- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
533-534

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kürschner, Joseph - Kyrsedrank - Kyrtonia - Kyrupedion - Kyrylun - Kyrö 1. Tre socknar, 2. Älf, 3. Insjö, 4. By - Kyröfors - Kyrönjoki - Kyrönkoski - Kyrös-järvi - Küsel, Ernst Nikolaus - Kyskhetsbälte - Kyskhetsträd - Kyslar aga - Kyss

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och utgifvare, f. 1853 i Gotha, d. 1902 på resa i Tyrolen, var
först mekanikus, studerade sedan vid Leipzigs universitet, började
på 1870-talet en liflig förläggar- och utgifvarverksamhet, närmast
riktad på teaterns historia. 1881–89 redigerade han månadsskriften
"Vom fels zum meer" och ledde utgifningen af flera synnerligen
omfattande företag, bl. a. sammelverket "Deutsche nationallitteratur"
(220 bd), 7:e uppl. af Pierers konversationslexikon, den årligen
utkommande "Staats-, hof- und kommunalhandbuch", den af bröderna
Hart grundlagda "Deutscher litteraturkalender", romansamlingen
"K:s bücherschatz" (1897 ff.) och andra kalendrar och matriklar;
han grundlade "Aus fremden zungen" och "Kollektion Spemann" m. m.
K. erhöll professors och geheime hofråds titel.

R–n B.

Kyrsedrank, kirsedrank (se d. o.).

Kyrtonia [ky-]. Se Cortona

Kyrupedion [ky-]. Se Kurupedion.

Kyrylun [ky’-], Kerulun, Kerulen, betraktas
af flera geografer som den ena af Amurs i nordöstra Asien
källfloder. Den upprinner på bergen i norra Mongoliet n. ö.
om staden Urga, där äfven Amurs andra källflod, Onon, har
sitt ursprung, och strömmar mellan lägre åsar genom de till
en del vulkaniska, ogästvänliga, saltmättade stäpperna i
nordöstra Gobi på 2,000–600 m. höjd ned till den stora
stäppsjön Dalai-nor l. Kulun. Därmed skulle enligt Radde
("Berichte über reisen im süden von Ost-Sibirien", 1861)
vattendraget vara slut, enär sjön, som därjämte från ö.
upptager den från Chingan-bergen kommande långa Chalcha-gol
(nedanför Bör- l. Puirsjön kallad Urson) endast om våren vid
högvatten har något aflopp. Som Amurs källflod betraktar Radde
den på Chinganbergen upprinnande Kailar (Chailar), som efter
att ha upptagit en mängd tillflöden rinner ut i Dalai-gol, en
från Dalai-nor utgående naturlig kanal, hvarigenom Kailars och
K:s vatten stundom förenas. Omkr. 50 km. nedanför Dalai-nor
kommer vattendraget in på ryskt område och får namnet Argun.
K:s längd är omkr. 3,200 km.

Wbg.

Kyrö [ky-], vanligt finskt ortnamn. De anmärkningsvärdaste
geografiska föremål, som bära detta namn, äro:
1. Tre socknar. Se Lillkyrö, Storkyrö och Tavastkyrö. –
2. Älf i Österbotten, upprinner från Kauhajärvi träsk
på Suomenselkä, flyter under namn först af Kauhajoki,
sedan af Ilmajoki och sist af Kyrönjoki
mot n., n. ö. och n. v. mellan bördiga fält, som på sina
ställen årligen öfversvämmas af vårfloden, samt faller
med flera små mynningar ut inom Kveflaks socken af Vasa
län uti Bottniska viken, 15 km. från Vasa stad. Älfvens
förnämsta tillflöden äro de från höger infallande Jalas-joki
och Seinäjoki. Nedre loppet hindras af flera mindre forsar,
hvarför älfven ej är segelbar mer än på en 37 km. lång
sträcka, där den befares med ångbåt. Deltabildningen är
mycket stark, och många forna vikar ha förvandlats till
ängsmark. Fisket är obetydligt. Älfvens längd är 169 km.,
dess område 4,897 kvkm. –
3. Insjö (Kyrös-järvi, Kyrösselkä) och vattenfall
(Kyrönkoski), belägna det senare h. o. h., den förra
delvis inom Kyrö (Tavastkyrö) socken i Åbo och Björneborgs
län. Sjön, hvars större del ligger inom Ikalis socken, har
en yta af 126 kvkm. och en höjd af 84 m. Dess vatten afledes
söderut genom en liten ström och några mindre sjöar till
Kulovesi sjö, där det uppgår i Kumo älf. I sagda ström bildas,
omkr. 1 km. efter dess utflöde ur sjön K., Kyrö vattenfall,
hvilket, inklämdt mellan vilda, branta stränder och växlande
i bredd från 6 till 24 m., på en längdsträcka af 180 m. stupar
22 m. Fallet har understundom i början af dec. månad under
stark köld stannat och dess botten i det närmaste torrlagts
för ett par dygn. Vid fallet ligger Kyröfors (se
d. o.) pappersbruk. –
4. By (fi. Kyrö) i Lappland vid Ivalojokis utflöde och
nära Enare sjö, den största af finnar och förfinskade lappar
bebodda byn i norra Lappland. Äfven vid Ounas-joki finnas två
byar med namnet K. Invånarna i dessa tre byar sägas under
stora ofreden ha inflyttat från Storkyrö.

