- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1227-1228

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kraszna horka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tonsättare, f. 1833, leder den af honom 1880
bildade Nikolai-Marien-kyrkokören i Berlin och
är med professors titel lärare vid akademiska
institutet för kyrkomusik därstädes. En af honom
införd metod för sångundervisning i skolorna,
beskrifven i Die wanclernote (1888; 6:e uppl. 1909)
och Deutsclie singeschule (1888; många uppl.),
medför, under begagnande af den vanliga noteringen,
raskt färdigheten att "sjunga från bladet". K. har
komponerat en mängd andliga och världsliga
sångverk (däribland prisbelönta manskörer).
E. F-t.

KraiTse [-se], Anton, tysk piar.opedagog, f. 1834
i Sachsen, d. 1907 i Dresden, verkade 1859
-97 som dirigent i Barmen och utgaf instruktiva
pianokompositioner (sonater, sonatiner, etyder), som
värderas mycket för sin klara faktur. Han komponerade^
äfven stämningsfulla sångverk. E. F-t.

Krau’se [-se], ErnstLudwig (mera känd under sin genom
anagram af namnet bildade pseudonym Carus S t er n
e), tysk naturforskare, f. 1839, d. 1903, verkade för
utbredningen af den darwinska descendensteorien genom
en mängd väl skrifna tidskrifts- och tidningsartiklar
samt särskildt genom månadsskriften "Kosmos",
där K. sedan 1877 flera år var medredaktör. 1877
uppträdde K. mot Geigers och Hugo Magnus’ hypoteser om
färgsinnets historiska utveckling (jfr Färgblindhet,
sp. 280), i det han uppvisade, att icke färgsinnet,
men väl språkets förråd af färgnamn i regel varit
outveckladt hos naturfolken. K. gaf äfven impuls
till undersökningarna af färgsinnet hos nu lefvande
naturfolk, och resultaten af dessa rön gåfvo
stöd åt hans åsikt. K. skref bl. a. Werden und
vergehen (1876; 6:e uppl. 1905) och Geschichte der
biologischen wissen-schaft im 19. jahrliundert (1901).
R. T-dt.

Krau’se [-se], Emil, tysk pianopedagog, f. 1840
i Hamburg, utbildad vid Leipzigkonservatoriet,
blef 1885 lärare vid konservatoriet i Hamburg (med
professors titel 1893) och var 1864-1907 musikkritiker
i "Hamburger fremdenblatt’". Han har utgett
bl. a. Neuer gradus ad Parnassum (100 etyder, 1892)
och 414 aufgaben zum studium der harmonie-lehre (6:e
uppl. 1905), hvarjämte han komponerat kammarmusik-
och sångverk. E. F-t.

Kräuss, Marie Gabriel e, österrikisk operasångerska,
f. 1842 i Wien, d. 1906 i Paris, elev af Marchesi,
var engagerad vid hofoperan i Wien 1860-68, uppträdde
därefter i Paris och Italien och var fäst vid Stora
operan i Paris 1875-88, hvarefter hon egnade sig
åt sångundervisning. Genom sin framställnings nobla
stil och dramatiska styrka var hon en af de främsta
krafterna vid Parisoperan och sjöng Närma, Fidelio,
Judinnan, Volentine, Afrikanskan, Aida, Jeanne d1 Are,
Pauline i "Poly-eucte" m. fl. stora sopranpartier.
A. L.*

Kräuss, Friedrich, sydslavisk etnograf, f. 1859 i
Slavonien, ha’- författat åtskilliga arbeten rörande
Balkanfolkens sedvänjor och sagor, hvaribland
Sägen und märchen der siidslaven (1883-84),
Sitte und brauch der siidslaven (1885), Gluck und
schicksal im volksglauben der siidslaven (1886), Die
vereinigten königreiche Kroatien und Slavonien (1889)
och Volksglaube und religiöser brauch der siidslaven
(1890). A-d
J.

