Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köttfodermjöl - Köttförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
707
Köttförgiftning
708
råts otjänligt till människoföda, beredes köttmjöl,
rättast kalladt kadavermjöl. Detta bör särskildt
på grund af faran för närvaro af ptomainer och
andra giftiga ämnen eller smittförande mikrober
icke användas till djurfoder, utan endast till
jordens gödsling (kadavergödsling). Denna varas
sammansättning och gödselvärde växla mycket, beroende
på den olika mängd ben, hår och hud, som ingår däri;
med en vattenhalt af 5-12 proc. plägar det innehålla
6-12 proc. kväfve och 10-15 proc. fosforsyra.
H. J. Ui’t.
Köttförgiftning, gruppnamn för särskilda
slag af sjukdomar, som orsakas af specifika
köttförgiftnings-bakterier och andra mikroorganismer
samt af dem bildade gifter. Köttförgiftningar
ha uppträdt efter förtäring af olika slags
kött och däraf beredda anrättningar. Vanligen
ha under sådana förhållanden inträffat (lera
sjukdomsfall nästan samtidigt bland personer, som
deltagit i någon gemensam måltid, hvarvid endast
de sjuknat, som förtärt någon viss anrättning,
under det personer, som undgått att smaka sådan
rätt, förblifvit friska. Ej sällan har sjukdomen
uppträdt i form af epidemier med explosionsartadt
utbrott eller som s. k. massförgiftningar. -
Ordenssällskapet S. H. T. firade 1904 en fest på
Grand Hotel i Stockholm, hvarvid serverades supé
för 351 personer. Redan inom loppet af 24 timmar
inträffade bland gästerna ett 40-tal sjukdomsfall,
som under de närmaste dagarna ökades till inemot
200. Sjukdomen yttrade sig hos nästan alla som häftigt
diarré. Längre fram inträffade bland deltagarna
några fall af tyfoidfeber-liknande sjukdom. 4 af
de insjuknade aflcdo. Epidemien torde ha berott på
ostronförgiftning. Efter en sångarfest 1839 i byn
Andelfingen i Schweiz, vid hvilken serverades en
måltid för 737 personer, sjuknade 444 bland dessa,
’i 10 fall med dödlig utgång. Efter en liknande
sångarfest 1878 i Kloten (nära Zürich) insjuknade 657
personer med 6 dödsfall, o. s. v. I somliga epidemier
ha de sjuke icke haft någon beröring sinsemellan, utan
har hvar och en i sitt hem eller annorstädes förtärt
kött af samma djur eller från samma leverantör.
Ox-, ko-, kalfkött och fläsk synas ha varit de
vanligaste köttslag, efter hvilkas förtärande
köttförgiftning konstaterats. Äfven hästkött, get-
och får-kött ha kunnat framkalla sjukdomen. På
sista tiden ha iakttagits köttförgiftningar i flera
fall efter förtäring af påskött. Äfven torkadt,
saltadt och rökt kött eller fläsk ha kunnat framkalla
köttförgiftning. Liknande sjukdomsfall ha äfven i ett
stort antal fall blifvit iakttagna efter förtäring
af fisk, ostron, musslor, hummer, kräftor m. m.
