- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1277-1278

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kretinoid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1277

Kreutzer-Kreuzer

1278

tör var öfvergående (bland hans 40 operor blefvo
"Paul och Virginie" samt "Lodoiska" gifna i
Stockholm 1794-95). Däremot vann han ett varaktigt
namn såsom violinist, och han hör med bland dem,
som fortplantade Tar-tinis och Viottis stora ton och
breda stråk-föring. Mindre skolad än Rode och Baillot,
egde han hvarken den förres elegans eller den senares
omväxlande teknik, men i ersättning en gripande
originalitet. Beethoven tillegnade honom 1805 den
s. k. "Kreutzer-sonaten" (op. 47), hvilken dock urspr,
skrefs för den mulatt-ske violinisten Bridge-tower
(1803). Bland K:s många kompositioner för violin äro
framför allt hans 40 études ou caprices klassiska. Han
skref äfven ett 20-tal violinkonserter och en mängd
kammarmusik samt utgaf, jämte Rode och Baillot,
Pariskonservatoriets stora violinskola. - Hans
broder Auguste K., f. 1778, d. 1832, var likaledes
en framstående violinist och violinlärare samt
efterträdde honom som professor vid konserva-toriet.
A. L.»

Kreutzer [krö’jtser], eg. Kreuzer, Konradin,
tysk tonsättare, f. 1780 i Baden, d. 1849 i Kiga,
blef 1804 i Wien Albrechtsbergers lärjunge. Hans opera
Jery und Bätely (1810) hade en vacker framgång, och
hans Kon-radin von Schwaben (1812) förskaffade honom
en utnämning till württembergsk hofka-pellmästare. I
liknande egenskap fästes han 1817 i Donaueschingen,
men återvände 1822 till Wien och fick där sin Li-bussa
uppförd. Han var 1822-40 kapellmästare växelvis vid
Kärntner-thor- och Josephstädter-teatrarna, 1840-46 i
Köln och 1846-49 hof-kapellmästare i Wien. Af K:s 30
operor (de flesta färgade af en romantik i Uhlands
stil) lyckades endast Das nachtlager in Granada
(1834; "Nattlägret i Granada", 1860) bibehålla
sig. Äfven hans solosånger, andliga tonverk och
instrumentalstycken äro nu förgätna. Däremot har
han förvärfvat en varaktig och rättvis popularitet
genom sina 150 manskörer, af hvilka flera verkligt
sköna (Der tag des Herrn, Die kapelle m. fl.) vunnit
bur-skap på alla kvartettsångares repertoarer. A. L.*
Kreutzwald [krö’jtsvalt], Friedrich, estnisk
folkbrist, f. 1804, d. 1882, stadsläkare i Werro,
började redan som student uppteckna estniska visor och
andra traditioner. På 1830-50-talen publicerade han
uppsatser rörande esternas historia och traditioner
och fick efter Fahlmanns död af "Est-nische gelehrte
gesellschaft" i uppdrag att samla och offentliggöra
traditionerna om Kalevipoeg (se d. o.).

K:s verk utkom i sällskapets förhandlingar 1857- 61
(jämte tysk öfv. af Reinthal). Han följde Lönnrots
föredöme vid SL^imanställningen af "Kalevala" så
till vida, som han af de spridda fragmenten sökte
åstadkomma ett helt, hvarvid han i versform åter-gaf
äfven sådana traditioner, som förelågo endast i
prosaiska sägner. För vetenskapen är arbetet sålunda
mindre brukbart (så mycket mindre som han brände
upp sina handskrifter); men K:s "Kalevipoeg" har för
esterna haft en stor nationell betydelse. K. utgaf
dessutom en samling estniska folksagor och sägner,
Eesti rahwa ennemuistesed juttud (1866; tysk öfv. af
F. Löwe 1869 o. 1881) samt tidigare jämte H. Neus
Mythische und magische Heder der Ehsten (1854).
Lll.

Kreuzburg [krö’jts-], stad i preussiska
reg.-omr. Oppeln (Schlesien), vid Oders biflod
Stober. 10,919 inv. (1905). Gymnasium
och lärarsemina-rium, ångkvarn,
sockerfabrik. Gustav Freytags födelseort.
J. F. N.

Kreuzbär [kröjts-]. Se Gul bär.

Kreuzenstein [krö’jtsenstajn]. Se Korneu-burg.

Kreuzer [krö’jtser], mhty. kriuzer, ung. krajczdr,
lat. crucifer, cruciger eller cruciatus (med
undor-förstådt denarius), ett mynt, som vid midten
af 1200-talet började, under italienskt inflytande,
präglas af silfver i Tyrolen (däraf benämningen
Etschkreuzer). Namnet härleder sig från det kors
(ty. kreuz), som förekom på myntet; de äldsta ha ett
dubbelt kors, ordnadt så, att det öfre korscc. armar
före

Fig. 1. Silfverkreuzer från 1440-talet, Tyrolen.

komma i vinklarna mellan det undres (se
fig. 1). Kreuzern blef till slut ett skiljemynt
af koppar, som förekom i Österrike och sydvästra
Tyskland. I Syd-Tyskland utgjorde l kreuzer Veo gulden
= V9o reichsthaler = 4 pfennige. Där har kreuzern
fått vika för pfennig; inom Österrike-Ungern, där
från 1858 kreuzern (neukreuzer) utförde Vipo guiden,
håller kreuzern för närvarande på att vika för heller
(l kreuzer = 2 heller). Förkortningstecken för kreuzer
är xr. - 1632 präglades i Säter och i

Fig. 2. Koppar-"creutzer", präglad 1632 i Säter,
Dalarna. (4/5 af orig:s storl.)

Nyköping stora kopparmynt, som kallades "creutzer"
(se fig. 2) och voro afsedda för de svenska härarna i

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free