Krauth [krå’th], Charles Porterfield, amerikansk
teolog, f. 1823, d. 1883, var först metodist, sedan
lutheran, blef 1864 prof. i dogmatik vid

lutherska seminariet i Philadelphia och var 1870 -80
president för General council. Hj. H-t.

KräMsand, ö i Elbe, midt emot Gltickstadt,
har en areal af 15 kvkm. och tillhör preussiska
reg.-omr. Stade. Genom westfaliska freden blef ön
svensk besittning och hörde då till hertigdömet
Bremen. I mars 1657 uppkastade Mardefeld på Karl X
Gustafs befallning några skansar vid K.
(L. W:son M.)

Kravall (mlat. <i>charavallium,</I> hvaraf
fr. <i>charivari),</I> oväsen, slagsmål, tumult, uppror.

Kravatt (fr. cravate, som urspr. betyder kroat,
jfr Krabat, sedermera sådan halsbeklädnad, som de
kroatiske soldaterna begagnade), herrhalsduk, som
fästes med ett band om halsen utanpå skjortkragen. I
manufakturhandeln används emellertid ej benämningen
kravatt, utan i ’stället någon af artbeteckningarna
fourinhand (smal, lång, att knyta själf), plastron
("heltäckare", bred), re g äts (smal, lång, med
knuten sydd), slips (rosett, att knyta själf) och
färdig rosett. Jfr Halsduk.

Krave11, skpsb., en i början af 1500-talet
i Sverige införd fartygstyp (höll. karveel),
troligen härstammande från Columbus’ caravela. Af
denna typ byggdes 1533 Stora kravellen, använd som
amiralsfartyg under Gustaf Vasas krig. Den hade en
längd af 58 m. samt lär haft ombord "1,000 soldater
utom 300 båtsmän" och var bestyckad med "murbräckor
och annat groft skytt"; dess tackling bestod af 3
master, de båda förliga med rår och stora märsar.
C. K. S.

Kravellbyggnad (se Krave11), skpsb. Se
Bordläggning och Båtbyggnad.

Kravtjinskij, S. M. SeStepnjak.

Kray [kra’j], by i preussiska
reg.-omr. Dtisseldorf (Rhenprovinsen). 12,790
inv. (1905). Betydande stenkolsgrufvor
(Bonifacius, Katarina och Centrum), stort
järnverk, cementfabrik, tegelbruk o. a. industri.
J. F. N.

Kray [kra’j], K. von Krajowa, Paul, friherre,
österrikisk fälttygmästare, f. 1735, d. 1804,
deltog i Sjuåriga kriget, i kriget med Turkiet, i
fälttåget i Nederländerna och i italienska fälttåget
1796 -97. 1799 fick han tills vidare befälet uti
Italien, besegrade franske öfverbefälhafvaren
Schérer i flera drabbningar och tog Mantua efter
tre veckors belägring. 1800 kallades han efter
ärkehertig Karl till befälet öfver armén i Tyskland,
men där var lyckan honom icke gynnsam. Efter
det 15 juli 1800 ingångna stilleståndet
drog han sig tillbaka till privat-lifvet.
C. O. N.

Kréas, text. Se Creas.

KreatianFsm (af lat. creäre, skapa), den åsikt
att vid en människas födelse endast kroppen
frambringas genom den naturliga aflelsen, men
däremot själen omedelbart skapas af Gud. Denna
åsikt har inom romersk-katolska och än afgjordare
inom grekisk-katolska och reformerta kyrkan blifvit
den förhärskande, medan den lutherska kyrkoläran
öfvervägande ställt sig på den s. k. traducianismens
ståndpunkt. Jfr Preexistentianism och Traducianism.
E. J. ö.*

Kreatin (af grek. krefas, kött), kem., en bas,
som förekommer i muskelkött och köttextrakt
(äfven i blodet och hjärnan) samt bildar färglösa
monoklina prismor, lösliga i 74 delar vatten. Dess
sammansättning och kemiska förhållanden motsvara
formeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free