- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1217-1218

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krankenheil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1217

Krasis-Krasnoufimsk

1218

med Byrons "Lucifer" och Goethes "Mefisto". Men
"Irydion" sviktar i det afgörande ögonblicket,
då Kom skall förstöras af barbarerna, ty ensamt
med hat och fysiskt våld främjas ej den mänskliga
utvecklingen. Här, likasom i Den ogudomliga komedien,
segrar det kristna korset som symbolen af den
allomfattande gudomliga kärleken. Underbart skön
är epilogen, då "Irydion" efter seklers sömn vaknar
upp i det påfliga Kom och befalles att vandra till
"grafvarnas och korsens jord" (Polen) för att där af
bida den stora friheten och lyckan. Under en vistelse
vid de italienska sjöarna 1840 med sin "Beatrice",
grefvinnan Delfina Potocka - en af de många kvinnor,
som spelat in i K:s erotiska lif - utarbetades den
sköna dikten Przedswit (Morgongryningen, tr. 1843),
som med tydlig påverkan af Dante skildrar Polens
helvete och skärseld samt i en vision dess kommande
paradis med en nyfödd mänsklighet i en kristlig-social
världsrepublik. På 1840-talet skref K. de religiösa
dikterna Psalmy przyszlosti (Framtidens psalmer,
om tron, hoppet och kärleken). När han därför i
en smädedikt hånades af SJowacki som "reaktionär
pietist", svarade K. med Psalm Zalu (Sorgens psalm,
1848), och den härliga Psalm Dobrej Woli (Den goda
viljans psalm, s. å.), skaldens svanesång och en af
den slaviska poesiens största klenoder. Vid sidan af
Mickiewicz och SJowacki anses K. med rätta som Polens
ypperste skald ("örnen, påfågeln och svanen", som
Brändes betecknat dem), och han är dem öfverlägsen
i tankedjup, ehuru åtskilliga dikter, trots den
formella skönheten, äro poetiskt mindre njutbara,
åtminstone för utlänningar, på grund af sitt dunkla,
religionsfilosofiskt tunga innehåll, t. ex. cykeln
Trzy mysli pozostole po s. p. Henryku Li-genzie
(Tre efterlämnade tankar af pater Henr. Li-genza,
1840), Syn cieniöw (Skuggornas son), Sen Cezary
(Caesars dröm) och Legenda. Mystiker i samma mening
som Mickiewicz och fanatikern To-wianski var K. dock
icke; därtill var han för spekulativt anlagd. Efter
hans död ha många dikter ut-gifvits af hans brorson
Adam K. (d. 1909; se härom "Nyupptäckta dikter af
K." i "Finsk tidskr.", 1903). Hans samlade skrifter
utgåfvos 1863, 1876, 1898 och 1909. Den utförligaste
studien om honom är af Tarnowski (1892). Hans
intressanta brefväxling med den engelske vännen
H. Greeve utgaf s 1902 af Kallenbach. På svenska
finnas "Den siste" (i "Aftonbladet", 1863) samt i
"Polska skalder", II, III (1906), "Irydion", "Den
ogudomliga komedien", "Morgongryningen" och "Den
goda viljans psalm" (öfv. af A. Jensen). Oeuvres
complétes du poete anonyme de la Pologne utgafs 1869
(2 dlr) af L. Mickiewicz. A-d J. Krasis (grek.,
"blandning"). 1. Gramm., den sammansmältning af två
ord, som uppkommer, då det förras slutvokal och
det senares begynnelsevokal sammandragas till en
lång vokal eller diftong, t. ex. grek. tiipos,
i st. f. to epos. Om de båda vokalljudens
sammansmältning väl iakttages vid uttalet, men
ej betecknas i skrift, kallas detta vanligen
s y n i-zesis. - 2. Med. Blandning af blod och
safter i kroppen. Läran om denna blandning, k r a
s-läran, spelade en stor roll i den äldre medicinen
(se Humoralpatologi). Hippokrates och hans skola
ansågo, att hälsan berodde väsentligen på den rätta
blandningen af de fyra kardinalsafterna blod,

slem, ljus galla och svart galla. Sjukdom
berodde däremot oftast på felaktig blandning
af dessa safter och kallades därför med
det allmänna namnet d y s-krasi (se d. o.).
1. A. M. A. 2. F. B.*

Kra’sjice [-tse], tjech., stad. Se Graslitz.

