Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korthufvad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Korthuf vad-Kortsystem
1112
som till följd af sin snabbvuxenhet blefvo mycket
eftersökta och betalades med oerhörda pris, upplades
ett stamregister - s. k. herdbook - öfver alla inom
England födda djur af den förbättrade kort-hornsrasen,
hvilket sedermera blifvit fortsatt. Äfven inom andra
länder för man stamregister öfver af-komma efter
dit införda djur af ifrågavarande ras. - Djur,
som tillhöra den förbättrade korthorns-rasen, ha
korta och framåt samt inåt eller nedåt riktade horn,
pannan konkav, halsen medelmåttigt lång och tjock,
men utan dröglapp (hudfåll nedtill), bröstet djupt
och bredt, buken cylinderformig, bäckenet bredt
och rakt, benen korta och fina, huden tjock, mjuk
och löst fäst vid underliggande delar och äro till
färgen gulhvita, helhvita, helröda, rödbruna, brun-
och hvitfläckiga eller stickelhåriga. Benbyggnaden är
mycket fin, och köttet, som finnes till stor mängd
å de kroppsdelar, från hvilka detta har det största
värdet, såsom från korset och låren, är rikligt
insprängdt med fett, hvarjämte fett, under form af
större eller mindre svulster, finnes afsatt på höft-
och bärbenknölarna, eller på sådana kroppsdelar, där
vid gödningen af andra raser fett endast till ringa
mängd förekommer. Till följd af sin storlek kunna djur
af denna ras underhållas endast där kreaturen under
sommaren födas på odlade beten eller stallf odras
och där af sättning till högt pris kan beredas för
fett- och näringsrikt kött. Genom den för handen
varande fettsoten bli djur af denna ras tidigt
ofruktsamma. - I Sverige är mjölkafkastnin-gen
viktigare än köttproduktionen, och fördenskull
finnas endast några få stammar af den förbättrade
korthornsrasen. Numera frambringas emellertid
i England utmärkta mjölkkor af korthornsras,
s. k. Dairy-Shorthörns, hvilka kunna täfla med hvilken
annan ras som helst beträffande afkastningen af såväl
mjölk som smörfett. Jfr pl. till art. Nötkreatur.
C. A. L.*
Korthufvad, anat. Se Brakycefal, Hufvudskål, sp. 1230,
och Hästen, sp. 179.
Korthårig dvärgpinscher, zool. Se Hunden, sp. 1316.
Korthårig vindthund, zool. Se Hunden, sp. 1312. _
Korti, ort i Nubien, på vänstra Nilstranden, emellan
Berber och Dongola, utgångspunkt för karavanvägen
öfver Bajudastäppen till Metemma. Omkr. 300 inv.
Kortikäl (af lat. cofrtex, bark), anat., hörande till
barken, särskildt cortex cerebri, hjärnbarken.
Kortjänst, en del af den för de romersk-katolske
prästerna och munkarna föreskrifna kyrkotjänsten. Som
rättesnöre för densamma gäller breviarium.
Kortlängdsberäkning, af timmer. Se Flott-ni n g,
sp. 648.
Kortlänkad kätting. Se Ankarkätting.
Kortnosiga hästfisken, zool. Se H ä s t f i s k a r.
Korton (Orgelton), mus., den stämning, som fordom
var bruklig för orgeln och som var en hel ton högre
än den s. k. kammartonen. Jfr Kam-marton.
Kortrad, metr. 1. Detsamma som kortvers (se d. o.). -
2. Detsamma som katalektisk vers.
Kortregistreringssystem. Se Kortsystem.
Ko’rtrijk [-rejk]. Se Courtrai.
Kort sikt, hand. Se Växel.
Kortskallar, anat. Se Brakycefal och Hufvudskål,
sp. 1230.
Kortskott, bot. Se Skottbyggnad.
Kortskrifningskonst, Kor t skr i f t. Se Stenograf i.
Kortslutning, elektrot., direkt förbindelse
mellan olika poler af en elektrisk strömkrets. Då
kortslutning uppstår genom fel i isoleringen hos en
anläggning, ökas strömstyrkan vanligen väsentligt,
hvarvid otillåten uppvärmning och antändning af
brännbara ämnen kunna bli följden. Elektriska
ledningar bruka skyddas mot dylika störningar
genom s. k. öfvcr-strömsskydd (smältmetaller
eller automatiskt verkande strömbrytare), som,
då strömstyrkan of verstiger ett visst värde,
urkoppla ledningen. Jfr A f l e d-n i n g 2.
A. E-m.
Kortslutsankare, elektrot., vid asynkrona motorer. Se
Elektriska maskiner, sp. 286.
Kortsplits, sjöv. Se S p l i t s.
Kortstämplingsafgift, förv., är i Sverige en skatt
för bruk af spelkort och förskrifver sig från
Karl XII:s tid. Bland andra åtgärder i ändamål
att skaffa penningar till norska kriget utfärdade
han 22 okt. 1717 från Lund en förordning, enligt
hvilken i hvarje stad ett kontor skulle inrättas
för stämpling af kort emot en afgift af 16 öre kmt
för hvarje kortlek. Magistraten disponerade hvar 10
:e penning för omkostnader; resten levererades till
kronans kassor. Denna skatt har med några korta af
brott sedermera fortfarit och utgick åren 1872-92
med 75 öre för hvarje kortlek, höjdes af 1892 års
riksdag till l kr. 50 öre per lek, men sänktes 1896
till 50 öre. Inkomsten redovisas som bevillning efter
3:e art. Den uppgick i medeltal för 1900-09 till
140,600 kr. 65 öre pr år och 1909 till 159,810 kr. 50
öre. Bestyret med tillhandahållandet af konvolut,
försedda med vattenstämpel, samt med kontrollen öfver
uppbörd och redovisning öfverflyttades 1873 från
Eiksgäldskontoret till Statskontoret. Kommerskollegium
tillsätter stämplingsförrättare i städer,
där kortfabriker finnas. Kort af utländsk
tillverkning stämplas vid tullkammaren i den
stad, där de äro införtullade. Böter från
100 till 500 kr. drabba den, som säljer eller
håller till salu ostämplade kortlekar, och 10
kr. den, som beträdes med att nyttja sådana.
Kbg.
Kortstöt, fäktk. Se F ä k t k o n s t, sp. 217.
Kortsvansf året, Nordiska, zool. Se Fårsläktet,
sp. 202.
Kortsystem (1. Kortregistreringssystem), en amerikansk
tillämpning af samma tanke, som ligger till grund
för den s. k. lappkatalogen (se Katalog). Genom att
använda fyrkantiga linjerade kort af lämplig storlek,
å hvilka anteckningar göras efter behof, erhålles
ett register (katalog, index), ordnadt efter hvilken
indelningsgrund man önskar, sålunda såsom alfabetiskt,
kronologiskt, nummer-, ort- eller sakregister eller
efter annan grund. För att åstadkomma system i dessa
s. k. anteckningskort använder man "ledningskort" af
stark kartong med en eller flera flikar, på hvilka
skrifvas eller tryckas bokstäfver, data, nummer,
ort- eller sak-namn e. d. Samtliga kort ordnas med
tillhjälp af ledningskorten och vissa mekaniska
inrättningar i fack, hvilka i sin tur sammanföras i
skåp eller skrif-bord eller hur man finner bekvämast.
En sinnrik tillämpning af kortsystemet är den,
som uppfunnits af ingenjören hos A.-B. Separator
D. Äg. Engström, för släktforskning och folkregistre-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
