- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1179-1180

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krafft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1741 i Åbo till filos. magister, utnämndes 1746 till
docent i ekonomien, blef rektor i Björneborgs skola
1748 och var 1755-58 e. o. professor i matematik vid
Åbo akademi. Bland K:s många ekonomiska skrifter
må nämnas Utdrag af academiska föreläsningar till
landthushållningen (1747), Tankar om hushållningens
upphjelpande i Carelen (1756), Tankar om den
vanmagt, uti hvilken finska landtman sig befinner
(1761), Tankar om svedjande (1765), Tankar öfver
spannemåls- och penning ebiisten (1786) samt Tankar
om kringstrykande tiggare (1787). K:s ekonomiska
vyer voro föga omfattande: tvång var enligt hans
mening välmågans bästa befordrare. Se A. Hultin,
"Finlands litteratur under frihetstiden" (T, 1906).
M. G. S.

Kraftmaskiner l. Motorer, mek., äro maskiner,
medelst hvilka mekaniskt arbete utvecklas och
öfverföres till arbets- l. verktygsmaskiner,
uppfordrings- och andra transportanordningar
e. d. Kraftmaskinerna, som ha en utomordentligt stor
och viktig användning, äro af många olika slag,
såsom vattenmotorer (vattenhjul, vattenturbiner,
vattenpelarmaskiner, skopverk, strålapparater etc.),
vindmotorer (vinghjul å väderkvarnar och en del
pumpverk), värmemotorer (ångmaskiner, ångturbiner,
gasmaskiner, fotogenmotorer, dieselmotorer,
spritmotorer m. fl.) samt elektromotorer. De
sistnämnda ha på senaste tiden vunnit en synnerligen
viktig användning vid förvandling af elektrisk
energi i mekaniskt arbete. Den af t. ex. vatten-
eller ångturbin genererade mekaniska energien
förvandlas uti elektrogeneratorer i elektrisk energi,
som sedan utan öfverdrifven kostnad kan genom smäckra
ledningar af koppar öfverföras till och nyttiggöras i
elektromotorer å orter belägna ända till flera hundra
km. ifrån den plats, å hvilken den elektriska energien
genereras. Utom de fasta kraftmaskinerna användas
flyttbara motorer i stor skala. De viktigaste
bland dem äro: lokomotiv, fartygsmaskiner,
spårvägs- och automobilmaskiner, lokomobiler och
flygmaskiner. Inom den moderna krigstekniken spela
värmemotorer och elektromotorer en viktig roll.
O. E. W.

Kraftmätare, mek. Se Dynamometer 1.

Krafto. Se Sachalin.

Kraftpar, mek. Se Couple.

Kraftparallellepiped, mek. Vid sammansättning
af tre, icke i samma plan fallande krafter, som
verka i en punkt, anges resultanten till storlek och
riktning genom diagonalen till en parallellepipcd (se
d. o.), hvars kanter motsvara de tre krafterna. En
sådan figur kallas kraftparallellepi-ped.
(R—r H.)

Kraftparallellogram, fys. o. mek. Se Krafternas
parallellogram.

Kraftpolygön, mek. Se Polygon.

Kraftpunkter, filos. Se Atom 2.

Kraftrot, farm. Se Ginseng.

Kraftsamlare 1. Ackumulator, tekn., i vidsträckt
mening hvarje anordning, som af ser uppsamling af
energi för användning till visst ändamål. Ett
svänghjul på en ångmaskin, en dammsjö, som
magasinerar vatten till en kraftstation, äro sålunda
i denna mening "kraftsamlare". Särskildt äro att
märka två tekniska inrättningar af detta slag,
den elektriska ackumulatorn och den hydrauliska
tryck-vattensamlaren. Ang. den förra af dessa se
Ackumulator och Ackumulatorbatteri. Tryckvattensamlaren
användes vid arbetsöfverföring medelst tryckvatteri
och består i princip af en behållare, som upptager
det från anläggningens pumpverk kommande tryckvattnet
och fördelar det till motorerna i nätet under ett
konstant tryck. Behållaren kan vara utförd som en
stående och enkelverkande arbetscylinder, hvars kolf
är belastad med vikter. Stiger motorernas förbrukning
utöfver hvad tryckvattensamlaren normalt levererar,
sjunker den belastade kolf ven; i motsatt fall stiger
den. JfrArbetsöfverföriig. G. H—r.

Kraftska skolan i Stockholm, Storkyrkoförsamlingen,
har sitt namn efter hofinstrumentmakaren Mattias
Peter Kraft
, en på sin tid mycket bekant mästare,
som bl. a. förfärdigat K. M. Bcllmans nu i
Musikhistoriska museet förvarade luta. Genom
testamente af 13 maj 1807 förordnade Kraft, att hans
förmögenhet, efter afdrag af åtskilliga legat, skulle
användas "till grundläggning för en skoleinrättning
för fattiga borgarebarns fria undervisning". Åt
dåv. pastor primarius i Stockholm (sedermera biskopen
i Västerås), G. Murray, uppdrog testator att ombestyra
verkställigheten af hans vilja i detta hänseende,
och sedan testamentsexekutör 1808 och 1809 aflämnat
tillsammans 16,193 rdr 18 sk. b:ko uppgjorde Murray
ett reglemente, hvari stadgades, att skolan skulle
ha två klasser (för resp. 24 och 16—18 barn) med
hvar sin lärare samt att lärjungarnas undervisning
alltid förnämligast skulle ha afseende på deras
framtida yrken och af språken i synnerhet det tyska
språket läsas, sålunda ett slags realskola. Skolan
öppnades i maj eller juni 1809 i samma lokal som
församlingens fri- och fattigskola, från hvilken
barn öfvergingo till Kraftska skolan som en högre
läroanstalt (en folkskola i modern mening tillkom
först efter folkskolestadgan 1842). 1847 tog sig
sockenstämman på "folkskolestyrelsens" förslag
det oråd före att låta Kraftska skolan uppgå i den
nyskapade folkskolan, där både borgarsöner och andra
skulle få en något högre undervisning än i själfva
folkskolan, nämligen äfven i tyska och franska,
geometri och "allmän grammatik". 1864 återställdes
dock Kraftska skolan i sitt ursprungliga skick, och
undervisningsämnen blefvo kristendom, svenska, tyska,
engelska, aritmetik, geometri, historia, geografi,
naturkunnighet, bokhålleri, välskrifning, ritning,
sång och gymnastik. 1882 omlades undervisningen
från 36 till 20 lästimmar i veckan, 1891 till 24
timmar; läroämnena äro ännu de ofvan uppräknade,
hvartill komma ett par frivilliga. 1908 var skolans
kapital 69,350 kr. Till dess understöd stiftades
1907 Kraftska sällskapet, hvars medlemmar mestadels
äro f. d. lärjungar. S. å. var lärjungeantalet
39. Under dåv. rektorn dr R. A. Brandel bildades
1902 en musikkår i skolan, som vann färdighet
och berömmelse och ledde till efterföljd i
åtskilliga andra skolor. Ett annat drag i skolans
uppfostringsmetod äro de årligen återkommande resorna
inom Sverige och till grannländerna. Se R Brandel,
"Hågkomster och erinringar om skolans stiftelse,
stiftare och verksamhet" (i "Inbjudningsskrift till
firande af Kraftska skolans 100-års jubileum". 1909).
J. C.

Kraftska stamklasserna, skogsv. Se Kraft, E. F. G.,
sp. 1176.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free