- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1161-1162

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lanjuinais. Jean Denis de - Lankâ - Lankester, sir Edwin Ray - Lankwitz - Lanman, Charles Rockwell - Lannakari - Lannaskede. 1. Socken - Lannaskede. 2. Brunns- och badanstalt - Lannavaara - Lanneberget - Lannelongue, Odilon Marc - Lannemezan - Lanner, Joseph Franz Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

llöl

Länk-Lanner

1162

därefter följande striden-mellan r-kruekinuiincn
och girondistcrna på de seuares sida. Med
ett aldriu sviktande mod bekämpade han
ytterlighetsmännen. Särdeles berömdt är hans
uppträdande 2 juni 1793. Med dödsföraktande
oförskräckthet framslungade han sina sanna och
osminkade anklagelser mot berg-partiet och dess
ledare, men blef jämte 31 giron-dister utvoterad
ur församlingen och häktad. Han lyckades dock
genom flykten rädda sitt iif och återinträdde
efter skräckväldets fall i nationalkonvcntet,
i mars 1795. Han var medlem äfven af republikens
följande lagstiftande församlingar och bekämpade under
konsulatet med sitt vanliga mod Xapoloons monarkiska
planer. Icke dess mindre utnämndes han af Napoleon
ISOS till grcfve. Under restaurationen blef han medlem
af pärskammaren ’.1814), där han fortfarande tillhörde
de liberale. - L. har i liera skrifter försvarat
sina politiska giundsatser. Det mest bekanta af hans
arbeten är Constituliuim de la nation francaise,
précédces <Vnn cssai historique cl poiilique sur la
charle etc. (2 bd, 1819). Hans Oeuvrcs compléles
utgafvos i 4 bd 1832 af sonen (se nedan), hvilken
äfven skref hans biografi (s. å.). - Denne L:s ynirre
son. Victor Ambroisc d o L. (f. 1802* i "Paris,
d. där 1869), var äfven-ledes politiker, satt 1849 i
Odilon Barrots ministär och var sedermera en af dem,
som protesterade mot statsstrccket af 2 dec. 1851;
han satt en kort tid arresterad, invaldes 1863 i
lagstiftande kåren och tillhörde där oppositionen.
J. F. Is7.*

Länk, vid destillation af alkoholhaltiga vätskor
den sista, alkoholsvagaste delen af destillatet;
understundom hvarje alkoholsvagt dcstiilat. I
den svenska brännvinslagstiftningen kvarstod
uttrycket länk ända till 1887, i det att man
vid brännvinstillverkningen skilde mellan länk
med O-34, brännvin med 34-64 och sprit med 64-100
vol.-proc. alkohol; alla slagen voro dock underkastade
samma skatt i förhållande till alkoholhalten. I
ordningsstadgan för brännerierna 13 juli 1887
talas ej längre om länk och sprit, utan blott om
brännvin, hvilket därefter i alla förordningar varit
det gemensamma uttrycket för alla alkoholhaltiga
destillat. A. G. E.

Länka, sanskr., namn på Ceylon.

Lankester [lä^kiste], sir E d" w in R a y, engelsk
zoolog, f. 1847, har varit professor i zoologi och
jämförande anatomi vid universiteten i London och
Oxford och direktör för naturhistoriska afdelningen af
British museum 1898-1907. Sedan 1869 är han utgifvare
af den spridda "Quartcrly journal of microscopical
science". Han har lämnat viktiga bidrag till skilda
områden af zoologien. Här ma nämnas: A monograph
of the cephalaspidian fishes (1870), Comparalive
longevity (1871), flera arbeten rörande blötdjurens
utveckling (1875), Limulus, an arachnid (1881),
Kxtinct animals (1905) och The Enterocoela and the
Coelomocoela (1900). L. är led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund (1902). L-e.

Lankwitz, by i preussiska
reg.-omr. Potsdam fBrandenburg), nära
Teltowkanalen. 7,177 inv. (1905). Många
villor, tillverkning af vagnar, pianon m. m.
J. F. N.