I kliniskt afseende kunna köttförgiftningarna förete
stora skiljaktigheter. Man skiljer mellan följande
hufvudgrupper: 1. den nervösa 1. nenropara-lytiska
formen, som framkallas genom bakterietoxi-ner
och är en ren förgiftningssjukdom samt 2. den
gastrointeslinala formen och 3. den ty j ösa formen,
under hvilka innefattas verkliga infektionssjukdomar,
köttförgiftningarna i inskränktare mening. Beträffande
den nervösa 1. neuroparalytiska formen se
Korfförgiftning. - Den gastrointeslinala formen
karakteriseras hufvudsakligen af diarré och
kräkningar. Sjukdomen börjar ofta 6-12 timmar efter
köttets förtärande, i andra fall l eller flera dagar
därefter. Dödligheten är i regel mycket
ringa, 2-5 proc. af de insjuknade. I en del fall kan
sjukdomsförloppet vara stormande, kraftnedsätt-ningen
mycket hastig och betydande och döden inträda inom 24
timmar. Man talar i sådana fall om en koleraliknande
form af köttförgiftning. - Sjukdomssymtomen vid
den tyjösa formen likna de vid tyfoidfeber (se
d. o.) förekommande; deras intensitet brukar vara
mycket varierande, fi ån lätta falt med endast
lindrigt illamående, hufvudvärk, tyngd i hufvudet,
hvarunder de sjuke, om ock med möda, kunna förrätta
sina arbeten, till svåra fall med utpräglade tyfösa
tillstånd och talrika komplikationer. Diarré och
kräkning kunna i många fall inleda sjukdomen,
som alltså till en början kan förhålla sig liksom
föregående form för att därefter öfvergå i den
tyfösa formen. Hos ett stort antal sjuka uppträder
förstoppning, och sjukdomen utvecklar sig från första
början liksom en tyfoidfeber. Roseol, mjält-förstoring
äfvensom näsblödning förekomma i flertalet
fall. Tarmblödningar och perforationsperito-nit ha
kunnat uppträda som komplikationer. Recidiv ha blifvit
iakttagna. De flesta sjukdomsfallen bruka äfven vid
denna form komma under första veckan; många fall
visa sig emellertid äfven under 2:a och 3:e veckan
efter förtärande af den skadliga födan. Dödligheten
är ringa. Vid obduktion har man i tarmen kunnat finna
tyfusliknande sår och andra förändringar, som uppträda
vid tyfoidfeber. öfver-föring från person till person
har förekommit, men sällan.
Fall af köttföreiftning ha under senare åren blifvit
allt oftare iakttagna, säkerligen beroende därpå,
att man nu mera än förr har sin uppmärksamhet riktad
på sådan möjlighet. De bakterier, som orsakat
köttförgiftningar, synas vara hvarandra mycket
närstående. Man skiljer numera vanligen mellan två
grupper af köttförgiftningsbakterier: 1) bacillus
entcrilidis Gärtner och närstående bakterier samt 2)
bacillus paralypni B. och närstående. Morfologiskt och
kulturellt öfverensstämma bägge grupperna, men-kunna
skiljas från hvarandra genom agglutinations-prof
med högvärdiga blodsera. Råttor, möss, marsvin,
kaniner och särskildt dufvor äro i allmänhet känsliga
för smittämnet. I flytande näring bilda bakterierna
gifter, hvilka kunna motstå temperaturer af 100° och
däröfver, så att de därefter kunna döda försöksdjur,
som förtärt däraf. Om dessa gifters natur känner man
i öfrigt så godt som ingenting. Att dessa bakterier
och deras gifter äro farliga äfven för människor,
bevisas af flera karakteristiska sjukdomsfall, som
inträffat, då personer af misstag kommit att äta kött
af djur, som experimentellt infekterats med dem. - För
att bevisa oskadligheten af en korf, som förorsakat
köttförgift-ningsfall, förtärde slakthusinspektören i
Gent flera stycken af densamma. Han insjuknade i akut
gastro-enterit och fick med lifvet plikta för sitt
frivilliga experiment. Såväl i korfven som i den dödes
inre organ påvisades Gärtnerbacillen. - Uppkomsten
af kött-förgiftningar tillskrefs förr giftiga
ämnen, ptomainer o. a., som bildas i köttet vid
förruttnelseproccsser. Dessa gifter förekomma i regel
i för ringa mängd för att framkalla sjukdom. Erinras
må, hurusom vissa slag af kött i allmänhet förtäras
i ett stadium af börjande förruttnelse ("haut gout")
och hurusom vissa naturfolk af smak förtära ankommet
kött och fisk, utan att detta, såvidt man känner,
menligt inverkat
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
