- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
427-428

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvittning - Kvitto - kvkm. - kvm. - kvmm. - K. V. O. - Kvobar - Kvodlibet - Kworra - Kvot - Kvotient - Kvotitetsskatt - kvref - kvstång - kwt - kvtum - Kväfgas - Kväfning - Kväfoxid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att den ena fordringen kan omedelbart afräknas å
den andra – samt att den fordran, med hvilken man
vill kvitta, är "klar", d. v. s. att den är ostridig
eller kan styrkas, "ständig", d. v. s. rättsligen
bestående, och förfallen till betalning. Under dessa
förutsättningar kan den, som sökes till betalning för
sin gäld, fordra att därå få kvitta motsvarande belopp
af sin fordran hos den betalningssökande borgenären.

Den rätt till kvittning, som sålunda
inträder, är i viss mån oberoende af senare
inträffande förändringar. Så fortvarar denna
rätt, äfven om fordringen preskriberas och
sålunda upphör att vara "ständig", eller om
genfordringen öfvergår till tredje man och sålunda
cmsesidigheten i fordringsförhållandet upphör. I
sistnämnda fall fortvarar rätten dock, endast när
genfordringen icke grundar sig på en s. k. "löpande"
förskrifning. Försättes den ene borgenären i konkurs,
eger den andre i konkursboet kvittningsrätt för
hela det förut kvittningsbara beloppet, ej endast
för det, som i utdelning belöper å hans fordran. Då
kvittning, såvida den icke är frivillig, förutsätter
pröfning, huruvida fordran är kvittningsgill eller
icke, kan kvittning definitivt vinnas endast i
rättegång eller vid lagsökning; dock torde ett förut
framställdt kvittningsyrkande icke böra frånkännas
betydelse, t. ex. i fråga om ränteberäkning. För
att göra kvittningsrätten gällande mot anspråk,
som i rättegångs- eller lagsökningsväg framställes,
erfordras icke genstämning eller särskild ansökan hos
of verexekutor; kvittningsyrkandet kan göras under
form af invändning. I lagsökningsförfarandet kan
kvittning icke erhållas för annan fordran än den,
som grundar sig på skriftligt fordringsbevis. Vid
utmätning kan direkt kvittning icke framtvingas,
men under vissa förutsättningar eger den, hos
hvilken utmätningen verkställes, begära, att
till gäldande af skulden hans motfordran tages
i mät. Se Preskription. Jfr Clearinghouse.

I. Afz.

Kvitto. Se Kvittens.

kvkm., officiell svensk förkortning för
kvadratkilometer. Jfr km.

kvm., officiell svensk förkortning för kvadratmeter.

kvmm., officiell svensk förkortning för
kvadratmillimeter. Jfr mm.

K. V. O., förkortning för kommendör af Vasaorden.

Kvobar .(Qvobar), meteor., i Abessinien namn på en
där förekommande torr dimma eller solrök. Den har
vanligen formen af horisontala band, tilltager mot
ekvatorn och är intensivast öfver heta, låglända
trakter. Vid frisk östanvind försvinner den,
men återkommer med västan, som synes föra den med
sig från det inre Afrikas brännheta öknar. Kvobar
har till sina egenskaper mesta likheten med den
solrök, som i Spanien benämnes calina (se d. o.).

R. R.*

Kvodlibet (lat. quodlibet, "hvilket som behagas",
första bästa; "litet af hvarje"), musikaliskt
kvodlibet
, skämtsam sammanställning af olika, bekanta
melodier, naturljud o. s. v. Jfr Potpurri 3.

Kworra, flod. Se Niger.

Kvot (af lat. quot, huru mycket?), mat., det tal,
som erhålles genom utförande af en division (se
d. o.). Stundom förstår man med kvot endast det hela
tal, som erhålles vid divisionen; det, som återstår
af dividenden, kallas då rest (se d. o.). Således kan
man t. ex. i fråga om division af 2 i 7 säga antingen,
att kvoten är 3 1/2 eller att kvoten är 3 med l till
rest efter divisionen.

(I. F.)

Kvotient, mat.) det tal, som uttrycker förhållandet
mellan två storheter af samma slag. Kvotient är
således liktydigt med ration eller rationsexponent
(se art. Förhållande), så att, om de båda storheternas
talvärden, uttryckta i den gemensamma enheten, äro
a och b, kvotienten uttryckes genom
bråket a/b. Uttrycket användes numera sällan.

(I. F.)

Kvotitetsskatt (se Kvot) kallas en skatt,
vid hvars påläggande bestämmes visst mått,
hvarefter skatt skall erläggas för de särskilda
beskattningsföremålen. Huru mycket en kvotitetsskatt
inalles kommer att inbringa, kan naturligtvis på
förhand med större eller mindre grad af sannolikhet
beräknas, men visar sig med tillförlitlighet, först
sedan den fastställda skattesatsen tillämpats på
samtliga beskattningsföremål. Jfr Repartitionsskatt,

B. E–g.

kvref, förkortning för kvadratref.

kvstång, förkortning för kvadratstång.

kwt, förkortning för kilowatt-timme. Se Arbete,
sp. 1344, och Arbetsförmåga.

kvtum, förkortning för kvadrattum.

Kväfgas, kem., kväfve i fritt tillstånd. Se vidare Kväfve.

Kväfning, fysiol., upphörande af gasutbytet mellan
en organism och det omgifvande mediet. I fråga om de
högre djuren blir detta liktydigt med upphörandet af
gasutbytet i lungorna. Kväfning kan uppstå på flera
sätt. En af de vanligaste orsakerna är hinder för
luftens tillträde till lungorna, såsom vid drunkning
(se d. o.). En annan orsak är brist på syre eller för
hög halt af kolsyra i inandningsluften (se Kolsyreförgiftning).
Äfven koloxidförgiftningen
(se d. o.) är ett slags kväfning. Genom koloxidens
inverkan förlora de röda blodkropparna förmågan
att upptaga syre i lungan och att transportera
detsamma till de olika väfnaderna i kroppen. Vid
en del sjukdomar förstöres lungväfnaden eller
utfyllas lungblåsorna med ett exsudat.. Breder en
sådan sjukdomsprocess ut sig i lungorna, inträder
slutligen kväfning. Förloppet är emellertid mera
långsamt än vid de ofvannämnda fallen. Ett sår,
som genomtränger bröstväggen och öppnar den ena
eller bägge lungsäckarna, kan också medföra kväfning
därigenom, att lungorna bringas att sammanfalla i
större eller mindre utsträckning. Slutligen må anföras
förlamning af andningscentrum eller andningsmusklerna
som orsak till kväfning (se Andning). Ang. förloppet
och de olika stadierna vid kväfning se Drunkning.

J. E. J–n.

Kväfoxid, kem., en färglös gas af sammansättningen
NO, som bildas vid många metallers, särskildt
kopparns, upplösning i salpetersyra. Kväfoxid är
något löslig i vatten och kan under -94° förtätas
till en vätska. Genom fritt syre oxideras kväfoxid
till kväfvetetroxid l. kväfvedioxid enligt formeln

2 NO + O2 = N2O4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free