- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
819-820

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagan - Lagarde, Paul Anton de - La garde meurt et ne se rend pas - La Gardie. Se De la Gardie. - Lagarfljót - Lagas - Laga skifte - Lagastigen - Laga stånd - Laga stånds tid - Laga syn - Lagberedningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


den i den samlade L. kan f. n. nedgå till omkr. 20 kbm. pr sekund och utgör i medeltal 70-80 kbm.;
efter sjösystemets reglering torde vattenmängden ej
behöfva underskrida 45 kbm. Fallhöjden från Hjulsnäs
till hafvet är omkr. 125 m., och vattenkraften kan å
samma sträcka efter reglering beräknas utgöra minst
50,000 turbinhästkrafter dygnet rundt. Genom att
vattnet om natten delvis kan uppsamlas i bassänger
mellan de olika fallen kommer emellertid under
dagen ett vida större kraftbelopp att kunna uttagas.
A. G.* S. L-k.

Lagarde [-ga’rd], Paul Anton de, tysk orientalist,
teolog, f. 1827 i Berlin, d. 1891 i Göttingen,
hette urspr. Bötticher, men adopterades af en
släkting vid namn de L. Han blef 1850 docent i Halle,
var 1854-66 skollärare i Berlin och efterträdde
1869 Ewald som teol. professor i Göttingen. Hans
lika grundliga som själfständiga arbeten, ofta på
alldeles obanade fält, omfatta i främsta rummet
alla de arter af filologi, som stå i sammanhang
med teologien. Hit höra mer än 30, delvis högst
betydande skrifter, bland hvilka må nämnas en
mängd viktiga editioner af arabiska, grekiska,
syriska och i synnerhet koptiska öfversättningar
af Pentateuken, Psaltaren, Ordspråksboken, Job
m. fl. bibliska böcker. På rent lingvistiskt område
lämnade L. dels flera värdefulla bidrag till syrisk,
eransk och armenisk språkforskning, dels ock en
stor mängd mindre uppsatser, samlade i Gesammelte
abhandlungen
(1866), Semitica (1878-79), Symmicta
(1877, 1880), Orientalia (1879-80). Dessutom
utgaf han flera skrifter rörande de kyrkopolitiska
stridigheterna i Tyskland. En mörk fläck i denna
rika, fruktbringande verksamhet bilda författarens
ytterliga fåfänga och den benägenhet för hätsk
polemik mot utmärkta medarbetare på ofvannämnda
fält, som framträder i en stor del af hans arbeten,
t. ex. "Symmicta" (2:a d.) och Aus dem deutschen
gelehrtenleben, akten-stücke und glossen
(1880).
H. A.*

La garde meurt et ne se rend pas [la gard mör
e ne se rad pa’], fr., "gardet dör, men ger sig
icke", ett yttrande, som tillskrifvits franske
generalen Cambronne (se d. o.), då han
som befälhafvare för en division af Napoleon I:s
"gamla garde" vid Waterloo uppmanades att gifva sig,
sedan hans trupper kringränts af engelskt kavalleri
och förbrukat sin ammunition. Yttrandet, hvilket
kort efter slaget i pressen lades i Cambronnes mun,
förnekades af denne med så mycket större skäl, som
han faktiskt vid Waterloo gaf sig fången. Icke desto
mindre har det ohistoriska yttrandet anbragts som
inskription på ett monument öfver Cambronne i Nantes.
(V. S-g.)

La Gardie [gardi]. Se De la Gardie.

Lagarfljöt. Se Fljótsdalur.

Lagas, stad. Se Babylonien, sp. 575, 577.

Laga skifte. Se Skifte af jord.

Lagastigen kallades under medeltiden den väg, som
utmed Lagan ledde upp från Laholm till Jönköping. Den
skyddades af Piksborgs fäste på en holme i Bolmens
sydligaste ända, och Trollaborgs fäste, på ett ed
emellan sjöarna Furen och Flåren.

