Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krevadpunkt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
Kriehuber-Krig
1284
rent) för grundlagsutskottet samt valdes 1849
till led. af folketinget. Där var han en af det
national-liberala partiets ledare och deltog på
ett framstående sätt i förhandlingarna, i synnerhet
angående presslagen och riksrättslagen, men blef vid
de nya valen 1852 undanträngd af bondevännerna såsom
en bland deras farligaste motståndare. 1851 deltog
K. i de s. k. notablernas rådplägningar om Sles-vigs
ställning till konungariket och till Hol-stein. 1855
utnämndes han till departementschef i ministeriet
för Slesvig och blef 18 okt. 1856 inrikesminister (i
ministären Hall), i hvilken egenskap han genomförde
flera viktiga lagar, bl. a. den nya "nserings-loven"
(1857). I juli 1858 öfvertog han finansportföljen,
men blef i maj 1859 ånyo inrikesminister och kvarstod
på denna plats till 2 dec. s. å., då hela ministären
af gick. Som medlem af "rigsraa-det", hvartill
han valdes 1857, utöfvade K. stort inflytande,
i synnerhet som referent 1863 vid behandlingen af
den s. k. "novemberforfatningen". 1863-90 hade
K. oafbrutet säte och stämma i landstinget och
intog äfven där en framstående ställning. 1860
blef han assessor i Höjesteret samt var 1860-61
ordf. i kommittén för undersökningar ang. örlogs
varf vet. 1864 var han ett af Danmarks tre ombud vid
Londonkonferensen, men var ej denna uppgift vuxen,
förstod ej uppfatta stormakternas rätta mening och
visade själf en oklar och vacklande hållning. 1866
var han ordf. i kommittén ang. försvarsverkets
omorganisation och 1868 i kommittén för
rättegångsväsendets ombildning. 28 maj 1870 blef
han justitie- och 26 juni 1872 finansminister
samt tillhörde statsrådet till 14 juli 1874. Med
anledning af Marmorkyrkans försäljning ställdes han
1877 inför riksrätt, men frikändes. Han var 1880
en af hufvudmäanen, då det gällde att åvägabringa
samförstånd mellan folke- och landstinget rörande
en revision af härordningen och likaledes 1882
i fråga om en öfverenskommelse ang. finanslagen;
men då striden mellan folketingets majoritet och
ministären Estrup tillspetsades och K. kunde gilla
hvarken folketingets sätt att gå till väga eller
Estrups egenmäktiga uppträdande, förlorade han
småningom sitt inflytande i landstinget. Vid Lunds
universitets jubelfest 1868 kreerades K. till juris
hedersdoktor och vid Uppsala universitets jubelfest
1877 till filos. hedersdoktor. Då han 1887 fyllde
70 år, hedrades han med en samling "Smaaskrifter
tilegnede A. F. Krieger af nordiske forfattere". Sedan
1875 var han ordförande för den danska afdelningen af
"Letter-stedtska föreningen". Bland hans skrifter må
nämnas Grundlag for forelcesninger över den danske
privat-rets almindelige deel (1849-50) och Den
slesvigske familie- og arveret (1855). Därjämte
stod han i spetsen för offentliggörandet af
"Antislesvigholsteen-ske fragmenter" (1848-51) och
var 1878-90 en bland ledarna för utgifvandet af
"Nordisk retsency-klopsedi". Han var också 1872
ordf. för det första
nordiska juristmötet samt stiftade 1893
".Finneska legatet" på 125,000 kr. till
främjande af studiet af nordisk rätt.
E. Ebg.
Kriehuber [krihober], Joseph, österrikisk målare,
f. 1800 i Wien, d. 1876, var litograf och akvarellist
samt utförde mera än 4,000 litograferade porträtt och
mer än 2,000 i akvarell. Han målade äfven landskap
i olja. En katalog öfver hans lito-graferade
porträtt utgafs 1901 af W. v. Wurzbach. - K:s son
Fritz K. (f. 1836, d. 1871) var porträttmålare.
C. R.N.*
Kriemhild [krim-], astron., en af småplaneterna.
Kriemhilt [krim-]. Se G rim h il d.
Kriens [krins], by i schweiziska kantonen Luzern, 520
m. ö. h., vid norra foten af Pilatus, genom elektrisk
spårväg förenadt med Luzern. 3,263 inv. (1900; som
kommun 5,933 inv.). Betydande maskintillverkning
m. m. Edsförbundets arsenal. J. F. N.
Kries [kris], Johannes von, tysk fysilolog,
f. 6 okt. 1853 i Koggenhausen (Westpreussen), 1875
med. doktor, 1880 docent i Leipzig och s. å. professor
i fysiologi i Freiburg im Breisgau, har med stor
framgång bearbetat hufvudsakligen sådana delar af
fysiologien, som stå i ett nära samband med fysiken,
såsom de1! allmänna muskelfysiologien, läran om
pulsen samt framför allt läran om färgerna. På
sistnämnda område har han utgifvit ett stort antal
arbeten, bl. a. den monografiska framställningen
i Nagels "Handbuch der physiologie des menschen"
(1904) samt ett antal specialundersökningar,
publicerade dels i "Archiv fur physiologie", dels
i "Zeitschrift fur psychologie und physiologie
der sinnesorgane". Äfven till kunskapsteorien har
K. sträckt sin forskning och inom densamma utgifvit
Die principien der wahrscheinlichkeitsrechnung. Eine
logische untersuchung (1886). R. T-dt.
Krig är till sin yttre företeelse ett fientligt,
det yttersta våld medgifvande förhållande mellan
folk eller stater eller mellan partier inom samma
stat (borgerligt krig), men det är tillika för
civiliserade folk ett rättsmedel, ett folkrättsligt
tvångsmedel för att skaffa folkrättsligt erkännande
från motpartens sida åt framställda anspråk på viss
rättslig reglering af förhållandet till denna. -
1. Folkr. Likasom staten i sina inre förhållanden på
grund af sin makthöghet eger att för rättsordningens
upprätthållande använda tvång, de yttersta våldsmedel,
ja äfven taga rätts-kränkarens lif, så eger en stat
samma makt i förhållande till andra stater och deras
medlemmar, när statens själf be varelse och intressen
sådant kräfva. Kriget är det yttersta nödvärns- och
själf hjälpsmedlet för den internationella rättens
bevarande och kan betraktas som ett folkrättsligt
exekutivförfarande, ehuru icke det enda. Andra
rättsmedel äro t. ex. retorsion, repressalier, embargo
och fredsblockad. Kriget framträder antingen som
försvarskrig, till afvärjande af framställda anspråk,
som ej kunna godtagas, eller anfallskrig, som afser
att framtvinga sådana anspråks godkännande: faktiskt
kan dock äfven försvarskriget begynnas genom angrepp
och förutsätter sålunda alls icke, att motparten redan
gripit till vapen. I själfva verket blir det därför i
de flesta fall praktiskt omöjligt att åtminstone vid
krigets utbrott afgöra, huruvida detta är att anse
som ett anfallskrig eller ett försvarskrig. - Som
kriget från folkrättslig synpunkt är ett rättsmedel,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
