Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kosteloryzo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kotau (Kôu-tôu), kinesisk ceremoni, bestående
i knäfall och hufvudets nedböjande tre gånger mot
marken samt symboliserande underkastelse under en
öfverordnad. Krafvet på denna ceremonis utförande
af europeiska sändebud till kinesiska hofvet
framkallade flera gånger diplomatiska tvister, innan det
på 1870-talet definitivt uppgafs. – I öfverflyttad
bemärkelse används ordet stundom i politisk polemik
(särskildt i Tyskland) som föraktfull beteckning
för servilitet eller skymflig själfuppgifvelse öfver
hufvud.
V. S–g.
Kota öfver, veter. Se Kota 2.
Kotbenet, veter. Se Kota 2.
Koteiba. Se Ibn Quteiba.
Kotelnits, kretsstad i ryska guv. Vjatka, på högra
stranden af Vjatka. 4,236 inv. (1897). Stor marknad
i mars.
J. F. N.
Kothe [kåte], Bernhard, tysk musiker, f.
1821 i Schlesien, d. 1897 i Breslau, lärjunge af A.
B. Marx m. fl., var 1869-96 seminariemusiklärare
i Breslau, där han stiftade Ceciliaföreningen för
katolsk kyrkomusik. K. utgaf bl. a. en samling
kyrkosånger för manskör (Musica sacra) samt skrifterna
Die musik in der katholischen kirche (1862), Abriss
der musikgeschichte (1874; 8:e uppl. 1908) och med
Forchhammer en Führer durch die orgelliteratur
(1890; ny uppl. 1909).
A. L.*
Kothen, Kasimirvon, friherre, finsk statsman, f. 29
maj 1807 i Lokalaks kapell af Vehmo socken i Finland,
d. 25 nov. 1880 i Mecklenburg, blef student i Åbo
1822 och inträdde 1826 i rysk krigstjänst. K. blef
1840 öfverstelöjtnant vid Lifgardets finska
skarpskyttebataljon, förordnades s. å. till direktör
för generalguvernörens i Finland kansli och var 1844-
46 t. f. samt 1846–53 ord. guvernör i Viborgs län. På
sistnämnda plats ådrog han sig uppmärksamhet genom
sin benägenhet för förändringar och sin böjelse att,
när stundens kraf så tycktes fordra, åsidosätta
lagens bud. Samma egenskaper ådagalade han som chef
sedan 1853 för ecklesiastik- och sedan 1858 för
militieexpeditionerna i Finlands senat. Allmänheten
emottog därför med tillfredsställelse
underrättelsen, att han 1859 erhållit af sked
från sina ämbeten. Därefter tillbragte K. tio år i
Ryssland i olika befattningar, men återvände 1869 till
hemlandet som t. f. vice kansler vid Helsingfors’
universitet, hvarjämte han s. å. utnämndes till
ordf. i den nyupprättade öfverstyrclsen för
skolväsendet i Finland. Inom universitetet visade
sig hans inflytande i utfärdandet af flera nya
reglementen. I skolöfverstyrelsen gjorde han till sin
hufvuduppgift att arbeta för ryska språkets införande
som obligatoriskt läroämne i elementarläroverken
äfvensom för grundläggandet af ”reallyceer”, i
hvilka hufvudvikten skulle läggas på studiet af de
moderna språken, medan de klassiska vore valfria. K:s
själfrådiga handlingssätt hade emellertid framkallat
en allmän ovilja, hvilken gaf sig uttryck vid 1872
års landtdag, där åtskilliga petitionsmemorial om
förändring i skolstyrelsens organisation och om
återkallandet af den beslutna indragningen af den
finska afdelningen af normallyceum i Helsingfors
godkändes af ständerna. Då äfven senaten delvis
gick ständernas mening till mötes, var K:s
inflytande brutet. 1874 erhöll han af-sked från
sina ämbeten och drog sig tillbaka till Mecklenburg.
M. G. S.
Kothon, krigshamn. Se Kartago, sp. 1166.
Kotiljong (fr. cotillon, eg. underkjol), en från
Frankrike härstammande sällskapsdans, bestående
af flera figurer (turer), hvilkas anordning är
öfverläm-nad åt dansledarens smak. De däri deltagande
paren taga plats i rundel; herrarna och damerna ega
fullständig frihet att under turerna bjuda upp den de
vilja utmärka. De mestadels af sällskapslekar (jämte
utdelande af suvenirer o. d.) sammansatta turernas
upplösning sker genom kringdansning af samtliga paren
(i vals, polka, galopp o. s. v.). Kotiljongen
afslutar i regel en bal, hvarför åt densamma
beredes så mycket af omväxling, glans och oväntade
överraskningar som möjligt. Den uppfanns på 1820-talet
(jfr Dans, sp. 1317): en vida äldre fransk dans med
samma namn beledsagades af sång med
refrängen: ”Ma commère, quand je danse, mon cotillon
va-t-il bien?”
A. L. (E. F–t.)
Kotiniemi [kåt-], tvångsuppfostringsanstalt. Se
Förbättringsanstalter, sp. 395.
Kotka, stad, ligger på en holme af samma namn
i Finska viken utanför Kymmene älfs tre östliga
mynningar, inom Viborgs län, Finland. Fundationsbrefvet
är af 16 juli 1879. Gynnad af sitt utmärkta
 |
Situationsplan af Kotka. 1. Luthersk kyrka. – 2. Grekisk-katolsk kyrka. – 3. Rådhus. – 4. Tullkammare och packhus. – 5. Postkontor. – 6. Telegrafstation. – 7. Järnvägsstation. – 8. Rådhustorget. – 9. Parktorget. – 10. Katrina torg. – 11. Brunnstorget. – 12. Fiskartorget. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
