- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
169-170

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kröningssvärd, Karl Gustaf - Kröpelin, Hans - Krös - Kröson - Kröyer 1. Hans Ernst K. - Kröyer 2. Henrik Nikolai K. - Kröyer 3. Peter Severin K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169 .

Kröpelin-Kröyer

170

misstag, beroende på, att han, oaktadt sitt stora
intresse, dock saknade tillräckliga förstudier och
kritisk blick. - Äfven på det skönlitterära och
naturvetenskapliga området (A f handlingar rörande
naturvetenskaperna, 1830-31, Flora dalekarlica, 1843,
m. fl.) uppträdde K. ej utan framgång som författare.
K. II. K.*

Kröpelin, Hans, riksråd. I början af 1400-talet
nämnas visserligen två nordtyska ätter med detta
namn, en borgerlig af stor betydenhet och anseende
i Eostock samt en adlig från Werle; men det vapen,
ett Andreaskors med öfre armarna förenade af en
tvärbjälke, som Hans K. förde, förbjuder oss att föra
honom till någon af dem. Troligare är, att han var
bördig från Preussen, där han finnes ha egt betydande
förbindelser. Redan under drottning Margaretas
tid hade han inkommit i Sverige och vunnit hennes
förtroende. Från 1409 synes han ha varit höfvitsman
på Älfsborg, och samtidigt var han äfven höfvitsman
på det närbelägna Bohus. 1421 fick han dock utbyta
dessa båda län emot det viktiga Stockholms, och
kort därefter, redan 1422, namnes h’an som medlem
af det svenska rådet. Stockholms slott innehade han
ännu vid början af Engelbrekts resning, men måste
1435 lämna detsamma, då konung Erik, som väl fann
honom alltför svenskvänligt sinnad, gaf det åt den
danske riddaren Erik Nilsson (Gyllenstierna). Aret
därefter fick han dock af det svenska rådet, som lärt
sig akta och värdera honom, i ersättning Åbo slott,
som han behöll till sin död, 1440. - Som höfvitsman
på Stockholm hade han gjort sig i hög grad omtyckt
och älskad af folket, och han ansågs allmänt vara
den bäste af de många utländske höfvitsman, som
då funnos i Sverige. I det längsta sökte han medla
mellan konungen och det svenska rådet, och nästan
ständigt träffas han på resor dem emellan, men alla
hans medlingsförsök strandade på grund af konungens
olyckliga halsstar-righet och upprepade löftesbrott.
K. H. K.*

Krös, anat. Se M e s e n t e r i u m.

Kröson 1. K r ö s e r, i flera svenska folkmål namn
på lingon.

Kröyer [krö’jer]. 1. Hans Ernst K., dansk
musiker, f. 1798 i Köpenhamn, d. där 1879, blef
1815 student och 1844 hofkantor i Kristiansborgs
slottskyrka. K. komponerade åtskilliga kvartetter,
bl. a. den allmänt sjungna nationalsången "Der er et
yndigt land" (orden af öhlenschläger).

2. Henrik Nikolai K., den föregåendes broder, dansk
zoolog, f. 22 mars 1799, d. 14 febr. 1870, blef 1816
student och var 1820 en bland stiftarna af Studenterf
oreningen. Han begaf sig 1821 till Grekland för att
deltaga i frihetskriget, men lämnade det efter några
få månaders förlopp, djupt besviken, och kom 1823
tillbaka till Köpenhamn. 1826-30 var han adjunkt
i Stavanger och började där egna sig åt zoologiska
studier. 1834- 36 besökte K. alla Danmarks kuster
för att få kännedom om fiskerierna, deltog 1838-39 i
franska expeditionen till Nordkap och Spetsbergen (han
författade senare den iktyolngiska delen af Gaimards
stora reseberättelse) och 1840-41 i danska fregatten
"Bcllo-nas" färd till Syd-Amerika samt besökte 1853-54
i fiskeriintresse Väst-Europas och Nord-Amerika s
kuster. 1842 blef han hedersdoktor i Rostock och
kort därpå inspektor för naturhistoriska museet i
Köpenhamn, tills det 1869 förenades med universi-

tetets samlingar. Att han 1845 blef förbigången
till professur vid universitetet gaf anledning till
en långvarig strid mellan K:s och Jap. Steenstrups
anhängare. K. redigerade "Naturhistorisk tidsskrift"
(6 bd, 1837-49), där han offentliggjorde många
ypperliga uppsatser, särskildt om parasitkräftorna,
samt utgaf vidare De danske östersbanker (1837) och
praktverket Danmarks fiske (4 bd, 1838-53). Af hans
afhandlingar i Videnskabcrnes selskabs skrifter bör
framhållas Grönlands amphipoder (1838).

3. Peter Severin K., den föregåendes fosterson,
dansk målare, f. 23 juli 1851 i Stavanger (Norge),
d. 20 nov. 1909 på Skagen, studerade vid Tekniska
institutet i Köpenhamn O’ch från sitt 13:e år till
1870 vid konstakademien. Hans tidigaste målningar
äro Köpenhamnsutsikter och porträtt: ett porträtt
af fosterfadern (1868) i Konstmuseet, ett annat i
Frederiksborgsmusect. 1871 utställde han porträtt af
målaren F. Schwartz (Hirschsprung-ska samlingen). 1873
vann han mindre guldmedaljen för en kartongteckning:
David inför Saul, sedan han dödat Goliat. Han
målade, förutom porträtt, en följd studier och
taflor från Hornbaek: Smedja, Morgon vid Hornbcek,
Fiskarna gå i Iand3 Fiskare vid "Stokken", alla 1875
(alla dessa hos Hirschsprung), Fiskare på sillfångst
1877. Detta år reste han till Paris, där han blef elev
af Bonnat, 1878 till Spanien, kopierade Velasquez i
Madrid och målade i Granada La Frescila och Utanför
en gitanas boning (Konstmuseet i Köpenhamn). 1879
målade han i Paris Sardineri i Bretagne. I Italien
målades 1880 Italienska hattmakare - en bild
från en utfattig handtverkares hem -, som för sin
rättframma realism, ovanlig i ett danskt konstverk,
blef mycket debatterad, beundrad och häcklad i
Köpenhamn. Täflan tillerkändes utställningsmedaljen
1882; den finnes i Hirschsprungska samlingen. Den
kraftiga solskensstudien- Italienska jordarbetare
(museet i Odense) målades 1880 och den ståtligt
hållna, i K:s alstring ganska ensamstående M
essalina (Göteborgs museum) 1881. Från detta år
var K. om somrarna bosatt på Skagen och målade där
naturstämningar, fiskarlif, kamratlif och porträtt,
bl. a. Fiskare på Skogens strand, sommarafton
(1884, Konstmuseum, samma motiv måladt i pastell på
Stockholms nationalmuseum, 1886), Fiskare draga not,
Badande barn (1884, inköpt af högskolelotteriet i
Stockholm) och Nattfiske (1885, Luxcmbourgmuseet i
Paris). I Köpenhamn målade han Järnvalsverk (1885),
Musik i ateljén (1886, Kristiania natio-nalgalleri,
en replik i mindre skala 1887 hos Hirschsprung)
; dessa voro hans första interiörer med figurer i
artificiell belysning. De följdes närmast af Kommittén
för den franska konstutställningen i Köpenhamn (1889,
Glyptoteket), ett praktstycke med ett öfver-lägsct
löst belysningsproblem: brytning mellan lampskenet i
rummet och den fallande skymningen utanför fönstren,
och med utmärkta porträtt (se fig.)? samt

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free