Laga stånd, jur. Då vid lagfart rnligt äldre rätt
lagfartstiden tilländalupit, utan att börds- eller
annat lösningsanspråk framställts, sade man, att
fånget var lagståndet eller att laga stånd åkommit.
Om tiden för anställande af lösningstalan enligt
gällande rätt stadgas i förordningen ang. upphörande
af hembudsskyldighet 16 juni 1875, att den, som vill
utöfva sin lösningsrätt, skall instämma talan därom i
stad inom sex månader och å landet senast till första
rättegångsdagen af det ting, som infaller näst efter
natt och år, sedan lagfart beviljades å det fång,
som föranledt lösningsanspråket. V. Sgn.

Laga stånds tid. Se Lagstånden.

Laga syn. Se Byggnadsskyldighet, sp. 757, Boställen,
sp. 1298, och Husesyn.

Lagberedningen, jur. Med anledning af Rikets
ständers skrifvclse vid 1840 års riksdag om
förordnande af en ny kommitté för ytterligare
granskning af Lagkommitténs förslag tillsattes
1841 den s. k. Lagberedningen, bestående
af justitiestatsministern som ordf., 5
arbetande led., äfvensom ytterligare 4 led.,
nämligen 2 justitieråd, justitiekansleren
och justitieombudsmannen, hvilka berättigades
deltaga i arbetet, såvidt deras ämbetsgöromål det
tilläte. Lagberedningen inkom 1842 med yttrande
öfver frågorna: om domstolarnas organisation, om
de straff, som i en ny kriminallag böra bestämmas,

och om förlikningskommittéer. Därefter företogs
granskningen af Lagkommitténs förslag, hvarvid gjordes
början med kriminalförslaget. Innan denna granskning
blifvit tilländabragt, förordnades i maj 1844 3 nya
ledamöter i Lagberedningen, bl. a. J. G. Richert,
som 1841 vägrat att ingå i Lagberedningen som
medarbetare med frih. J. L. J. Boije. Denne afled
emellertid under loppet af sistnämnda år. 25 nov. 1844
aflämnades Lagberednings förslag till straffbalk
och till lag om verkställighet af fängelsestraff,
hvilka lagförslag öfverlämnades till då församlade
ständer. Dessa hunno ej med att fullständigt granska
ifrågavarande lagförslag; men, erkännande behofvet
af en ny brottmålslag, antogo de hufvudgrunderna,
som innefattades i förslagets 2 kap., "Om straff",
och 6 kap., "Om de allmänna grunder, hvarefter
straff mätas skola, så ock om nedsättning eller
förändring af straff i vissa fall". 1817 föreslog
K. M:t ånyo ständerna att antaga Lagberedningens
förslag till straffbalk med de i 1844 års proposition
anmärkta ändringarna äfvensom den förut föreslagna
fängelselagen med någon förändring. Men frågan
förföll hos riksdagen och upptogs ej heller
vid 1850 års riksdag. Därefter gjorde sig såväl
hos K. M:t som hos ständerna den uppfattningen
gällande, att förbättringen af strafflagen kunde
fortgå endast steg för steg, medelst antagande af
särskilda författningar, som omfattade olika delar
af kriminallagstiftningen. Och först efter det
sådana särskilda författningar antagits vid 1853,
1856 och 1860 års riksdagar, framlade K. M:t vid
1862 års riksdag ett förslag till ny strafflag,
hufvudsakligen byggdt på de af Lagkommittén och
Lagberedningen uppgjorda förslagen, hvarefter 16
febr. 1864 "Nya strafflagen" utfärdades.

Sedan Lagberedningen 1844 aflämnat förslaget
till strafflag jämte öfriga därtill hörande
författninesförslag, blef den i sin dittills varande
sammansättning 31 jan. 1845 upplöst. Men K. M:t
beslöt i sammanhang därmed, att i och för sådana
förberedande åtgärder, som ännu återstode för slutlig
pröfning af de uppgjorda förslagen till förbättrad
civil lag och rättegångsordning, en ny lagberedning
skulle träda i verksamhet, så fort ske kunde. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:19:43 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free