- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
543-544

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kålmalen - Kålmasken - Kålmottet - Kålpalmer - Kålrabbi - Kålraps - Kålrot - Kålsenap - Kålund, H. V. Se Kaalund - Kålund, Peter Erasmus Kristian - Kålviflar - Kålåsen - Kånna - Kåpa - Kår - Kårakvädena - Kåranda - Kårböle kapell - Kårböle skans - Kårchef - Kåre - Kåreholms skansar - Kårsta - Kåsa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

543

Kålmasken-Kåsa

544

de kvarlämnade plantorna för hårdt af skadeinsekten.
G- G-

Kålmasken. Se K å l f j ä r i l s l ä k t e t.

Kålmottet, Pionea forficalis, zool., en till
mött-fjärilarnas underordning hörande skadeinsekt
på kål-artade växter. Den fullbildade fjäriln har
gulaktiga ringar, med fyra mer eller mindre tydliga
sneda streck af mörk färg öfver framvingarna. Larven
är grönaktig, med omväxlande mörkare och ljusare
längslinjer. Se Landtbrukets skadeinsekter, pl. II,
fig. 7. G. G.

Kålpalmer, bot., namn på åtskilliga palmer,
hvilkas späda toppskott och ännu i hölstret
inneslutna blomkolfvar ätas som grönsaker under
namn af "palmkål". Arter af släktena Areca,
Euterpe, Oreo-doxa, Oncosperma, Corypha, Lkistona,
Arenga, Cocos m. fl. lämna sådan palmkål. Många
kålpalmer lämna ock s. k. "palmvin" (se
d. o.). O. T. S. (G. L-m.)

Kålrabbi, (ty. kohlrabi, af it. cavoli rape), bot. Se
B r a s s i c a.

Kålraps, bot. Se B r a s s i c a.

Kålrot, bot. Se Brassica och Fodermedel.

Kålsenap, Eruca’strum PollVcUi Schimp. & Spenn.,
bot., en till fam. Cruciferce hörande flerårig,
styfhårig ört med parflikade eller parbladiga blad,
hvitgula blommor och glatta, trinda skidor, som växer
vid sjön Tåkerns stränder. G- L-m.

Kålund, H. V. Se K a a l u n d.

Kålund, Peter Erasmus Kristian, dansk filolog,
f. 19 aug. 1844, magister i nordisk filologi
1S69 och filos, doktor 1879, var 1875-83 adjunkt
vid metropolitanskolan i Köpenhamn och blef
därefter bibliotekarie vid arnamagnaianska
handskriftsamlingen; sedan 1879 har han
varit sekreterare i Samfundet til udgivelse af
gammel nordisk litteratur och sedan 1891 hos Det
nordiske oldskrift-selskab. K. är korresp. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad. (1910). Hans hufvudverk
är Bidrag til en hislorisk-topografisk beskrivelse
af .Island (2 bd, 1877-82), ett nödvändigt
hjälpmedel till studiet af sagorna. Dessutom
har han utarbetat en omfattande Katalog över den
arnamagnaanske håndskrift-samling (2 bd, 1888-98)
och utgifvit en rad sagor: "Fljotsdoola hin meiri"
(1883), "Laxdoela saga" (1888-91), "Gull[)oris saga"
(1898), "Heidarviga saga" (1905) och "Sturlunga saga"
(d. l, 190G) samt en ypperlig öfv. däraf (1904)
och flera f örn-skrifter, vidare Palceografisk
atlas (2 bd, 1903-05), innehillande prof på danska
och isländska handskrifter. I flera tidskrifter,
särskildt i "Aarbögcr for nordisk oldkyndighed",
har han författat Fami-lielivet paa Island
(1870) och Islands fortidslev-ninger (1882)
med flera afh. om kulturlifvet under sagotiden.
E. Ebg.