Lanman [länmon], C h a r l c s E o c k w e 11,
amerikansk sanskritisk filolog, f. 1850 i Xorwich,
Conn., studerade vid Yale College och flera tyska
universitet samt anställdes 1876 vid Johns Hopkins
university i Baltimore. 1889 gjord3 han en resa i

Indien, frän hvilken han hemförde ett stort
antal manuskript för Harvard university, Boston,
vid hvilket han sedan 1880 varit professor i
sanskrit. L. var sekreterare i American philological
association 1879-94, president där 1890 samt utgaf
dess "Transactions" och "Proceedings"; han var
korresponderande sekreterare i American oriental
so-ciety 1884-94, dess vicepresident 1897-1907, dess
president 190Y samt medredaktör af dess tidskrift
(/’’’Journal" och "Proceedings") i 15 år. Bland
vetenskapliga arbeten må anföras Xouninflection in
the Yeda (1880) och Sanskrit readcr (1888) och Hindu
panlheism (1890). Han har öfversatt "Rä-jaeekharas
Karpuramanjari" (1900), utgifvit och kompletterat
Whitneys öfv. och kommentar af "Atharvavcda" (1905)
samt utger den viktiga serien af sanskritverk benämnd
"Harvard oriental series", hvaraf hittills 11 dlr
utkommit. K. F. J.

Lannakari, halfö vid Torne älfs mynning, belägen på
24° 9’ IF ö. lgd, är Sveriges östligaste punkt.

Lannaskede. 1. Socken i Jönköpings län, östra
härad. 5,032 har. 781 inv. (1910). Annex till Myresjö,
Växjö stift, Östra härads kontrakt.

2. Brunns- och badanstalt å småländska höglandet
(208 in. ö. h.) i Em m åns af skogbevuxna höjder
om-gifna dalgång, i ofvannämnda socken, 2 km. från
Lannaskede brunns station å Hvetlanda-Säfsjö
järnväg. Brunnen upptäcktes 1774, fick privilegier
1781 och hade i synnerhet stort anseende och tillopp
af kurgäster 1851-78, då fältläkaren G. V. Mil-topee
(äfven ögonläkare) var dess läkare. Vid L. finns
numera endast en källa, som innehåller ett mycket
rent och ganska starkt järnvatten, till styrka
liknande Porla gamla källa. Platsen har både varm-och
kallvattenkur (äfven Kneippkur), och andra nu vanliga
medikamentösa bad serveras. Badvattnet tages dels
från Emmån, dels från två källor, af hvilka den ena
är järnhaltig. Kurorten, som är öppen juni-aug.,
besökes af 600-700 inskrifna kur-gäster.

Lannavaara [-vara], lappbarnhem, beläget i
Juk-kasjärvi församling i nordligaste Lappland,
under-hålles af föreningen Lapska missionens vänner
(se d. o.). Omkr. 50 fattiga lappbarn erhålla årligen
undervisning af examinerade lärare, äfvensom vård och
underhåll. Skolan är indelad i tre årsklasser, och
undervisningsspråket.är svenska. V. M-11.

Lanneberget, en i Norge o-medelbart n. om staden
Sarpsborg belägen höjd, å hvilken batterivärn
under senare år uppförts. Dessa befästningar
ligga i Raadc -Sarpsborgs-a.fskärningen,
som utgör Glöm menlin j ens högra flygel.
L. W.-son 3M.

Lannelongue [lanlä’ng], Odilon M a r c, fransk-kirurg,
f. 1840, blef 1867 med. doktor, 1869 agrégé och 1884
professor i patologi vid med. fakulteten i Paris,
var 1893-98 deputerad och är sedan 1906 senator. Han
har utgifvit flera värdefulla arbeten inom sitt fack.
B. T-dt.

Lannemezan [lanmosa’], köping i franska
dep. Hautes-Pyrénées, på den af många, men merendels
vattenfattiga floder solfjäderformigt genomfårade
P late au de L., 610 m. ö. h. 2,023 inv. (1901,
i hela kommunen).

Lanner, Joseph Franz Karl, österrikisk danskompositör,
f. 1801 i Wien, d. 1843 nära Wien, började, komponera
dansör för en amatörkvartett, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free