Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1041-1042 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhöll namnet Korkyra. Stadens borg utgjordes af
två befästa bergstoppar, på grekiska kallade Koryfo,
hvaraf sedan uppstått det nyare namnet Korfu.

Vik på östra sidan af ön Korfu, nära staden Korfu.

Denna koloni höjde sig snart till ett välstånd, som
väckte moderstatens afund. Det kom till stridigheter,
och K:s flotta besegrade den korintiska (665 f. Kr.) i
en på Adriatiska hafvet utkämpad sjödrabbning,
den första, som de grekiska häfderna veta att
omtala. Nya misshälligheter mellan Korint och
K. voro sedan en medverkande orsak till utbrottet af
det peloponnesiska kriget (431–404 f. Kr.). Redan
från denna tid började dock K:s makt och välstånd
sjunka, hufvudsakligen till följd af de ständigt
förnyade inre slitningarna mellan aristokraterna
och folkpartiet. Länge var K. en kastboll under
striderna mellan de angränsande makterna, till
dess det 229 f. Kr. öfverlämnade sig åt romarna,
i hvilkas hand det blef en viktig flottstation och
stödjepunkt under krigen mot Macedonien. Såsom en
under romerskt skydd stående fristat höjde sig K. åter
till en viss välmåga, hvilken kvarstod ännu under den
bysantinska tiden. Efter åtskilliga växlingar gaf sig
ön 1386 under Venezias välde och tillhörde venezianska
republiken ända till dess upplösning, 1797. Sedermera
har ön delat samma öden som de öfriga Joniska öarna
och bildar nu jämte Paxos och flera mindre öar en
nomarki (län) Kerkyra (Korfu), inom konungariket
Grekland, med en areal af 681 kvkm. Hela nomarkien
hade 99,571 inv. 1907, hufvudsakligen nygreker,
italienare och albaneser, och ön K. 95,451 inv. Litt.:
Riemann, "Recherches archéologiques sur les îles
Ioniennes" (1879), Partsch, "Die insel K." (1887), och
Schmidt, "Korkyräische studien" (1890).

2. Hufvudstad på nämnda ö och i nomarkien Korfu, ligger på en udde
på östra kusten samt eger en bekväm och säker hamn,
som står i direkt ångbåtsförbindelse med London,
Alexandria, Trieste, Konstantinopel och flera andra
Medelhafshamnar samt är en bland de lifligaste i
konungariket. 18,978 inv. (1907), hvaraf en stor mängd
italienare, albaneser och judar. Gatorna äro trånga
och mörka, husen byggda i veneziansk stil. K. har
många kyrkor och kapell, ett citadell, ett kungligt
palats, gymnasium, lärar- och prästseminarier samt
en utmärkt vattenledning, byggd af engelsmännen
1831. Industrien är obetydlig, men handel och sjöfart
betydande. K. är säte för en grekisk och en romersk
katolsk ärkebiskop. På den s. om staden belägna
klippan Gasturi står den af österrikiska kejsarinnan
Elisabet byggda villan Achilleion, som numera
inköpts af kejsar Vilhelm II. K. var fordom (1818–63)
hufvudstad i Joniska öarnas republik och
säte för engelske lordöfverkommissarien och republikens lagstiftande församling.
1. A. M. A. 2. J. F. N.

Korg, ett af växtämnen eller
metalltrådar flätadt, vanligen med handtag försedt
kärl att bära eller förvara saker i (se
Korgvaror). 1. (Kapitälkorg) Bygnk. Se
Kapitäl. – 2. Bot. Se Blomställning, sp. 764, och
Compositæ. – 3. Milit. Se Parerstång. –
4. Zool. Se Bi, sp. 213.

5. I öfverflyttad betydelse förekommer ordet
i uttrycken
ge en korg (om en kvinna), ge afslag på ett
frieri, och få en korg (om en man), få afslag
på ett frieri. Om ursprunget till dessa uttryck
ha framställts olika meningar. Sannolikast, nästan
säkert, är, att talesättet kommer däraf, att det under
äldre tider kunde hända, att vid de då öfliga nattliga
frierierna den sköna med ett tåg släppte ned en korg
från sitt fönster, liksom om hon haft för afsikt att i densamma upphissa friaren.
Denne steg därin i hopp att på detta sätt få inträde
i jungfruburen, men sedan han väl kommit i korgen
och ett stycke på färden, antingen lät jungfrun
korgen hastigt glida mot marken, eller ock hade hon
på något sätt preparerat korgens botten, så att den
brast och giljaren föll igenom den (däraf troligen det
moderna uttrycket ”falla igenom”). Så heter det
i den danska ”Tobie Komedie” (se Tobiæ
Comedia):

Slig er en jomfru i sin tro
Alt som man træder paa en trösket bro:
Du mener, du gaaer paa broen tryg,
Du ligger i vandet paa din ryg,
Du falder igjennem kurven plat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>