Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska / 983-984 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lancaster. 1. (Lancashire) Grefskap - Lancaster. 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap - Lancaster. 3. Stad i Pennsylvania - Lancaster. 4. Stad i Ohio - Lancaster. 5. Stad i New Hampshire - Lancaster, sir James - Lancaster, Joseph

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Johan af Lancaster (Bedford). Efter hans porträtt i en medeltida bönbok.

hertig Filip af Burgund, och förmälde sig i detta
syfte med Filips syster Anna 1422. I Frankrike
förde han en sträng, men rättvis styrelse och sökte
energiskt främja landets materiella välstånd, i den
mån det förödande kriget gjorde detta möjligt. Gång
efter annan besökte han för längre eller kortare
tid England för att mäkla fred mellan sin broder,
hertigen af Glouccster (se Gloucester 4), och
halfbrodern kardinal Beaufort. Gloucesters försök
att i Flandern
stödja sin gemåls, Jakobæas af Bajern, anspråk
på vida landområden undergräfde emellertid den
engelska alliansen med Burgund, jungfruns af Orléans
uppträdande i franska kriget 1429 framkallade i
detta en för engelsmännen ogynnsam vändning, och då
Bedfords gemål Anna afled (nov. 1432), brusto alldeles
förbindelserna med Filip af Burgund, som genom freden
i Arras 1435, ungefär samtidigt med Bedfords död,
lämnade sina forna bundsförvanter fullkomligt i
sticket. Den kloke och tappre Bedford hade äfven
förmått att i England någorlunda tillbakahålla den
anarki, som några årtionden senare kom till fullt
utbrott i "Rosornas krig". Det därunder segrande
huset York tillerkände sig, liksom förut huset L.,
äfven hertigdömet L. som arf och eget, och efter
Henrik VII:s tronbestigning (1485) har hertigdömet
fortfarit att intaga samma undantagsställning. Ännu
i dag stå årsinkomsterna därifrån till regentens
direkta förfogande, och i kabinettet sitter en
särskild kansler för hertigdömet L., numera dock med
föga mer än nominella ämbetsåligganden.

2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap,
vid den segelbara Lune, 11 km. från
mynningen. 40,329 inv. (1901). Storeyinstitutet
med konstsamlingar, anlagdt 1891. Gammalt slott,
som nu är grefskapsfängelse och domstolslokal
m. m. Bomullsspinnerier och väfverier, tillverkning af
linoleum och maskiner. L. fanns redan på den romerska
tiden och blef stad 1193. – 3. Stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Conestoga river, en biflod
till Susquehanna. 41,459 inv. (1900). Ett teologiskt
seminarium samt Franklin and Marshall college. Stor
tillverkning af tobaksvaror, bomullsvaror och
maskiner. L. anlades 1730 och var 1799–1812
statens hufvudstad. – 4. Stad i staten Ohio, vid
Hocking river. 8,991 inv. (1900). Tillverkning
af landtbruksredskap. – 5. Stad i staten New
Hampshire, vid floden Connecticut. 3,190 inv. (1900).
1. (J. F. N.) V.S-g. 2. (J. F. N.)

Lancaster [lä^kosto], sir James, engelsk sjöfarande,
d. 1618, omtalas 1588 som befälhafvare på ett fartyg
under Drake vid striderna mot den spanska armadan och
företog 1591 - 94 den första engelska Ostindiefärden
samt gaf därigenom första uppslaget till Ostindiska
kompaniets bildande. Färden gick öfver Kap och
Sansibar till Malakka och

Ceylon; på återvägen blef L. vinddrifven till
Västindien, och vid den lilla ön Mona invid
Puerto Rico dref hans fartyg till hafs, medan
L. med nästan hela besättningen var i land,
hvarpå de ombordvarande seglade direkt hem och
L. upptogs af ett franskt fartyg samt återvände
i maj 1594. Af expeditionens 198 man återkommo
blott 25, men det från portugiserna tagna bytet
var rikt, och deras monopol på den ostiudiska
handeln hade brutits. L. företog okt. lf.94-juli
1595 med 3 fartyg en plundringsexpedition till
Brasilien, hvarvid Pernam-buco intogs och rikt byte
eröfrades i dess hamn. Han ledde sedermera Ostindiska
kompaniets första expedition (apr. 1601-sept. 1603),
besökte därunder Atjin, Malakkasundet och Bantam,
återvände med dyrbar kryddlast och belönades med
knightvär-dighct. Sedan verkade L. energiskt som en
bland kompaniets direktörer, och på hans råd utsändes
bl. a. Hudson för att söka Nordvästpassagen. L. till
ära gaf Bärlin 1616 det sund, som leder västerut
från Baffins vik, namnet Lancaster sound. Utdrag af
L:s resejournaler trycktes i Hakluyts och Purchas’
samlingar och ha sedan utgifvits af sir Cl. Markham
(i bd 56 af Hakluyt society’s skrifter, 1877).
V.S-g.

Lancaster [lä^kosto], Joseph, engelsk pedagog,
f. 1778 i London, d. 1838 i New York, hade tidigt
gripits af lust att gå ut som missionär, men nödgades,
efter en resa till Jamaica, af brist på penningmedel
afstå från denna plan och började i stället 1797 i
London lämna undervisning åt barn från arbetarhem samt
grundlade 1798 i ett af den engelska hufvudstadens
fattigaste kvarter en egen skola. Då han i denna
mottog elever för en mycket ringa af-gift, ja,
t. o. m. ofta utan sådan och för den skull måste
ha så små omkostnader som möjligt, kom han på
tanken att låta de äldre och kunnigare lärjungarna
biträda vid undervisningen. Försöket slog väl ut;
L:s oegennyttiga verksamhet för barn, af hvilka utan
hans skola säkerligen en större del kommit att sakna
all undervisning, väckte uppmärksamhet inom de högre
samhällsklasserna, och rikliga penningbidrag strömmade
till. L. kunde: 1801 förvandla sin anstalt till en
friskola för 1,000’ elever, hvarjämte han med sina
två systrars biträde inrättade en handarbetsskola, där
öfver 200 flickor undervisades. Från 1805 uppmuntrades
han af Georg III, och 1808 stiftades ett sällskap,
Royal lancasterian institution, sedermera Briiish and
foreign scliool society, med uppgift att stödja och
befrämja det lancasterska "systemet". Genom detta
sällskaps. försorg kom också en normalskola för
utbildande af lärare till stånd. 1805-11 undervisades
30,000 barn i 95 lancasterskolor. L. reste omkring
i de tre konungarikena och gjorde framgångsrikt
propaganda för sina metoder. "Den högstes befallning
har utgått", plägade han säga, "att Britanniens
fattiga, Europas fattiga, ja, all världens fattiga
skola upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>