- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1195-1196

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krakatoa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Snes (krakstör med påträdda och stödjande sädeskärfvar).


Krakning l. Snesning, landtbr., upphängning af
säd på krakstör. Den i kärfvar bundna säden uppträdes
till torkning före inkörningen på i marken nedstötta,
vanligen omkr. 2,5 m. långa snesstörar, krakstörar l. krakar,
hvarvid, då kärfvarna trädas på stören för hand (hvilket
dock sällan brukas), den, som utför detta, står
på en krakstol. Det vanliga är, att 1–4 kärfvar
ställas upprätt som fot till stöd för de sedan på
stören i lutande riktning påträdda kärfvarna. Detta
skylningssätt användes företrädesvis i skogstrakter.

H. J. Dft.

Krakou, Mårten, krigare, är jämte sin hustru,
den manhaftiga Emerentia Pauli (Pålsdotter),
berömd för sitt hjältemodiga och lyckade försvar af
Gullbergs fästning, då danske konungen Kristian IV
27 jan. 1612 gjorde upprepade stormningsanfall mot
densamma. K. omtalas i bevarade urkunder första gången
1601, som krigshöfvitsman i Livland. Under striderna
på Dagön i mars 1603 fick han högra benet af slaget
nedanför knäet af en söndersprungen "half-slanga"
och återvände s. å. till Sverige. Han sattes 1604
till slottslofven på Gullberg och förflyttades 4
maj 1612 till kommendant på Vaxholms kastell. 1613
pensionerades han med en förläning. K:s dödsår är
okändt. Den tilldragelse, som gaf de båda makarnas
namn ett rum i historien och folksägnen, är af deras
dotter Cecilia (d. 1683; gift med rådsherren i Göteborg
Jurgen von Lengercken) närmare skildrad i en "Berättelse
om Gullbergs slott och huru det manneligen försvarades".

(Ehd.)

Krakow, stad i Mecklenburg-Schwerin, vid Krakowsjön.
2,018 inv. (1905). Sanatorium, sprit- och trävarutillverkning.

J. F. N.

Krakoviak. 1. (Fr. Cracovienne) Polsk dans från
Krakaudistriktet, i 2/4 takt med talrika synkoper. Den
är graciös och glädtig samt öppnas med sång af främsta
paret. Fanny Elssler införde denna dans på scenen. –
2. Polack från Krakaudistriktet. (Jfr Galizien, sp. 600.)

1. A. L.*

Krakstol, landtbr. Se Krakning.

Krakstör, landtbr. Se Krakning.

Krákumál, d. v. s. Krakas sång, är namnet på en
fornnordisk dikt, som utgöres af en monolog, hvari
Ragnar Lodbrok tankes vid lefnadens slut skåda
tillbaka på sina många hjältebragder. K. torde vara
diktad på 1100-talet, antagligen på
Island. Kämpalifvets glädje, hoppet att hjältens
grymma död skall följas af blodig hämnd samt vissheten
om Valhalls fröjder uttalas i kvädet i kraftiga och
gripande ord. K. är affattad i ett slags háttlausa
(se d. o.), med tioradiga strofer. Dikten har
blifvit mångfaldiga gånger utgifven samt öfversatt på
flera språk. Jfr F. Jönssons kritiska afh. i danska
Videnskabsselskabets "Oversigt" 1905.

Th. W.*

Krakuser, lätt polskt rytteri af frivilliga, som
general Uminski 1812 uppsatte i Krakau. Namnet
togs efter polska helgonet Krakus. 1830 fick allt
frivilligt rytteri i Polen namnet krakuser. Ryttarna
voro väpnade med lans och buro långa blå rockar af
polskt snitt med olika färgade uppslag. 1831 kallades
äfven den liebeväpnade polska landstormen krakuser.

H. W. W.*

Král (serb. och tjech.; po. kröl, ry. korölj, slaviskt
lån af german. Karl), konung.

Krájodworsky rukopis. Se Königinhof.

Královské vinohrady (ty. Königliche weinberge),
stad i Böhmen, östlig förstad till Prag. 75,266
inv. (1907), mest tjecher. I K. finnas 2
gymnasier, realskola, fabriker för tillverkning
af maskiner, kemiska varor, kirurgiska artiklar,
musikinstrument, socker- och choklad varor m. m.

J. F. N.

Kralup, stad i Böhmen, vid Moldau. 4,722
inv. (1900). Järnvägsverkstäder,
petroleumraffinaderi, sockerfabriker.

J. F. N.

Kramar [kra’maj], ty. Kramarz, Karl, tjechisk
politiker, f. 1860, juris doktor vid Prags
universitet 1884, utgaf 1886 i Leipzig en bemärkt
skrift, Papiergeld in Oesterreich seit 1848. I
politiken tillhörde han, jämte Kaizl och Masaryk,
de s. k. realisterna, och det var till god del
hans förtjänst, att denna grupp 1890 enade sig med
ung-tjecherna. Sedan 1891 har K. varit medlem både af
bömiska landtdagen och österrikiska riksrådet, där han
spelat en framstående roll.
A–d J.

Kramarz [kramarts]. Se Kramar.

Krambambuli (tjech. krampampule), ett slags
brännvinsglögg, tillverkad i Danzig; bland tyska
studenter skämtsam beteckning för starka drycker
i allmänhet.

Kramer, Jules Henri, öfversättare, f. 1827
i Neuchâtel, d. 1910 i Stockholm, vardt
1846 licencié és lettres och begaf sig sedan
till Sverige som språklärare, sedan 1853 vid
krigsakademien. K. utöfvade äfven en flitig
öfversättarverksamhet (arbeten af Sven Nilsson,
E. Edlund, Olivecrona ni. fl.). Från 1887 var han
schweizisk konsul i Stockholm.

Krameria, farm. Se Ratanhiarot.

Kramfors, betydande sågverk i Gudmundrå socken,
Västernorrlands län, vid en liten vik af
Ångermanälfven (se fig.). Vid platsen, som äfven
är järnvägs-, ångbåts-, post- och telegrafstation,
finnas 4 ångsågar, hyfleri, sulfitcellulosafabrik,
lådfabrik och kvarn, Frånö sulfatcellulosafabrik
samt andra dyrbara anläggningar, såsom en 6
km. lång linbana mellan råverk och fabriker,
vidsträckta järnvägsspår, kaj o. d., afsedda för
verken. Taxeringsvärde å bolagets fastigheter
inom socknen 3,471,500kr., hvaraf 1 mill. å Frånö
och 1,6 mill. å K. cellulosafabrik. Bolagets
skogsareal uppges till omkr. 250,000 har, belägna
utefter Ångermanälfven och dess grenar långt upp i
Ångermanland och Jämtland. Försågningen, den största
i länet, var årl. 1901–05 i medeltal 739,500 timmer
(184,163 kbm.). Årliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:48:04 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free