- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
989-990

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landberg, Carlo (Karl) - Landbeskrifning - Landbirkeretten - Landbo - Landbodaler - Landboforeninger - Landbohöjskolen - Landbonde - Landborgar - Landboskoler - Landbote - Landbris - Landbrugsmuseum - Landbäcken - Landbädd - Land court - Landdrostei

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

989

Landbeskrifning-Landdrostei

990

diplomatisk agent och svensk-norsk generalkonsul
i Alexandria 1888-93 och fick 1893 kammarherres
titel. L. innehade flera år (på 1880- och
1890-talen) genom gifte de Hallbergerska godsen i
Bajern. Numera bosatt hufvudsakligen i Nizza och
JMunchen, företar han årligen färder till Syrien och
Palestina. 1895-98 reste han äfven i Arabien. L. är
en mycket framstående kännare af arabiska språket,
i synnerhet de moderna dialekterna, hvaråt han egnat
bl. a. de större arbetena Provcrbes et diclons du
peuple arabe (I, 1883) och Etudcs sur les dialectes
de 1’Arabie méridionale (3 bd, utg. 1901-09, 2 bd
under tryckning). Bland hans öfriga arbeten märkas
"Contes d’Andersen traduits en arabe" (1877), /
öknar och palmlimder (1881-82), Ara-bica (5 bd,
1886-98) samt åtskilliga editioner och bearbetningar
af arabiska texter, bl. a. "Primeurs arabes" (1886-89)
och ’"Båsim le forgeron et Hårfin er-Rachi_d" (1887).

Landbeskrifning. Se Geografi, sp. 96-1.

Landbirkeretten. Se Birkeret.

Landbo. Se Bonde och L ego af t al. -
Landbokontrakt. Se Legoaftal.

Landbodaler, kam., gammal, efter mantal beräknad
grundskatt i Göteborgs och Bohus län från den tid, då
landet tillhörde Norge. K
hg.

Landboforeninger 1. L a n d ö k o n o m i s k e s
c 1-s k a b, i Danmark namn på föreningar, hvilka,
liksom de svenska hushållningssällskapen, ha till
uppgift att verka för utvecklingen af landtbrukct
och dess binäringar. De fyra äldsta äro Maribo amts
ökonomiske selskab (1809), K änders amts hushold-nings
selskab (1810), Fyns stifts patriotiske selskab
(s. å.) och Holbsek amts ökonomiske selskab (1812),
under det många äro från nyaste tid. Inalles finnas
nu (1911) 115 med tills, öfver 86,500 medlemmar, och
113 af dem äro samlade i 4 grupper’ ’samvirkende’’
landboforeninger, nämligen de jylländska sedan 1872
(73 med 58,500), de själländska sedan 1880 (23 med
15,000 pers.), de fynska sedan 1881 (13 med 8,600),
de lolländsk-falsterska sedan 1896 (4 med 4,400)
under ett gemensamt affärsutskott. Ett särskildt
slag af landboforeninger, gemensamt för hela
landet, är det kongeligc landhusholdningsselskab
(se d. o.). Under det att det urspr, var höga
ämbetsmän och stora godsegare, som stod o i spetsen
för landboforeningerne, har det efter hand alltmera
blifvit landtbrukets egna män, till stort antal
egentliga bönder. De verka dels genom föredrag och
diskussionsmöten, dels genom inköp af ypperliga
afvels-djur, upprättande af afvelscentra. utgif
vande af ras-stamböcker, anställande af
konsulenter, anordnande af djurförevisningar och
smörutställningar, föranstaltande af systematiska
experiment eller kooperativa inköp af foder-
och gödselmedel. Landboforeningerne ha äfven
gifvit upphof till H c s t e- o g k v se g a v
l s f o r e n i n g e r samt till egendomliga
s. k. kontrolforeninger (1910 516), hvarvid man
vill fixera förhållandet mellan fodermän 2-den och
mjölkafkastningen samt därigenom såväl landtbrukets
rentabilitet som den enskilda kons prestationsförmåga.
K- Mbff.