Kålviflar, zool., benämning på åtskilliga arter
af vifvelsläktet Ceutorhynchus, hvilka lefva på
kål-artade växter. Särskild uppmärksamhet har k å 1-g
a 11 v i f v e l n, C. plenrosliyma (se Landtbrukets
skadeinsekter, pl. I, fig. 4), tilldragit sig på grund
af de gallartade bildningar dess larver åstadkomma
kring rothalsen på kål, rofvor, raps m. fl. cruciferer
(se fig. 4 a). Som medel mot denna insekt
rekommenderas att taga upp och förstöra de angripna
plantorna, innan larverna lämnat gallknölarna.
G. G.

Kålåsen (Kolåsen), by i Jämtland (tillhörig
Järpens cellulosafabrik) n. om Åre vid sjön
Äcklingen, som står i sammanhang med Jufveln och
Kallsjön. K. har varit ett vanligt mål för turister,
som på små ångbåtar å de sistnämnda två sjöarna
bege sig till "lappmässorna" i K., där ett kapell
finnes (Åre socken). Ofvanför detta står ett litet
utsiktstorn, hvarifrån man öfverblickar ett präktigt
bergspanorama (Anjeskutan, Manshögarna, Dörrsvalen),
ett af Jämtlands vackraste.

Kånna, socken i Kronobergs län, Sunnerbo härad. 5,750
har. 817 inv. (1909). Annex till Angelstad, Växjö
stift, Sunnerbo kontrakt.

Kåpa (Korkåpa). Se Biskopsskrud.

Kår (fr. corps, af lat. corpus, kropp), flera genom
samma regler, bruk, verksamhet o. s. v. till en
mer eller mindre sluten enhet förenade individer,
t. ex. diplomatiska kåren, officerskår, handelskår,
studentkår, ballettkår o. s. v. I den militära
terminologien nyttjas ordet hufvudsakligen för att
beteckna en truppstyrka, sammansatt och utrustad för
själfständigt uppträdande antingen som högsta enhet
i en stor armé, armékår (se d. o.), eller också
i och för ett särskildt ändamål, såsom ströfkår
(se Ströftåg), frikår (se d. o.) o. d. I Sverige
nyttjades benämningen kår äfven för de fristående
fältjägarbataljonerna och för några kavallerienheter
af ett regementes eller mindre storlek; numera
begagnas den om ingenjörtruppernas och trängens
bataljon motsvarande enheter. Norska armén har
1885–1910 varit indelad i kårer i st. f. regementen;
numera är regementsindelningen återtagen.
C. O. N.

Kårakvädena (isl. Kárulióð). Se Hrómundar saga
Gripssonar
och Kara Halfdansdotter.

Kåranda. Se Esprit de corps.

Kårböle kapell i Gäfleborgs län, Ljusdals tingslag,
tillhör Färila, Uppsala stift, Hälsinglands västra
öfre kontrakt.

Kårböle skans, i Hälsingland, strax nedanför Kårböle
kapell, ofvanför hvilket vägarna från Jämtland
och Härjedalen stöta tillsammans. K., som ligger
mellan landsvägen och Ljusne älf, fanns redan 1641,
då den iståndsattes, och hölls sedan besatt intill
hösten 1645, hvarefter skansen skulle tills vidare
stå orörd. 1657 hotades K. af norrmännen, som dock i
sept. tillbakadrefvos af landshöfding Creutz. 1677
i aug. reparerades skansen af allmogen. Ännu
synas väl bibehållna, ehuru skogöfvervuxna
lämningar af den stort tilltagna skansen.
L. W:son M.

Kårchef. 1. Chef för en kår. – 2. Förkortad benämning
på chef för underofficers- och sjömanskårerna vid
en af flottans stationer.

Kåre (Vindkåre). Se Kare.

Kåreholms skansar, på Ölands östra kust, i
Löts socken, byggdes våren 1677 och utgjordes
af en 4-hörnig redutt på själfva holmen
och en 4-uddig stjärnskans på landtudden i
väster. Efter krigets slut fingo skansarna förfalla.
L. W:son M.

Kårsta, socken i Stockholms län, Långhundra
härad. 5,913 har. 919 inv. (1909). Annex till
Frösunda, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt.

Kåsa, namn på några sorters gammalsvenska
dryckeskärl. Som en stor ölskål (af trä)
förekommer kåsa i adliga ätten Kåses och andras skölde-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free