Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallalkohol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1335
Kristallografi
1336
ha de båda kristallerna en likartad yta gemensam,
men den ena individen kan tänkas vriden, så att
den kommit att ligga i 180° från den ursprungliga
(parallell-)ställningen. Haüy kallade denna
vrid-ning ett halft hvarf för hemitropi. Stundom
äro de båda tvillingsindividerna sammanväxta endast
med tvillingsytorna (juxtaposition), stundom ha
de växt så fullständigt igenom hvarandra, att de
till det yttre synas utgöra en enkel kristallform
(penetration). När en sammansatt kristall består
icke blott af två, utan af flera tvillingsindivider,
säges den vara en polysyntetisk tvillingkristall. En
sådan sammelkristall kan under vissa omständigheter
synas tillhöra ett helt annat kristallsystem
och ett kristallsystem af högre ordning än de
särskilda tvillingsindividerna hvar för sig. Så synes
mikro-klinen vara monoklin, ehuru den sammansättes af
triklina tvillingslameller. Sådana kristaller kallas
mimetiska (se d. o.). — Det reguljära systemet har 7
holoedriska former (fig. l—7, som framställa speciella
fall af de här nedan gifna allmänna formlerna, där
således de allmänna uttrycken för ett tal större än l,
m och n, utbytts mot bestämda tal, 2, 3/2 o. s. v.,
som tillkomma just den af bildade kristallen):
oktaedern (a : a : a), triakisoktaedern (a : a :
ma) (m större än 1), ikositetraedern (ma : ma : a),
hexakisoktaedern (a : ma : na) (m och n större än 1),
rombdodekaedern (a : a : ∞ a), tetrakishexaedern
(a : ma : ∞ a) och kuben (a : ∞ a : ∞ a). Af
hemi-edriska former förekomma inom reguljära systemet
6 stycken, af hvilka här må nämnas endast tetraedern
(fig. 10), som är en hemiedrisk form af oktaedern,
och pentagondodekaedern (fig. 11), hvars motsvarande
holoedriska form är tetrakishexaedern. Fig. 8, 9 och
12 framställa några hithörande kombinationer. I det
reguljära systemets former kristallisera många
Fig. 1. Oktaedern = (a : a : a).
Fig. 2. Triakisoktaedern = (a : a : 2 a).
Fig. 3. Ikositetraedern = (2 a : 2 a : a)</i>.
Fig. 4. Hexakisoktaedern = (a : 3 a : 3/2 a).
viktiga mineral, t. ex. diamant, guld, silfver,
svaf-velkis, blyglans, zinkblände, magnetit, spinell,
kup-rit, stensalt, fluss-spat och granat. - Hexagonala
systemets holoedriska former äro hexagonala pyramiden
(fig. 13) med tecknet (a : ∞ a : a′ : c), hexagonala
prisman (a : a : ∞ a : ∞ c) och basiska planet
(∞ a : ∞ a : ∞ a : c). Därtill komma hexagonala
pyramider och prismor af andra ordningen med tecknen
(a : 2 a : 2 a : mc) och (a : 2 a : 2 a : ∞ c)
samt slutligen dihexagonala pyramider och prismor
med tecknen (a : ma : mla : nc) och (a : ma : m1a :
∞ c). De flesta hexagonala mineral äro hemiedriska
former af den hexagonala pyramiden romboedrar
(fig. 16) eller skalenoedrar (fig. 17), hvilkas
motsvarande holoedriska former äro dihexagonala
pyrami-
Fig. 5. Rombdodeka-edern = (a : a : ∞ a).
Fig. 6. Tetrakishexaedern = (a : 2 a : ∞ a).
Fig. 7. Kuben =(a : ∞ a : ∞ a)
Fig. 8. Kopparkristall, kombination af (a : a : ∞ a)
och (a : ∞ a : ∞ a).
Fig 9. Granatkristall, kombination af (2 a :
2 a : a) och (a : a : ∞ a).
Fig. 10. Tetraedern
= 1/2 (a : a : a).
Fig. 11. Pentagondodekaedern = 1/2 (a : 2 a :
∞ a).
Fig. 12. Svafvelkiskristall, kombination af 1/2 (a :
2 a : ∞ a) och (a : ∞ a : ∞ a).
der. Kombinationer se fig. 14 och 15. I detta system
kristallisera bl. a. mineral kalkspat, kvarts,
järnglans, korund, cinnober, beryll, turmalin
o. s. v. — I tetragonala systemet förekomma följande
holoedriska former, hvilka fullkomligt motsvara de
nyss uppräknade hexagonala, tetragonala pyramider
(fig. 18) och prismor med tecknen (a : a : mc)
samt (a : a : ∞ c), basiska planet (∞ a : ∞ a
: c), tetragonala pyramider och prismor af andra
ordningen med tecknen (a : ∞ a : mc) och (fl :
∞ a : ∞ c) samt ditetra-gonala pyramider och
prismor, som betecknas (a : ma : nc) och (a : ma :
∞ c). Kombinationer afbildas i fig. 19 o. 20. De i
tetragonala systemet förekommande hemiedriska formerna
äro af mindre betydelse, viktigast är sfenoiden
(ex. kopparkis). I detta system kristallisera
bl. a. tennmalm, rutil, zirkon, kopparkis, schéelit
m. fl. — I rombiska systemet ställes en axel lodrätt
och benämnes vertikalaxel, c. Af de
Fig. 13 p = (a : ∞ a: a’: c).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
