- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1189-1190

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraftskrifvare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1189 Krainburg–Krakatau 1190

nordvästligaste delen mellan floden Vrbas och
österrikiska gränsen. Emedan sistnämnda del fordom
tillhört Kroatien, kallas den äfven Turkiska
Kroatien.
(J. F. N.)

Krainburg (slov. Kranj), stad i österrikiska hertigdömet
Krain, vid Kankers förening med Save, som
där blir segelbar, och järnvägen till Laibach. 2,464
inv. (1900). Läder- och skotillverkning.
J. F. N.

Krajervskij, Andrej Aleksandrovitj, rysk publicist,
f. 1810, d. 1889, medverkade först i Pusjkins
tidskrift "Sovremennik" och öfvertog 1839 ledningen
af "Otetjestvennyja zapiski", som, särskildt
genom Bjelinskijs litterära niedarbetarskap, blef
ett tongifvande organ för de västerländskt sinnade
reformvännerna. Efter 1848 svängde han dock öfver till
den konservativa sidan och arrenderade 1852 på tio år
"S. Peterburgskija vjedomosti". Då vetenskapsakademien
öfverlämnade ledningen åt prof. Korsj, uppsatte K. den
en tid bortåt mycket inflytelserika tidningen "Golos",
tills den förbjöds af regeringen. K. förvärfvade
genom sin praktiska energi stor förmögenhet och
deltog äfven lifligt i kommunala angelägenheter.
A-d J.

Krajina. Se Kraina.

Krajnci [-tsi]. Se Krain, historia.

Krajova [-jåva], Craiova, hufvudstad i rumänska
länet (judet) Doljiu, nära Donaus biflod Jiu. 45,807
inv. (1908). 27 grek.-katolska, l rom.-katolsk
och l protestantisk kyrka, 3 synagogor. Ståtligt
badhus, lyceum, handelsskola, kadettskola
m. fl. undervisningsanstalter. Appellationsdomstol,
handelsdomstol, generalkommando för l:a armékåren. I
närheten ansenliga saltverk. - K. var förr hufvudstad
i Lilla Valakiet. I dess närhet besegrade vala-kiske
vojvoden Vlad en del af Bajasids turkiska här 1397,
och 31 okt. 1853 egde där en strid rum mellan
turkarna och ryska avantgardet, som besatt staden.
J. F. N.

Krak, stad i Syrien. Se Kerak.

Kraka, nord. myt., kallades Sigurd Fafnesbanes
dotter och Ragnar Lodbroks maka Aslög under den
tid hon uppväxte hos Åke och Grima på Spangereid
i Norge. Se vidare Aslög.
Th. W.*

Krakar, ö. Se Dampier-ön.

Krakatau (Krakatoa, Gunung Pulu
Rakata
), en liten, omkr. 41 km. från närmaste punkten
af Java, under 6° 8′ s. br. och 105° 26′ ö. lgd belägen,
vulkanisk, obebodd ö i västra delen af Sundasundet.
Ön hade sedan 1680 ej visat någon vulkanisk
verksamhet, då en våldsam eruption inträffade 20 maj
1883, som h. o. h. förändrade öns utseende samt
åtföljdes af ett bedöfvande buller och ett fruktansvärdt
vulkaniskt askregn, som i flera veckor insvepte ön i
täta moln. Äfven i juni och juli iakttogos stötar, och
Javas och Sumatras vulkaner visade ökad verksamhet.
Detta var dock endast ett svagt förspel till ett
följande utbrott 26–27 aug. 26 aug. kl. 4 e. m.
hördes i de närbelägna Anjer och Telok-Betong, men
äfven i det 70 km. aflägsna Batavia en våldsam
explosion, snabbt följd af flera andra. Explosionen
åtföljdes af höga vågor, som än drogo sig från stranden,
än förödande kastade sig öfver de låga
landsträckorna vid Sundasundet. Samtidigt insveptes hela
nejden ända till Batavia af ett ogenomträngligt
mörker, förorsakadt af de ur vulkanen uppkastade
massorna af aska och pimsten. Detta mörker varade
40 timmar och afbröts endast af elektriska
urladdningar, som syntes ända till Batavia. Det tilltagande
bullret förnams på ofantliga afstånd, ända till
Filippinerna, Hongkong och västra Australien. Omkr. kl.
6 f. m. 27 skakades K. af en ytterligt stark explosion,
som hördes i Indien. Nu följde en ofantlig våg,
som bortsopade vid sundets stränder både infödingarnas
byar och européernas fastare byggnader. De
vulkaniska uppkastningsprodukterna stego denna gång
till en så ofantlig höjd, att en yta af flera hundra
kvadratmil insveptes i fullt mörker af den uppkastade
askpelaren; heta stenar och aska nedföllo i massa
öfver västra Java och södra Sumatra. Sin höjdpunkt
nådde eruptionerna i den förfärliga urladdning, som
inträffade kl. 10 f. m. samma dag. Ljudet förnams
nu inom en cirkel med 4,500 km. i diameter. Den
våg, som följde, steg sannolikt högre än den förra:
vid Anjer och Merak till mellan 30 och 40 m. Spillrorna
af de sammanstörtade husen och liken af de i
tusental omkomna människorna fördes ut i sundet och
blandades med de flytande massorna af aska och
pimsten. På aftonen 27 aug. upphörde askregnet i
Batavia och därmed äfven mörkret; lugn inträdde
småningom. – Genom dessa tilldragelser undergick
kartan öfver Sundasundet betydande förändringar.
Den förut 33,5 kvkm. stora ön K. minskades till 15,3
kvkm. därigenom, att hela norra delen med dess
822 m. höga vulkan Perbuatan sjönk under hafvet;
endast den södra delen med hälften af den vertikalt
likasom ituskurna, 832 m. höga Pik Rakata blef
kvar (se fig.).

illustration placeholder
Krakatau efter vulkanutbrottet 1883,

med Pik Rakatas kvarstående del (bergets inre blottadt).


Flera små öar uppstodo, bl. a. två
(Calmeyer och Steers), som snart åter sjönko under
vattenytan. Några andra öar i sundet ökades genom
ditspoladt slam, men beröfvades, liksom K. själf, all
sin vegetation. – Totalmängden af den uppkastade
askan har beräknats till 18 mill. kbm. Askregnet,
som nådde ända till 60 mm. i mäktighet, sträckte sig
från Singapore i n. till Cocosöarna i s., från
Bengkoelen (Sumatra) i v. till Patuka (Java) i ö., d. v. s.
öfver en areal af 827,000 kvkm. Men ännu längre
spred sig den allra finaste askan, som trängde upp i
de öfre luftlagren och af dessa fördes först öfver hela
ekvatorialgördeln och därifrån mot polerna,
framkallande det optiska fenomen, som kallas röda
skenet (se d. o.). Äfven den rörelse i hafvet, som det
vulkaniska utbrottet framkallade, spred sig vida
omkring. Två ofantliga vågor utgingo åt ö. och v.,
möttes på andra sidan jordklotet, återkommo till
utgångspunkten och genomlöpte ytterligare tre dylika
hvarf, innan de hunno fullständigt utplånas. Redan
27 aug. hade första vågen hunnit fram till Australien,
senare återkom den 28 på e. m.; i Västindien märktes
den 27 på aftonen, i New York 30 aug. o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free