Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kürschner, Joseph - Kyrsedrank - Kyrtonia - Kyrupedion - Kyrylun - Kyrö 1. Tre socknar, 2. Älf, 3. Insjö, 4. By - Kyröfors - Kyrönjoki - Kyrönkoski - Kyrös-järvi - Küsel, Ernst Nikolaus - Kyskhetsbälte - Kyskhetsträd - Kyslar aga - Kyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och utgifvare, f. 1853 i Gotha, d. 1902 på resa i Tyrolen, var först mekanikus, studerade sedan vid Leipzigs universitet, började på 1870-talet en liflig förläggar- och
utgifvarverksamhet, närmast riktad på teaterns historia. 1881-89 redigerade han
månadsskriften "Vom fels zum meer" och ledde utgifningen af flera synnerligen omfattande
företag, bl. a. sammelverket "Deutsche nationallitteratur" (220 bd), 7:e uppl. af Pierers konversationslexikon, den årligen utkommande "Staats-, hof- und kommunalhandbuch", den af bröderna Hart grundlagda "Deutscher litteraturkalender", romansamlingen "K:s bücherschatz" (1897 ff.) och andra kalendrar och matriklar; han grundlade "Aus fremden zungen" och "Kollektion Spemann" m. m. K. erhöll professors och geheime hofråds titel.
R~n B.
Kyrsedrank, kirsedrank (se d. o.).
Kyrtonia [ky-]. Se Cortona
Kyrupedi’on [ky-]. Se Kurupedion.
Kyrylun [ky’-], Kerulun, Kerulen, betraktas af flera geografer
som den ena af Amurs i nordöstra Asien källfloder. Den upprinner på bergen i norra
Mongoliet n. ö. om staden Urga, där äfven Amurs andra källflod, Onon, har sitt ursprung,
och strömmar mellan lägre åsar genom de till en del vulkaniska, ogästvänliga, saltmättade stäpperna i nordöstra Gobi på 2,000-600 m. höjd ned till den stora stäppsjön Dalai-nor l. Kulun. Därmed skulle enligt Radde ("Berichte über reisen im süden von Ost-Sibirien", 1861) vattendraget vara slut, enär sjön, som därjämte från ö. upptager den från Chingan-bergen kommande långa Chalcha-gol (nedanför Bör-l. Puirsjön kallad Urson) endast om våren vid högvatten har något aflopp. Som Amurs källflod betraktar Radde den på Chinganbergen upprinnande Kailar (Chailar), som efter att ha upptagit en mängd tillflöden rinner ut i Dalai-gol, en från Dalai-nor utgående naturlig kanal, hvarigenom Kailars och K:s vatten stundom förenas. Omkr. 50 km. nedanför Dalai-nor kommer vattendraget in på ryskt område och får namnet Argun. K:s längd är omkr. 3,200 km.
Wbg.
Kyrö [ky-], vanligt finskt ortnamn. De anmärkningsvärdaste geografiska föremål, som bära detta namn, äro: 1. Tre socknar. Se Lillkyrö, Storkyrö och
Tavastkyrö. - 2. Älf i Österbotten, upprinner från Kauhajärvi träsk på
Suomenselkä, flyter under namn först af Kauhajoki, sedan af Ilmajoki och sist af Kyrönjoki mot n., n. ö. och n. v. mellan bördiga fält, som på sina
ställen årligen öfversvämmas af vårfloden, samt faller med flera små mynningar ut inom
Kveflaks socken af Vasa län uti Bottniska viken, 15 km. från Vasa stad. Älfvens förnämsta tillflöden äro de från höger infallande Jalas-joki och Seinäjoki. Nedre loppet hindras af flera mindre forsar, hvarför älfven ej är segelbar mer än på en 37 km. lång sträcka, där den befares med ångbåt. Deltabildningen är mycket stark, och många forna vikar ha förvandlats till ängsmark. Fisket är obetydligt. Älfvens längd är 169 km., dess område 4,897 kvkm. - 3. Insjö (Kyrös-järvi, Kyrösselkä) och vattenfall
(Kyrönkoski), belägna det senare h. o. h., den förra delvis inom Kyrö (Tavastkyrö) socken i Åbo och Björneborgs län. Sjön, hvars större del ligger inom Ikalis socken, har en yta af 126 kvkm. och en höjd af 84 m. Dess vatten afledes söderut genom en liten ström och några mindre sjöar till Kulovesi sjö, där det uppgår i Kumo älf. I sagda ström bildas, omkr. l km. efter dess utflöde ur sjön K., Kyrö vattenfall, hvilket, inklämdt mellan vilda, branta stränder och växlande i bredd från 6 till 24 m., på en längdsträcka af 180 m. stupar 22 m. Fallet har understundom i början af dec. månad under stark köld stannat och dess botten i det närmaste torrlagts för ett par dygn. Vid fallet ligger Kyröfors (se d. o.) pappersbruk. - 4. By (fi. Kyrö) i Lappland vid Ivalojokis utflöde och nära Enare sjö, den största af finnar och förfinskade lappar
bebodda byn i norra Lappland. Äfven vid Ounas-joki finnas två byar med namnet K. Invånarna i dessa tre byar sägas under stora ofreden ha inflyttat från Storkyrö.