Krasläran, med. Se K ras 2.

Kra’snaja plo’stjad, ry. ("röda torget"). Se Moskva.

Kra’snik, stad i ryska guv. Lublin, s. v. om staden
Lublin. 8,028 inv. (1897). Gammalt slott.

Kra’sno- (af ry. krafsnyj, krafsnaja, krafsnoje, röd,
vacker) förekommer ofta i ryska geografiska namn.

Krårsnohorskå, El i sk a, född Pechovå, tjechisk
författarinna, f. 1847 i Prag, utgaf 1871 sin
första diktsamling Z maj e ziti ("Ur lifvets vår"),
sedan följd af många, hvaraf några utgått i flera
upplagor, t. ex. Ze 8umavy (Från Böhmer-wald,
1874) och Vlny v proudu (Böljor i strömmen,
1885). Dessutom skref hon många noveller och libretton
till operor af Smetana (Hubicka, Kyssen m. fl.),
Bendl och Fibich. Hennes poetiska öfver-sättningar
äro förträffliga: Mickiewicz’ "Herr Ta-deusz",
Byrons "Childe Harold", Hamerlings "Der könig von
Siarn" och dikter af Pusjkin. 1890 inrättade hon
i Prag Österrikes första gymnasium för flickor
och blef president för kvinnoföreningen Mi-nerva.
A-d J.

Kra’snoijar (K ras ny j j ar), kretsstad i ryska
guv. Astralian, i Volgas delta. 8,182 inv. (1897). I
närheten de s. k. salpcterkullarna. J-
F. N.

Krasnojarsk [-naja’rsk], hufvudstad i guv. Jeni-sejsk
i östra Sibirien, vid vänstra stranden af
Jenisej och den sibiriska järnvägen. 26,600
inv. (1897). Ortodox biskop, flera uppfostrings-och
undervisningsanstalter, järn- och klockgjuterier,
mekaniska och andra fabriker. Ångbåtsstation. K:s
betydelse som handelsstad beror h. o. h. på
guldvaskerierna i trakten, hvilkas arbetspersonal
erhåller sina förråd från K. Staden anlades
1628 af kosacker och blef hufvudstad 1822.
(J. F. N )

Kra’snoje Selö1 ("Röda byn"), by i ryska
guv. Petersburg, vid foten af Duderhoffska bergen och
floden Ligovka samt baltiska järnvägen, 26 km. s. om
Petersburg. Omkr. 2,900 ständiga inv. Där har ryska
gardeskåren sitt läger och sina manövrer hvarje
sommar, och därigenom har K. småningom vuxit upp och
fått utseende af en liten stad. Kejserligt slott med
park; flera fabriker. (J. F. N.)

Krasnokutsk [-naku’tskl, stad i ryska guv. Char-kov,
pä högra sidan om Merlja (biflod till Vorskla), 64
km. n. n. ö. om Poltava, 82 km. v. om Charkov. 6,729
inv. (1897). Vid K. vann Karl XII med sitt
kavalleri 11 febr. 1709 en seger öfver ryskt
kavalleri under generalerna Schaumburg och Rönne, som
förföljdes till den 7-8 km. i n. ö. liggande staden
Gorodnoje. Konungen trängde med drabanterna in i denna
stad och anställde ett formligt blodbad. Ryssarnas
förlust i striderna vid K.-Gorodnoje anslås till
omkr. 2,000 man; svenskarnas var 132 man i döda
och sårade.

Krasnoslobo’dsk, kretsstad i ryska
guv. Pensa, vid den segelbara Moksja,
en biflod till Oka. 7,378 inv. (1897).
J. F. N.

Krasnostäv, kretsstad i rysk-polska guv. Lublin,
vid Wieprz, en biflod till Bug. 8,879 inv. (1897).

Krasnoufi’msk, kretsstad i ryska guv. Perm, vid

Tryckt den 2/211 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

14 b. 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:48:04 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free