- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1183-1184

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraftskrifvare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1183

Kragdufvan-Krageholm

1184

Vaage, officer 1857, tog 1902 afsked som öfverste
och fälttygmästare. Ean var sedan 1870 anställd
vid gevärsfabriken på Kongsberg, hvars direktör han
var 1880-95, och har jämte E. Jörgensen (se denne)
konstruerat ett bekant rcpetergevär (se II a n d e
l d-va p e n).

5. Thomas Peter K., son till K. 2,
författare, f. 28 juli 1868 i Kragerö, växte
upp i Eristiansand, vardt student 1890 och
debuterade följande år med Jon Grccff (ny uppl. 1903;
sv. öfv. s. å.), en dyster folklifsskildring.
Den följdes närmast af novellsamlingarna Fra den gamle
by (1892), Ensomme mcnnesker (1893) och Mulm (s.
å.), af hvilka den sista gaf det bästa uttrycket
åt hans af grubbel och naturlyrik sammansatta
stämningar. Med "Mulm" och romanen Kobberslangen
(1895) var hans ställning befäst. Om man
undantager skådespelen Kong Aagon (1894;
2:a uppl. 1908) och /Egtemcrnd og lyglemcend
(1904), har K. uteslutande odlat berättelsen
och skissen på prosa: Ada Wilde (1896),
Ulf Rån (1897), Vesterfra (s. å.), Fru Beatcs
hus (1898), Tusmörke (s. å.), Enken (1899), Iljem
(1900), Det glade hjörne (1901), Daudmandsholmen
(1903), Sorte skove (s. å.), Gunvor Kjeld (1904; 2:a
uppl. 1905; sv. öfv. s. å.), Ildliljen (2 uppl.
1905), Stenbänken (s. å.; sv. öfv. s.
å.), Maagereden (1906), Det allerhclligsle (3
uppl. 1907), Offerlam (s. å.), Tubal den fredlöse
(1908) och Mesler Magins (2 uppl. 1909). Hans
böcker äro af växlande värde; ofta är deras byggnad
vacklande och godtycklig, människoskildringen hållen i
ett konturlöst ljusdunkel. Mindre som lifsskildrare
än som lyrisk stämningsmålare är K. framstående;
hans rikt och harmoniskt klingande stil är buren af
ett starkt patos; det hemlighetsfulla sambandet med
naturen, ärfda släktdrags afgörande makt,
känslornas och det undermedvetnas skiftningar och
fantastiska syner behärska hans framställning.
Se C. Nacrup, "111. norsk litteraturhistorie"
(1905).

6. Vilhelm Andreas Wexels K., den föregåendes
broder, författare, f. 24 dec. 1871 i
Kristiansand, tog studentexamen 1890 och
debuterade redan följande år med en af Drachmann
påverkad, frisk samling Digle (2:a uppl.
1894). Jämte den något tidigare Nils Collett
Vogts första dikter var denna K:s samling
det, som ånyo bragte lyriken till heders i den
norska litteraturen. I samma romantisk-svärmiska
ton, men tungsintare klinga prosapoemen Nät
(1892), färgrika och vackra Sange jra syden (1893\
personligt bittra Nye <ligte-(lW), lustiga och
hurtiga Vestlandsvisor (1898), patriotisk cykeln
Norge (1903). Sagospelet V ester i Blaafjeldet
(1893) är tillkommet under inflytande af Peer Gyni;
de två enaktarna De gode gamle (1895), särskildt
"De gamles juleaften", ha en mild, varm stämning
och en fin människoskildring. Betydligare äro
likväl den dystra ödestragedien Den sid ute dag
(1897), med motivet kärlek mellan syster och bror,
och Livet en leg (1901), ett slags melodram i
mcdeltidskostym. Lustspelet Situationens herre (1903)
och folkkomedien Jomfru Trofast och K:s populäraste
skådespel, idyllen Baldevins bryllup (1900), stå
på gränsen till förströelselitteraturen liksom
hans berättelser Fra de lave stuer (1897),
Jul i skr iver g åar d en (2 uppl. 1899),
Marianne (1899; sv. öfv. s. å.), Isaach See-huusen
(1900), Isaac Kapergast (1901), Lille Bodil (2 uppl.
1902), Den gamle garde (1903), Thea

Marie (1904) och Major v. Knarren og hans venner
(1906). Starkare personlig accent röja Den glade
löjtnant (1896), som innehåller förhistorien till
"Den sidste dag", den lösa, men stämningsrika Hjemve
(1895), Kachel Strömme (1898) och Holmerne de gråa
(1905). K:s senaste arbeten äro versdramat Sangen om
Florens (1907) och romanen Vandrings-mand (s. å.).

K:s lyrik är rytmiskt intagande, originell och
innerlig. Hans dramatik liksom hans novellkonst har
sin styrka i intensiva, äktnaiva känsloskildringar,
men flyter ofta ut i konturlösa stämningar. Fin och
behaglig, mjuk och verserad i sin stil, är han en
uppskattad underhållningsförfattare. Under många år
har han vistats utomlands, delvis med statsstipendium,
och i dagspressen lämnat en mängd resebref, konst-,
teater- och litteraturkritiker. Han har också
verkat som scen instruktör och var hösten 1908-
hösten 1910 chef för Nationaltcatret i Kristia-nia.
1-4. O. A. ö. 5 o. 6. R-n B.

Kragdufvan, Calccnas nicobarica, zool., hör till
fam. dufvor (Golumbidce] och ordn. Charadriiformes
inom fågelklassen. Näbben bär vid roten en mjuk,
klotformig knöl. Halsens fjädrar äro förlängda och
nedhängande, vingarna långa, breda och räckande utom
den svagt rundade stjärten, benen starka, höga. och
försedda med korta tår. Hufvudet, halsen, vingarna och
undre kroppsdelarna äro svartgröna, de sistnämnda med
kornblå kanter, de längsta hals-fjädrarna, ryggen,
öfvergumpen och vingtäckfjäd-rarna gräsgröna, med
metallglans, de korta fjädrarna i kragen guldgula och
stjärtpennorna hvita. Längden utgör 36 cm. Kragdufvan
förekommer från Niko-barerna ända till nordöstra Nya
Guinea och Filippinerna, i synnerhet på små, obebodda
öar. Den vistas nästan uteslutande på marken, där den
äfven lägger sina ägg. Den lefver af frukter och frön,
springer med mycken skicklighet, kan också flyga långa
sträckor och fortplantar sig i fångenskapen. C. R. S.*

Krage, sjöv., en skärm af olje-målad segelduk,
som fastnitas kring master, pumpar och ror-hufvud,
där de genomgå däcken, för att skydda dem för väta
(se fig.). Alltefter det föremål don skall skydda
får kragen namn af mastkrage, pumpkra-ge eller
rorkrage. L. II.*

Krageholm, herresäte i Malmöhus län, Söfvestads
socken, beläget nära Svarteåns utlopp ur den vackra,
af bokskog omgifna Krageholmssjön. Slottet (se fig.),

Krage.

Krageholms slott.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free