- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1281-1282

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krevadpunkt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1281

Krevadpunkt-Krieger

1282

Krevadpunkt, artill, den punkt, i hvilken krevad (se
d. o.) sker. GL
af Wdt.

Krevadskala, artill., en å riktinstrumentet eller
temperingsmaskinen anbragt skala, hvarmed vid
luft-krevadeld med artilleripjäser öfverensstämmelse
åstadkommes mellan dubbelrörets bränntid och
kulbanan, så att krevaden sker på önskad höjd,
oaktadt samma afstånd angifvits för uppsättning och
tempering. Se vidare Luftkrevadeld, Kiktmedel och
Temp e ringsmaskin. G. af Wdt.

Krevera 1. stundom K r e p e r a (fr. crever, af
lat. crepäre, spraka, göra buller), brista genom
öfver-mått af spänning, springa sönder med explosion
(särskildt om en ihålig, med krut fylld projektil);
spricka; vara nära att förgås (af umbäranden, skratt,
of ver mättnad o. s. v.).

Kreviner (krevinger), en förr i : Kurland bosatt,
men numera (sedan 1846) utdöd finsk folkstam.

Kreiiger. Se Kreuger.

Kreyssig [kra’j-], Friedrich Alexander T h e o
d o r, tysk litteraturhistoriker och pedagog,
f. 1818, d. 1879, var jörst folkskollärare i Ost^
preussen, tog sedan studentexamen och gjorde 1839
-42 universitetsstudier i Königsberg. 1871 anställdes
han af polytekniska sällskapet i Frankfurt a. M. som
föreståndare för dess skolor, ett högre dubbelt
realläroverk, ett handelsinstitut och en teknisk
skola, som under K:s kraftfulla ledning sam-manslogos
till en anstalt. Bland K:s arbeten märkas Geschichte
der französischen nationalliteratur (1851; 6:e
uppl. 1889 af A. Kressner och J. Sarrazin), ett litet
särdeles godt verk, utmärkt af klar och grundlig
framställning, Justus M öser (1856), Vorlesungen
uber Shakspeare (3 bd, 1858-60, 3:e uppl., 2 bd,
1877; /’Föreläsningar öfver Shakspeare", del l,
1874), Vorlesungen uber Goethes Faust (1866; 2:a
uppl. af Kem 1889), Die französische geistesbewegung
im 19. jahrhundert (1873) och Vbcr realismus unå
real-schulwesen (1872).

Kri, skpsb., kallas på träfartyg skäggets understa
del, som ligger framom förstäfvens undra ända
eller framom och under stäfunderloppet, då sådant
finnes. Kriet fästes till stäfven endast med
skarpbultar för att i händelse af. grundstötning
kunna bortslitas, utan att stäfven skadas. - Jfr S
k ä g g 2. J- G- B.»

Kri (eng. cree), indianskt jagar- och fiskarfolk
af algonkinstammen i brittiska Amerika, som vid
européernas ankomst behärskade trakterna n. ö. om
Nelsonfloden till grannskapet aif Hudson-bay och i
n. v. nådde fram till Athabascasjön. Kriindianerna
lefde från början på fredlig fot med både fransmän
och engelsmän och lämnades äfven i allmänhet i okvald
besittning af sina skogstrakter. Deras redskap och
husgeråd voro i hufvudsak förfärdigade af sten (yxor,
hammare, spjut- och pilspetsar, kokkärl m. m.) och
älghorn (skedar och skålar) eller af buffelns och
andra djurs ben (knilvar, prylar m. m.). Deras tält
voro koniska och förfärdigade af skinn. De voro
skickliga kanotbyggare. Polygami var vanlig. De
döde begrafdes nära markens yta, egodelarna
nedsattes i grafven, öfver hvilken en stenhög
uppkastades. Under 1700- och 1800-talen reducerades
kriindianerna fruktansvärdt af koppepidemier. Inalles
uppskattas de nu till omkr. 3,000 i Manitoba, 7,000
under Tagente och omkr. 5,000 kringströfvande i
Nordvästterritorierna. I senare

tider, då villebrådet minskats ofantligt i antal, ha
kriindianerna splittrat sig i smärre band, och deras
existens har till stor del varit beroende af handel
med Hudson-bay-kompaniet. c-
v- H .

