- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1279-1280

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kretinoid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1279

Kreuzer-Krevadpatron

1280

Tyskland. S. å. präglades i Tyskland för
Gustaf II Adolf af silfver 20-, 15-, 10-
och 3-kreuzerstyckon i Niirnberg samt
4-kreuzerstycken i Fiirth och Wiirzburg.
Hs Hd.

Kreuzer [krö’jtser], K. Se Kreutzer, K.

Kreuzlingen [krökts-], by i schweiziska kantonen
Thurgau, 1,5 km. s. om Konstanz, på södra stranden af
Bodensjön. 4,788 inv. (1900). Tillverkning af möbler,
tvål, segelduk m. m. Kantonens lärarsemi-narium
(i det 1848 upphäfda augustinklostrets byggnad).
J- F- N-

Kreuznach [krö’jts-], kretsstad och brunnsort
i preussiska reg.-omr. Koblenz (Rhenprovinscn),
vid Nahe, 14 km. ofvanom dess förening med Rhen
vid Bingen. 22,860 inv. (1905). K., som förr var
hufvudstad i grefskapet Sponheim, delas af Nahe i
Alt-stadt och Neustadt. Gymnasium, realskola, flera
välgörenhetsinrättningar samt stora tobaksfabriker,
till-

vanliga badkuren utgöres af 30-35 bad; tämligen
snart går man upp till de salthaltigaste; sedan
dessa begagnats en vecka, återgår man småningom
till begynnelsebadens svagare salthalt. Dylika
s. k. Kreuznachbad ges vid de flesta badanstalter,
och bästa mönstret för dessa s. k. konstgjorda
Kreuznachbad är den af Curman uppställda normen:
till hvarje bad sättes l liter Kreuznachlut eller
konstgjord sådan, och sedan förstärkas badet med
tillsats af koksalt, i vissa fall 15-20 1. per
bad. Den formel för den konstgjorda Kreuznachluten,
som bäst uppfyller ändamålet, .är följande: till
1,66 kg. klor-kalcium och 600 gr. koksalt sättas 5
kg. vatten, och af denna blandning erhållas 6 1. lut,
hvaraf l 1. tillsättes hvarje bad. För att erhålla
liknande bad bör man först mäta badkaren och därefter
beräkna salthalten. Den förnämsta indikationen för
Kreuz-nachbaden äro de skrofulösa sjukdomsformerna och

Kreuznach och (i förgrunden) dalen med salinerna
(saltkällorna) jämte graderverk.

verkning af musserande vin, glas m. ni. - Invid
K. ligga saltkällor (se fig.) 105 m. ö. h. De
upptäcktes 1478, men den egentliga frekvensen daterar
sig från 1830. Antalet kurgäster uppgår nu till 6-7
tusen. Säsong: l maj-30 sept. K. räknas till den grupp
af saltkällor, som hålla jod och brom. De förnämsta
källorna äro Elisabethquelle och Oranienquelle,
som hålla koksalt (10,62i proc. och 14,153 proc.),
vidare klorkalcium 1,975 och 2,900, brom 0,049-0,231,
jod 0,ooo4 och 0,ooi4 proc. o. s. v. De andra källorna
begagnas till baden. Källorna äro kalla. Till baden
begagnas tillsats af Kreuznachmoderlut, som håller på
litern 310 fasta beståndsdelar, hvaruti klorkalcium
ingår som den viktigaste beståndsdelen med 210,92
dlr, klornatrium med 36,10, brommagnesium med
6,89 och jod med 0,07. Genom tillsats af modcrlut
till baden kan deras salthet uppgå till 3 ä 4
proc. Den s. k. Kreuznachmetoden består däruti,
att patienten först dagligen intar vissa noggrant
bestämda kvantiteter af mineralvattnet och därefter
begynner sin badkur. Badet utgöres till en början
af de relativt svaga saltkällornas vatten, men
förstärkes sedan gradvis med tillsats af moderlut
till högst 10 liter till hvarje bad. I jämna steg med
ökandet af badens salthalt stå deras temperatur och
tidslängd. De begynna med 34° C. och nödga till 32°
-30° och tagas från 15 till 30 minuter. Efter baden
begagnas inga särskilda afkylningar. Den

lidanden, som bero därpå, vidare vissa hudsjukdomar,
sjukdomar i de kvinnliga könsdelarna, såsom kroniska
inflammationer i och kring lifmodern. De konstgjorda
Kreuznachbaden ställa sig ganska dyra; naturligtvis
bli de billigare vid hafskurorterna, där man från
början förfogar öfver en viss salthalt i vattnet.
J. F. N. Ln.

Kreuznachlut. Se Kreuznach.

Kreuznachmetoden. Se Kreuznach.

Kreuzstein [krö’jtsstajn], ty., miner. Se Härin o
to m.

Kreuzthaler [krö’jts-]. Se A l b e r t u s t h a
l e r.

Kreuzzeitung [kröjtstsaj-]. Se N e u e p r e u
s-sische zeitung.

Krevad (se K re v e ra), fr. éclatement, artill.,
en sprängladdad artilleriprojektils sönderspringandc,
sker antingen i luften (se L u f t k r e v a d) eller
omedelbart vid projektilens anslag mot marken eller
sedan den inträngt ett stycke däri (se Nedslagseld).
G.afWdt.

Krevadafstånd, artill. Se Luftkrevad.

Krevadhöjd, artill. Se Luftkrevad.

Krevadkon, artill. Se Luftkrevad.

Krevadpatrön, artill., en med limdränkta hamp-snören
omlindad krutladdning, som antändes med ett
fyrrör. Krevadpatroner användas vid artilleriet
för att under öfningar i inskjutning, riktning,
afståndsbedöm-ning o. d. markera en projektils
krevad. G. af Wdt.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free