Landbohb"skcl8n (c<r. Den kongeligc v c-t e r
i n a? r- o g l a n d b o h ö j s k o l e), en
i Fre-deriksberg. Danmark, belägen vetenskaplig
undervisningsanstalt, öppnad 1858. Den var urspr, af
sedd dels att ersätta det gamla veterinärinstitutet
på Ivri-

stianshavn (sedan 1773), dels att ge laudtbrukare
en planmässig och fullständig fackundervisning med
tillfälle att aflägga en särskild landtbruksexamen,
men kom under loppet af några få år att omfatta
undervisning äfven i landtmäteri, trädgårdsskötsel
och skogsbruk. Den blef 1892-95 betydligt utvidgad:
en stor ny flygel tillbyggdes, lärarnas antal och
afiöning ökades, och undervisningsplanen undergick
en genomgripande ändring. Redan 1883-hade ett
försökslaboratorium inrättats, det utvidgades 1898,
och ett serunilaboratorium tillkom 1908; boksamlingen
omfattar 42,500 bd. Hur omfattande skolans utvidgning
varit, inses bl. a. däraf, att årliga utgiften,
som till en början var 67,000 kr.,. 1907-08 hade
stigit till 422,000 kr. och att vid skolan voro
anställda 1858 7 lektorer och 8 docenter, men 1908 22
professorer och 9 docenter. Antalet studerande steg
under samma tidrymd från 192 till 422 och har senare
än mera vuxit (1909 516). 1858-1907 ha 2,413 undergått
kandidatexamen, hvaribland 1,107 (ej få norrmän)
tagit veterinär-, 753 agronom-, 232 jägmästar- och
155 trädgårdsmästarexamen. Högskolan styres af en
direktör, som vid sin sida har dels (sedan 1869) 6’
af regeringen utnämnda "tilsynsmaend" (4 böra vara
landtbrukare), dels undervisningsrådet, sammansatt af
skolans alla lärare. - Jfr "Den kongelige ve-terinser-
og landbohöjskole 1858-1908. Et festskrift" (1908).
E. Ebg.

Landbonde. Se Bonde, sp. 1087, och Legoaftal.

Landborgar. Se Öland.

Landboskoler voro urspr, ett särskildt slags
danska folkhögskolor, som lämnade undervisning
dels i de vanliga folkhögskoleämnena, dels i
de för landtbrukct viktigaste ämnena. De mest
betydande voro skolorna i Lyngby och Tune på
Själland, bägge stiftade 1867, och i Dalum på
Fyn, grundlagd 1886. - Af tidigare egentliga
landtbruksskolor ha blott enstaka, såsom Najsgaard
på Falster (stiftad 1799, upplöst året därpå, men
ånyo öppnad 1849), kunnat upprätthållas. Senare
har fackundervisningen trädt mera i förgrunden,
medan å andra sidan 28 folkhögskolor dessutom
meddela praktisk undervisning i landtbruk. Nu
(1911) finnas 19 allmänna landtbruksskolor, hvaraf
3 särskilda "husmands"-skolor, samt 3 mejeri- och 5
trädgårdsskolor. - E. Ebg.

Landbote [-båtc], tysk, äfven i svenska historiska
arbeten använd benämning på adelsfullmäktig
(lat. nuntius terrcstris, po. posel) vid den forna
polska riksdajrcn.

Landbris. Se Lan d vin d.

Landbrugsmuseum, Dansk, grundlagdt 1888 af
J. C. la Cour, öfvertaget af staten 1906, en samling
åkerbruksredskap och husgeråd, modeller, kartor m. m.,
som visa landtbrukets utveckling under tidernas
lopp. Hufvudmassan är inrymd i en lokal tillhörig
"landboskolen" i Lyngby tillsammans med några gamla
bondgårdar, som tillhöra Dansk folkemuseum; men
filialer ha upprättats vid andra landtbruksskolor,
en på Fyn och två i Jylland. E. Ebg.

Landbäcken, geogr. Se Bäcken 4.

Landbädd, skpsb., den öfver vattnet belägna delen af
ett fartygs aflöpningsbädd. Se A f l ö p n i n g och
Bädd 2 a.

Land court [lärnd kå’t]. Se Irland, sp. _867.

Landdrostei [,-dråf=ta’j], före 1885
förvaltnings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free