Kria (grek. chrei’a, bruk, nytta, användning)
nyttjades i forntida skolspråk som teknisk term
om sådana ställen hos de läste föifattarna,
hvilka i egenskap af sentenser (apofthcgmata)
kunde vara af särskild nytta eller tillämpning
för lifvet och därför borde läggas på minnet. Då
sådana betydelsefulla textställen ofta lämnades
som öfningsuppgifter till skriftlig behandling, kom
ordet kria att beteckna dels ett för sådant ändamål
uppgifvet ämne, dels äfven den därutöfver författade
uppsatsen, i hvilken betydelse det sedan öfvergått
först till latinet (chria) och därefter till de
moderna språken. För att ange krians pedagogiska
bestämmelse kallar man den stundom äfven s k o l k
r i a. I inskränktaste mening förstår man med kria
en stilistisk öfningsuppsats efter det i forntidens
grekiska och romerska retors-skolor brukliga schemat,
som synes ha först blifvit fastställdt af den i
2:a årh. e. Kr. lefvande retorn Hermogenes, men
erhållit sitt namn efter hans efter-bildare Afthonios
("afthoniska krian", lat. chria aphthoniana). Man
urskiljer däraf två hufvudslag, verbal- och r e a i k
r i a, allteftersom ämnet är ett yttrande (sentens)
af någon författare eller en af någon viss person
utförd betydelsefull handling, ur hvilken en allmän
sederegel kan härledas. Dess schema innefattar
följande hufvudafdelningar, som här uppräknas med
sina hos de romerske grammatikerna brukliga namn: 1)
laudatio, ett berömmande omnämnande af den författare
eller den handlande person, från hvilket ämnet är
hämtadt; 2) propositio (paraphrasis), utveckling af
ämnets betydelse; 3) oetiologia, direkt bevisföring;
4) contrarium, indirekt bevis genom uppvisande
af motsatsen och dess konsekvenser; 5) simile,
uppvisande af liknande fall (analogier) från andra
områden; 6) exemplum, belysning genom exempel ur
verkligheten; 7) testimo-nium, ansedda författares
vittnesbörd; 8) epilogus 1. conclusio, afslutning
och tillämpning. Med ur-skillning tillämpadt, saknar
detta schema ingalunda sitt pedagogiska värde som
ledtråd för tanken. Också har det ända in i nyare
tider haft att fröjda sig åt flitig användning.
A. M. A.

Kribralprimaner, bot. Se Kärlsträn g.

Kribrovasalsträng, bot. Se Kärlsträn g.

Krick-anden, Kri ek an, Anas crecca, zool. Se An d
f åglar, sp. 964.

Kricket. Se Bollspel, sp. 1020-22.

Kriebelkrankheit [krlbelkrankhajt], ty., med. Se
Ergoti sm.

Krieger [krfger], Andreas Fredrik, dansk rättslärd,,
statsman, f. af dansk släkt 4 okt. 1817 i närheten af
Arendal (Norge), d. 27 sept. 1893, fick redan vid ett
års ålder sitt hem i Danmark samt blef 1833 student
och 1837 juris kandidat, vann 1839 universitetets
guldmedalj och blef 1841 juris licentiat. Efter två
års utländska resor utnämndes han 1844 till lektor och
1845 till professor vid universitetet. Redan tidigt
uppträdde K. verksamt i det politiska lifvet. 1848-55
var han medlem af Köpenhamns "borgerrepresentation"
(stadsfullmäktige) och valdes 1853 till dess
vice ordf. Han deltog i 1848 års grundlagstiftande
riksförsamling och var, jämte K. K. Hall, "ordförer"
(refe-

Tryckt den 13/211 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

14 b. 41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free