppar på 1,300–1,900 m. höjd samt höga pass (ända till 1,386 m.). Mellersta K. är ett knappt 300 m. högt, af bergkullar fylldt land; den nämnda östra kustkedjan sänker sig v. om Wön-san till 900 m. Södra K. är högre (300–800 m.), genomdraget af bergskedjor i riktning n. ö.–s. v. Berggrunden är i hela K. arkeisk eller paleozoisk. Granit, gnejs, kristalliniska skiffrar samt gamla eruptiv ha stor utbredning. Där och hvar träffas paleozoiska taffelberg, medan tertiära lager, som en gång bildade en rand rundt hela halfön, nu finnas endast i enstaka floddalar. Löss- och glaciärbildningar äfvensom verksamma vulkaner saknas i det egentliga K.; blott på ön Quelpart höjer sig vulkanen Hal-la-san (M:t Auckland, 2,000 m.), som skall ha bildats år 1007. Äfven några af Tschang-pai-schans högsta toppar äro vulkaner. – Vattendelare äro de östra kustbergen, hvarför de största floderna rinna åt v., såsom Simjöngang och Han-gang (Söul), hvilka båda utfalla i Tsche-mul-p-ho-viken; dock finnes äfven i sydöstra K. en ansenlig flod, Nak-tung-gang. Om gränsfloderna Ja-lu och Tumen-Ula är ofvan taladt. Floderna ha oftast krokigt lopp med smal fåra och höga stränder samt sakna större betydelse för sjöfarten, enär de största äro segelbara endast 20–30 km. från mynningen; endast Nak-tung-gang är farbar 230 km., Ja-lu 60 km. och Hang-gang ofvanför Söul.

Klimatet är genom hafvets inflytande betydligt mildare än i angränsande delar af Asien; dock råder betydlig skillnad mellan det kallare norden och det varmare södern. I Tsche-mul-p-ho (på Siciliens breddgrad) är mediet för jan. –2,8°, i Söul –4,3°, så att, ehuru den varmaste månaden, juli, har 27°, årsmediet är 12°–13°. Det absoluta maximum har under två års japanska observationer där varit 37,1° och minimum –17,3°. Wön-san har 11,5° i årsmedium. I Fu-san åter, på sydöstra kusten, har jan. + 4,2° och juli 27°; årsmediet är 15,5°. Nederbörden är större på östra kusten än på västra och stiger i Fu-san till 1,090 mm., i Tsche-mul-p-ho till 740 mm. – Växtvärlden är föga känd, men torde i det hela likna Kinas. Landets skogar äro mest nedhuggna: där sådana finnas, bestå de af barrträd och björk i de högre trakterna, af ek, lind, poppel och ask i de lägre. S. om linjen Kun-san–Ul-dschin växa ris, bambu och kamelian (Thea japonica). I skogarna växer äfven lackträdet (Rhus vernicifera). Bland kulturväxter märkas utom flera sädesslag mullbärsträdet, bomull, hampa, tobak, vinrankan och flera slags fruktträd. – Faunan liknar Mandschuriets, dock i södra delen med orientaliska former, såsom apor. F. ö. förekomma tigrar, björnar, lodjur, hjortar, rådjur, vildsvin och krokodiler.

illustration placeholder
Fig. 1. Koreanska män.


Befolkning. Enligt folkräkningen 1906 steg invånarnas antal till 9,781,671 (45 inv. på 1 kvkm.), hvaraf 5,283,682 män och 4,497,989 kvinnor. Koreanerna tillhöra mongoliska rasen; de likna mer japanerna än kineserna (se vidstående fig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free