Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kran ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Kranbalkstryckare-Kranjcevic
1210
/. Man låter icke ankaret efter upptagningen
hänga i kattgina och kipskänkling, utan använder i
st. f. den förra en genom röringen skuren penterlina,
b, och i st. f. den senare en rundt kronan tagen
rust-lina, g. Dessa båda äro i ena ändan försedda med
Jkättingslänkar, af hvilka den yttersta inpassas i ett
för penter- och rustlinorna gemensamt fällningslås,
hvarigenom ankaret kan med ett enda grepp hastigt
fällas. I st. f. kranbalk används numera allmänt
ankardäfvert (se d. o.) för uppläggning af ett
vanligt ankare med stock. Äfven ofvannämnda tidsödande
förfaringssätt vid uppläggningen är numera förenkladt,
i det att ankaret brukar förses med ett balansmärke
för fästande af kipskänklingen, och därigenom kan
med densamma direkt upptagas i horisontellt läge från
bogklyset till sin upplägg-ningsplats. (Jfr Katta.)
J. G. B. (C. K. S.)
Kranbalkstryckare. Se Kranbalk.
Kranbalksvis, sjöv., ett uttryck, hvarmed anges,
att ett föremål befinner sig ungefär i kranbalkens
riktning från fartyget, d. v. s. ungefär midt
emellan rätt för ut och tvärs ut. Under segling
anges sådan riktning, då vinden .ej är rätt
akterin, ofta med uttrycken kranbalksvis i
lofrart, kranbalksris i lä, eljest vanligen
med kranbalksvis om styrbord eller babord.
L. IL-
Kranborrmaskin, maskinb. Se Borrmaskiner, sp. 1223.
Kranenburg, by i preussiska reg.-omr. Diissel-dorf
(Rhenprovinsen), nära nederländska gränsen. 3,241
inv. (1900). TiUverkning af hornkammar, tröskverk och
sirup. J. F. N.
Krangina, sjöv. Se Gina och Kran, sp. 1208.
Krangöling, sjöv. Se Göling och Kran, sp. 1208.
Kranhus. Se Kran 1.
Kranidion, stad i det inre af grekiska nomos Ar-golis,
46 km. s. ö. om Argos. 6,954 inv. (1896; som kommun
8;236). J. F. N.
Kranioklasi (af grek. kranifon, hufvudskål, och klän,
krossa), detsamma som ccfalotrypsi. Se E m-bryotomi. -
Kranioklast. Se Embryo-tom i.
Kraniologi (af grek. krani’on, hufvudskål, och lorgos,
lära), med. 1. Läran om hufvudskålen. Se
Hufvudskål. - 2. Stundom förekommande b&-nämning
i st. f. frenologi (se d. o.).
Kraniométer (af grek. kranVon, hufvudskål,
och me’tron, mått), anal., instrument, hvarmed
kraniet och dess delar uppmätas. - Kraniometri,
huf-vudmätning, för att dels ur etnografisk,
dels ur patologisk synpunkt bestämma olikheten
i kraniernas form och storlek. För dessa ändamål
har man uppmätt såväl hufvud-skålens kapacitet 1.
volyminnehåll som dess olika omfång och
tvärdiametrar. Hufvudskålskapaciteten mätes på
det sätt, att man fyller den med frön flinfrö,
sädesfrö) och mäter volymen af den kvantitet,
som åtgått. Welcker fann en medelkapacitet för
män af 1,448 kbcm., för kvinnor af 1,300 kbcm.
Hufvudskå-lens omfång mätes med ett vanligt band-mått.
De viktigaste måtten äro: horisontalomfånget rundt
kring hufvudet i jämnhöjd med pannknölarna
och den mest framspringande delen af nacken,
i medeltal hos mannen 55 cm., hos kvinnan 53 cm.;
längdomfånget från uäs-roten öfver hjässan till
nackhålet, 35 och 33 cm.; tväromfånget,
från ena öronöppningcn till den andra öfver hjässan,
36 och 34 cm. De viktigaste diametrarna, uppmätta
med ett cirkelmått, som anger det lineära afståndet
mellan två punkter, äro längd-diametern, från näsroten
till yttre nackknölen, 18 och 17,5 cm.; största
bredd-diametern 15 och 14 cm.; pannbredden,
nackbredden, hufvudskålshöjden o. s. v.
För stort hufvud kallas m a k r o c e-f a l
i, för litet mikrocefali och n. a n o c e-fali.
F. B.*
Kraniometri. Se Kraa iome ter. Kranioskopi (af
grek. kranVon, hufvudskål, och skopélfn, se).
Se Frenologi, sp. 1358.
Kraniotäbes (af grek. kranifon, hufvudskål,
och lat. tabes, tvinsot), med., en sjukdom i
hufvudskåls-benen hos barn, som lida af engelska
sjukan.
Kraniotomi (af grek. krani’on, hufvudskål,
och törne, snitt), obstetr., fosterhufvudets
sönderstyck-ning med instrument för att underlätta
förlossningen, är en af de äldsta obstetriska
operationer, omtalad redan af Hippokratcs, Celsus
m. fl. Den utfördes mera under medeltiden än nu,
sedan den af Am-broise Paré (1550) åter införda
vändningen på fötterna och den ännu senare upptäckta
förlossnings-tången i de flesta fall möjliggjort
fostrets utskaffande ostyckadt. Operationen,
som åsyftar fosterhufvudets förminskning för att
möjliggöra utdragning, utföres antingen med ett
saxformigt perforatorium, som sticker, skär eller
klipper sönder hjärnskålen, så att med eller utan
utspolning hjärnmassa utrinner och hufvudets omfång
minskas, eller med trepanformigt perforatorium,
som borrar hål i hufvudskålsbenen. Se E m b r y o
t o m i. Jfr K e f a l o t r i b. F. B.* Kranium,
plur. kranier (lat. cräriinm, af grek. krani’on),
anat., hufvudskålens benstomme. Se Hufvudskål.
Kranj. Se Krainburg.
Kra’njcevic [-tjevitj], Silvije Strahimir,
kroatisk skald, f. 1865, d. 1908, blef folkskollärare
i Bosnien, anställdes vid lärarseminariet i vSarajevo
och redigerade en tid den bosniska
tidskriften
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