O.I. (J.E.R.)
Kyröfors [ky-], pappersbruk i Tavastkyrö socken, Satakunta, Finland. Vid ett af
landets vackraste och högsta vattenfall (se Kyrö 3) anlades 1860 ett mekaniskt
bomullsväfveri, som 1870 inköptes af firman Hammarén & Co. 1876 nedlades väfveriet, och i stället anlades ett träsliperi, som snart utvidgades till pappersbruk för tillverkning af naturbrunt omslagspapper. Sedan 1909 eges fabriken af ett likabenämndt aktiebolag, med l mill. marks kapital. Produktionen är omkr. 5 mill. kg.; hälften afsättes inom Finland och Ryssland, den andra hälften till Tyskland och England för vidare export till Orienten och Amerika. Antalet arbetare är omkr. 150. T. C.
Kyrönjoki [ky’-]. Se Kyrö 2.
Kyrönkoski [ky’-]. Se Kyrö 3.
Kyrös-järvi [ky’-], Kyrösselkä. Se Kyrö 3.
Küsel, Ernst Nikolaus, målare, f. 31 maj 1873 på Dufnäs i Nacka, studerade vid konstnärsförbundets skola 1892-95, är hufvudsakligen djurmålare (kor, får, getter), är representerad på Göteborgs museum af Getabock (1900), och i Thielska galleriet af Får på bete och Kor på skogsvandring (inköpta 1907). K. har utfört goda affischer med idrottsmotiv samt etsningar och kolteckningar.
G-g N.
Kyskhetsbälte, ett medel, hvarmed man under medeltiden stundom sökte försäkra sig
om, att det skulle vara omöjligt för en hustru eller älskarinna att materiellt bryta sitt trohetslöfte. Ett dylikt bälte från omkr. 1700, hvilket finnes i Köpenhamn, består af en gördel, från hvars främre midtpunkt en låsbar metallbygel går nedåt, rundad efter
underlifvet och afsedd att fästas baktill på bältet. Bygeln är försedd med två
metallplattor. Kyskhetsbältet, som omnämnes från 1200-talet, har måhända uppkommit i
Florens. Äfven Amerikas indianer använde sådana. Flera exemplar af kyskhetsbälten finnas
i museerna, t. ex. i Venezias arsenal, i Musée de Cluny i Paris, i Breslau, i Rosenborgs
samlingar (Köpenhamn), Erbach på Odenwald m. fl. ställen. Om alla dessa äro äkta, kan
ej afgöras. Litt.: Ploss, "Das weib in der natur- und völkerkunde" (2:a uppl. 1887), De
Laborde, "Notice des émaux", II, och Caufeynon, "La ceinture de chasteté" (1904).
Kyskhetsträd. Se Vitex Agnus castus.
Kyslar aga [kys-], Kyslar agasi. Se Aga, sp. 320.
Kyss, ett slags sugande muskelrörelse med läpparna, använd som uttryck för en
känsla på så sätt, att läpparna tryckas emot ett lefvande väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