O. I. (J. E. R.)

Kyröfors [ky-], pappersbruk i Tavastkyrö socken, Satakunta,
Finland. Vid ett af landets vackraste och högsta vattenfall
(se Kyrö 3) anlades 1860 ett mekaniskt bomullsväfveri,
som 1870 inköptes af firman Hammarén & Co. 1876 nedlades
väfveriet, och i stället anlades ett träsliperi, som snart
utvidgades till pappersbruk för tillverkning af naturbrunt
omslagspapper. Sedan 1909 eges fabriken af ett likabenämndt
aktiebolag, med 1 mill. marks kapital. Produktionen är omkr.
5 mill. kg.; hälften afsättes inom Finland och Ryssland, den
andra hälften till Tyskland och England för vidare export
till Orienten och Amerika. Antalet arbetare är omkr. 150.

T. C.

Kyrönjoki [ky’-]. Se Kyrö 2.

Kyrönkoski [ky’-]. Se Kyrö 3.

Kyrös-järvi [ky’-], Kyrösselkä. Se Kyrö 3.

Küsel, Ernst Nikolaus, målare, f. 31 maj 1873
på Dufnäs i Nacka, studerade vid konstnärsförbundets
skola 1892–95, är hufvudsakligen djurmålare (kor,
får, getter), är representerad
på Göteborgs museum af Getabock (1900), och
i Thielska galleriet af Får på bete och
Kor på skogsvandring (inköpta 1907).
K. har utfört goda affischer med idrottsmotiv
samt etsningar och kolteckningar.

G–g N.

Kyskhetsbälte, ett medel, hvarmed man under medeltiden stundom
sökte försäkra sig om, att det skulle vara omöjligt för en
hustru eller älskarinna att materiellt bryta sitt trohetslöfte.
Ett dylikt bälte från omkr. 1700, hvilket finnes i Köpenhamn,
består af en gördel, från hvars främre midtpunkt en låsbar
metallbygel går nedåt, rundad efter underlifvet och afsedd
att fästas baktill på bältet. Bygeln är försedd med två
metallplattor. Kyskhetsbältet, som omnämnes från 1200-talet,
har måhända uppkommit i Florens. Äfven Amerikas indianer
använde sådana. Flera exemplar af kyskhetsbälten finnas i
museerna, t. ex. i Venezias arsenal, i Musée de Cluny i Paris,
i Breslau, i Rosenborgs samlingar (Köpenhamn), Erbach på
Odenwald m. fl. ställen. Om alla dessa äro äkta, kan ej afgöras. Litt.:
Ploss, "Das weib in der natur- und völkerkunde" (2:a uppl. 1887),
De Laborde, "Notice des émaux", II, och
Caufeynon, "La ceinture de chasteté" (1904).

Kyskhetsträd. Se Vitex Agnus castus.

Kyslar aga [kys-], Kyslar agasi. Se Aga, sp. 320.

Kyss, ett slags sugande muskelrörelse med läpparna, använd som uttryck för en
känsla på så sätt, att läpparna tryckas emot ett lefvande väsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free