- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1029-1030

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korasan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(P-hjöng-san) öppna för utlänningar. Den utländska handeln i traktathamnarna hade 1908
ett värde af 55,1 mill. yen (102,6 mill. kr.), hvaraf i import 41 mill. yen och i export
14,1 mill. yen. Importen omfattade hufvudsakligen bomull och bomullsvaror (10,9 mill.
yen), järn och stål (2,3 mill. yen), sidenvaror (1,5 mill. yen), tobak och cigarretter,
trä, fotogen, grästyg, socker, papper, stenkol. De viktigaste exportvarorna utom guld
(se ofvan) voro ris (6,5 mill. yen), bönor (3,5 mill. yen),nötboskap (0,7 mill. yen),
hudar (0,5 mill. yen) och fisk (0,2 mill. yen). Största omsättningen göres med Japan,
Kina, Storbritannien och Förenta staterna. Ofvanstående siffror afse endast handeln i de
öppna hamnarna; hela utrikeshandeln är alltså betydligare. – De öppna hamnarna anlöptes
1908 af 4,512 fartyg om nära 2,9 mill. ton (de allra flesta japanska). – Inrikeshandeln
begagnar sig af bärare, packhästar och oxar. Vägarna äro dåliga, broar saknas mestadels,
så att floderna måste öfvergås med färjor. Flodtrafiken går, som nämndt, icke långt in
i landet. K:s handelsflotta räknar endast 5 ångare om 4,666 ton.

illustration placeholder
Fig. 4. Stadsport och elektrisk spårväg i Söul.


Kommunikationer. Af järnvägar finnas en linje från Söul till Fu-san, med en bilinje till
Tsche-mul-p-ho och en till Ma-san-p-ho, samt en från Söul till Wi-dschu (vid Ja-lu);
denna skall vidare utdragas till mandschuriska järnvägen och sålunda förena K. med
sibiriska och kinesiska järnvägsnäten. Sammanlagda banlängden var 1907 1,108 km. Från
Söul gå tre elektriska spårvägar (jfr fig. 4) till orter i närheten. – Telegraflinjerna
hade 1908 en längd af 5,137 km. med 172 stationer; antalet inländska telegram steg under
finansåret 1908–09 till nära 2 mill. Dessutom funnos lokala telefonnät med en trådlängd
af 2,531 km. och 901 km. interurbana ledningar. Antalet samtal under finansåret 1908–09
utgjorde öfver 12,5 mill. – S. å. funnos 486 postanstalter. K. tillhör den internationella
postunionen.

Mått och vikt ha varit olika i olika landskap, men härefter komma antagligen de japanska att införas.

Myntväsendet var till sista tiden mycket förvirradt. Man använde, liksom i Kina, cashes af
blyblandad mässing med fyrkantiga hål för att kunna uppträdas på ett snöre, vanligen med
en knut mellan hvarje 100-tal, och med fluktuerande värde. De sjönko slutligen så i
värde, att man för 75 mexikanska dollar (se Kina, sp. 43) fick betala 240,000 cashes.
Dessutom funnos nickelmynt på 5 sen. Japanerna bragte ordning på detta område, på samma
gång som de japanska myntsorterna införts. Nu präglas guldmynt på 5, 10 och 20 yen,
silfvermynt på 10, 20 och 50 sen, nickelmynt på 5 sen och bronsmynt på 1 sen och på 5
rin. Dessutom ha sedan 1905 bragts i omlopp sedlar, utfärdade af japanska banken
Dai-ichi-Ginko, på 1, 5 och 10 yen (till 1907 äfven på lägre belopp). De gamla
nickelmynten ha dragits ur rörelsen, och cashmyntet begagnas blott i småaffärer. – 1908
funnos 3 koreanska och 4 japanska banker samt 9 jordbruks- och industribanker, de senare
understödda af staten.

Krigsväsen. Före rysk-japanska kriget 1904–05 hade K. en armé bestående af 6
infanteribrigader, 5 provinsbrigader och gardet, inalles omkr. 17,000 man. Artilleri och
kavalleri i modern mening saknades. Beväpningen var föråldrad. Sedan Japan
blifvit faktisk herre öfver landet, upplöstes koreanska armén med undantag af en bataljon
kejserligt garde, och i stället förlades japanska trupper dit (1 division). 1907 införde
japanerna nominellt allmän värnplikt från 17–40 år med 3 års aktiv tjänstgöring för män
mellan 17 och 25 års ålder. Då behofvet af soldater likväl icke är så stort som
tillgången på värnpliktiga, uttagas t. v. endast frivilliga, mot sold. 1909 bildades en
gendarmkår på 4,000 man.

Regeringssätt. K. var till 1910 en absolut monarki, ärftlig inom dynastien Yi, som
regerat sedan 1392. Landet stod sedan äldre tider i vasallförhållande till Kina, hvars
kejsare skulle godkänna hvarje ny regent och till hvilken fyra gånger om året skänker af
siden, bomull, linne, hudar, svärd m. m. skulle sändas. Genom fördraget 27 febr. 1876
erkände dock Japan K. som själfständig stat, och detta exempel följdes af de andra
makterna i de ofvan nämnda handelsfördrag, som ingingos med K. Slutligen afstod äfven
Kina alla sina öfverhöghetsanspråk genom freden i Shimonoseki (april 1895). Härefter
antog konungen titel af kejsare (12 okt. 1897) för att beteckna sin oafhängighet. I den
fred, som slöt rysk-japanska kriget (5 sept. 1905), erkände Ryssland Japans öfvervägande
intressen i K. och förband sig att icke blanda sig i eller söka förhindra de åtgärder,
som Japan kunde företaga sig i K., en försäkran, som äfven England afgaf genom
öfverenskommelsen med Japan 12 aug. s. å. Härpå afslöt detta land ett fördrag med K. 17
nov. s. å., hvarigenom bestämdes, att K:s utrikes politik skulle skötas af Japan och att
en japansk generalresident skulle bo i Söul. Den förste residenten blef markis
(sedermera furst) Ito. 31 juli 1907 ingicks ea ny öfverenskommelse, enligt hvilken alla
koreanska regeringsåtgärder och utnämningar skulle godkännas af den japanske
generalresidenten samt japaner kunna bekläda alla offentliga ämbeten i K. En följd häraf
blef, att japaner inträdde som vice ministrar i departementen. Genom en konvention 12
juli 1909 lämnade K. till Japan äfven rättsväsendet och fängelseväsendet i landet. Äfven
polisväsendet såväl i Söul som i provinserna ställdes under japansk ledning, och
polistjänstemännen voro till stor del japaner. Ministären bestod af en premiärminister och
6 fackministrar, af hvilka senare hvar och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free