Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraftskrifvare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Kraftskrifvare-Krag
1182
Kraftskrifvare, fysiol. Se E r g o g r a f.
Kraftstation 1. Kraftcentral, tekn.,
inrättning för alstring af dynamisk eller
elektrisk energi i form af mekanisk drifkraft,
elektrisk ström o. d. Alltefter den kraftkälla,
som användes, skiljer man mellan olika slag af
kraftstationer, såsom ångcentral, dieselmotorcentral,
vattenkraftstation. Energialstnn-gen sker medelst ett
eller flera s. k. maskin-. aggregat, hvarmed förstås
de i anläggningen direkt samverkande maskinerna
betraktade som enheter för sig, t. ex. ångmaskin med
tillhörande ångpanna, vattenturbin med direktkopplad
elektrisk generator. Sedan arbetsöfverföring
på elektrisk väg blifvit vanliga formen för
kraftdistribution, ha elektriska kraftstationer
blifvit allmänt förekommande anläggningar, icke
minst i vårt land. Se Elektricitetsverk och Elektrisk
arbetsöfverföring. G. H-r.
Krafttryckplät, en vid några färgtrycksförfaranden
använd tryckplåt, som - under det att de andra
tryckplåtarna ge de olika färgerna - tryckes med en
mörk färg för att ge själfva teckningen af bilden,
sätta kraft i skuggpartierna och, om så erfordras,
mildra alltför grella färger. Jfr Git o-kromi.
J. Iltzg.
Kraftvunnen, jur. Se Laga kraft.
Kraftöfverföring. Se Arbetsöfverföring, Elektrisk
arbetsöfverföring och Hj ul.
Krag, gammal dansk (jylländsk) adlig ätt, känd redan
på 1300-talet, utdöd 1763.
1. Otto K., f. 1611, d. 1666, gjorde 1630- 38 resor
i utlandet och anlitades senare som sekreterare vid
flera diplomatiska beskickningar, blef 1645
förste kanslisekreterare och 1653 riksråd.
1658 blef han tillfångatagen på Fyn af svenska
trupperna, var under Köpenhamns belägring 1659
verksam för att skaffa proviant och utförde ett
uppdrag till Braunschweig och Nederländerna. På
riksdagen i Köpenhamn 1660 var K. den, som kraftigast
häfdade adelns gamla makt, och kom därför gång på gång
skarpt i strid med borgarståndets ledare, särskildt
borgmästar H. Nansen. Efter enväldets införande blef
K. kungligt råd och led. af den stora lagkommissionen,
men hörde ständigt till de missnöjde, som hoppades
på bättre tider för den gamla statsordningen.
2. Mogens K., den föregåendes broder,
f. 1625, d. 1676, utmärkte sig under Köpenhamns
belägring 1659 som öfverste för en kår
studenter, unga handelsmän och handtverkare.
3. Erik K., f. 1620, d. 1672, blef 1653 förste
kanslisckreterare och var 1660 under riksdagen i
Köpenhamn mellanhand mellan konungen och riksrådet
den af görande dagen (13 okt.), då det gällde
att aftvinga det senare dess samtycke till det
ärftliga konungadömets införande. Dessutom förde
han protokollet under förhöret med Leonora
Kristina
1663 samt blef 1669 geheirneråd och medlem af
statskollegiet.
4. F r e d e r i k K., den föregåendes son, f. 1655,
d. 1728, blef 1684 baron, 1695 stiftsamtman i
Vi-borg, 1712 gehcimeråd och var 1713-21 ståthållare
i Norge. Genom giftermålet 1690-1703 med Griffenfelds
dotter Charlotta Amalia blef K. stamfader för ätten
Krag-Juel-Vind-Frijs. 1-4. E. Ebg.
Krag. 1. Niels K., dansk historiker, f. 1550,
d 1602, blef 1575 magister i Wittenberg och 1588
juris doktor i Frankrike samt 1589 professor (den
förste) i historia vid Köpenhamns universitet. Han
användes därjämte i diplomatiska beskickningar,
bl. a. 1593 till Skottland (där adlad), och
utnämndes 1594 till kunglig historiograf. Hans
skrift De republica lacedcemoniorum (1593) är ett
samvetsgrant och för sin tid skickligt utfördt arbete;
men som historieskrifvare hann han utarbeta blott
An-nales Christiani III (1553-90), hvilket verk jämte
Stephanius’ fortsättning utgafs 1737 .af H. Gram och
1776-79 öfversattes på danska i 3 bd. Det har ännu
betydelse som källskrift.
2. An d ers K., den föregåendes broder, läkare,
f. 1553, d. 1600, tog 1585 med. doktorsgrad i
Montpellier och blef 1586 professor i Köpenhamn. Han
var en bland de förste, som sträfvade att göra den
ramistiska filosofien gällande i stället för den
gamla skolastiken och att framhålla Platon i motsats
till Aristoteles. l
o. 2. E. Ebg.
Krag, norsk släkt. - 1. HansPeterSchnit-ler K.,
präst, historiker, f. 16 nov. 1794 i Meldals socken
(Söndre Trondhjems amt), d. 18 juli 1855 i Eidsvold,
blef student 1814, tog 1819 teol. ämbets-examen
och innehade därefter prästerliga befattningar
i åtskilliga delar af landet (Stod, Namdalen,
Gudbrandsdalen, Fredrikshald och Eidsvold). Skrifter:
Sägn, samlede i Gudbrandsdalen om slaget ved Kringlen
26de august 1612 (1838), Kort underretning om
Frederikshalds by og dens krigshistorie (1848; flera
uppl.) och Begrundet formening om Carl den tolvtes
dödssted som et indlceg i sägen om hans döds-maade
(i Langes "Tidsskrift for videnskab og literatur",
bd IV, 1850). K. grundlade 1849 porträttgalleriet
på Eidsvold.
2. PeterEasmusK., den föregåendes son,
kgenjörofficer, f. 12 maj 1825 i Grong, d.
16 apr. 1891 i Kristiania, officer 1845 och kapten
i ingenjörbrigaden 1870, ledde som arbetschef
anläggningen af en rad kanaler och vägar. Han var
ledamot af stortinget 1859-66, 1877-82 och gaf i en
motion där 1860 impulsen till stiftandet af
Central föreningen for legemsövelser og vaaben-brug.
3. HansHagerupK., den föregåendes broder, ingenjör,
f. 29 aug. 1829 i Grong, d. 8 maj 1907 i Kristiania,
officer 1852, tog som artillerikapten afsked 1866
och blef byråchef i vägstyrelsen och var 1874-1904
direktör för vägbyggnaderna. Han har förtjänsten
af de betydelsefulla vägförbindel-serna
mellan Gudbrandsdalen, Nordre Bergenhus’
och Romsdals amt. K. deltog 1868 i upprättandet
af Norges turistförening och tog initiativet till
anläggningarna på Holmenkollen och Voksenkollen
vid Kristiania. Hans staty (af G. Lserum)
restes på Voksenkollen 1909.
4. Ole Herman Johannes K., den föregåendes broder,
gevärskonstruktör, f. 7 apr. 1837 i
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
