- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
879-880

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagos. 1. Stad i Portugal - Lagos. 2. Provins - Lagos. 3. L. de Moreno, stad i Mexiko - Lagos-kautschuk - Lagosta - Lagostomus trichodactylus - Lagothrix - La Goulette. Se Goletta. - Lagpröfning - Lagra - Lagrade bergarter - Lagrange, stad - Lagrange, Giuseppe Luigi (Joseph Louis)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lagos-Lagrange

Lag OS. 1. [largoj] Stad och fästning i portugisiska
distriktet Faro (Algarve), vid en vik pä södra
kusten. 8,268 inv. (1900). Staden är omgifven af
vinberg, fikon-, mandel- och olivplanteringar. Största
delen af L. förstördes genom jordbäfningen 1755,
men staden återuppbyggdes och har därför ett
modernt utseende. L. var utgångspunkt för många
af de expeditioner Henrik Sjöfararen utsände på
1400-talet. Utanför L. egde 18 aug. 1759 en sjöstrid
rum mellan en fransk sjöstyrka under De la__Clue
och en engelsk under Boscawen. - 2. [lärgå~us]
Västra provinsen i den på Afrikas västkust belägna
engelska kolonien Syd-Nigeria, motsvarande den gamla
kronkolonien och protektoratet L., som engelsmännen
ockuperade 1850, 1886 skilde från Guldkustkolonien
och gjorde till själfständig koloni, men som
1907 förenades med kringliggande engelska områden
till Syd-Nigeria. Det är gränsland mot det franska
Dahomey. Hela den s. k. västra provinsen eller L. i
vidsträckt mening omfattar omkr. 71,588 kvkm., men
den egentliga kolonien L. är blott 8,858 kvkm. Den
senare omfattar öarna L. (9,5 kvkm.) och Iddo samt
kustområdet. Invånarantalet i hela prov. beräknas till
omkr. 2,5 mill. Elimat, djur- och växtvärld likna
det öfriga Guineas. Hufvudstad är L., belägen på ön
Kuramo, som skiljer Ikoradu-lagunen från hafvet. Det
är öfre Guineakustens rikaste handelsplats och säte
för styrelsen öfver Syd-Nigeria, utgångspunkt för en
järnväg till Jebba i Nord-Nigeria (494 km.). 57,009
inv. (1907). Hamnen är tillgänglig endast för
grundgående fartyg (3 m.), till följd af den rörliga
sandbank, som spärrar inloppet till lagunen, och
oceanångare ankra utanför sandbanken 3,5 km. från
land. Arbetet med bankens genomskärning pågår. Se
f. ö. Sy d-Nigeria. - 3. L. de M o-r e n o [la’gås
de mårernå], stad i mexikanska staten Jalisco,
vid centralbanan. 15,999 inv. (1900). Högre
skolor, bomulls-, ylle- och järnindustri.
1-3. J- F. N.

Lagos-kautschuk, bot. Se F u n t u m i a.

Lagosta (slav. Lafstovo), dalmatisk ö s. om
Cur-zola, 52,7 kvkm., 421 m. hög. Nära norra kusten
ligger hufvudorten L. med 1,384 inv. (1900),
serbokroater. Fiske, oliv- och vinodling.
J. F. N.

Lago’stomus trichodarctylus, Vizcachan, zool. Se H
a r m ö s s e n.

Lagöthrix, Ullapor, zool., ett till underordn. Nya
världens apor 1. brednäsiga apor (Platyrrhini) och
ordn. Primates bland däggdjuren hörande släkte. Det
har stort, rundt hufvud, små öron, kraftig kropp,
starka och proportionella lemmar, fein fingrar på
alla händerna och stark, vid spetsen undertill
naken svans af kroppens längd. Fallen är mjuk
och ullig. Dit hör grå ullapan (L. Humboldlii),
som är hemma i landet s. v. om Rio Negro samt
blir 70 cm. lång, med 68 cm. svans. Färgen är
matt svart ofvanpå hufvudet och på bukens midt, på
kroppens öfre delar mörkgrå (med hvita hårspetsar),
i ansiktet, på händerna och svansens nakna del
brunsvart. Djuret lefver i allmänhet flockvis i
skogarna, klättrar och rör sig mera tungt än andra
till samma underordning hörande arter samt förföljes
ifrigt af indianerna, som äta dess kött. I fångenskap
blir denna apa snart tam och visar ett mildt sinnelag.
C. R. S.*

La Goulette [golä’t]. Se Goletta.

Lagpröfning. Se L a g.

Lagra, upplägga på lager, magasinera; äfven, i
fråga om varor, som böra ligga magasinerade någon
tid före konsumtionen (t. ex. vin, öl), på lämpligt
sätt och under erforderlig tid magasinera, däraf
uttrycket "(väl) lagrad", förädlad genom lagring.
Å. W:sonM.

Lagrade bergarter, geol. Se L äger. Jfr FIo-lägriga
berg.

Lagrange [lagra’]], stad i nordamerikanska staten
Georgia. 4,274 inv. (1900). Bomullshandel.

Lagrange [lagra7]], Giuseppe Luigi (Joseph Louis),
grefve, italiensk-fransk matematiker, f. 25 jan. 1736
i Turin, d. 10 april 1813 i Paris, tillhörde
en fransk, på 1600-talet till Italien inflyttad
familj. Han blef redan vid 19 års ålder professor
vid artilleri-högskolan i Turin och grundlade där,
i förening med några jämnåriga, 1758, ett lärdt
sällskap, hvilket sedermera ombildades till en kunglig
vetenskapsakademi. 1766 kallades han till Berlin
af Fredrik II för att efterträda Euler som direktör
för därvarande vet. akadrs matematiska klass. Efter
Fredriks död flyttade han 1787 till Paris, där
han af en själssjukdom en längre tid hindrades
från vetenskapliga arbeten. Af nationalförsamlingen
erhöll han 1791 en pension af 6,000 frcs, var 1792 en
kortare tid administratör för myntverket samt blef
sedan professor vid normalskolan och efter dennas
upphörande vid polytekniska skolan äfvensom medlem af
longitud-byrån. Under Bonapartes styrelse blef han
medlem af senaten och upphöjd i grefligt stånd. - I
matematikens historia intar L. en af de allra främsta
hedersplatserna; bland hans samtida kan knappast
någon annan än Euler ställas vid hans sida som med
honom jämbördig. Men då Euler älskade att vid sina
undersökningar åskådliggöra metoden genom att tillämpa
den på en mängd speciella problem, föredrog L. däremot
att genast framställa metoden själf under så generell
form som möjligt. Och under det Euler ofta gaf åt
rent analytiska frågor en geometrisk form, satte
L. som sitt ögonmärke att h. o. h. frigöra analysen
från all för densamma främmande om-klädnad. Redan
hans första epokgörande upptäckt inom matematiken,
hvilken förskrifver sig från hans första ungdomsår
(1755), ehuru den i tryck framställdes först
flera år senare (1762), lämnar ett åskådligt prof
härpå. Euler hade nämligen under formen af lösning af
åtskilliga isoperimetriska problem behandlat en del
af matematiken, hvilken undandrog sig den egentliga
infinitesimalkalkylens herravälde. L. lyckades då,
genom att h. o. h. frigöra sig från hvarje geometriskt
betraktelsesätt, väsentligen generalisera den af Euler
använda metoden och därigenom grundlägga en alldeles
ny gren af matematiken, den s. k. variationskalkylen,
hvars stora betydelse äfven för den tillämpade
matematiken han sedan fick tillfälle att i sin
Mécanique analytique ådagalägga. På ett ännu mera
genomgripande sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free