- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1169-1170

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lanson, Gustave - Lansormen - Lansquenet. Se Landsknekt - Lantan - Lantana - Lantankarbid - Lantanoxid - Lantansalter - Lan-tau - Lanterna - Lanternin - Lanterninladugård - Lanth, Charles - Lanths violett - Lantingshausen, von, svensk adlig ätt - Lantingshausen. 1. Jakob Albrekt von L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1169

Lansormen-Lantingshausen

är f. n. professor i fransk retorik vid
Sorbonnc. Bland L:s arbeten märkas Prindpes de
composition et de style (1887; i senare uppl. kallad
"Conseils sur 1’art d’écrire"), med suppl. 1891,
studier öfver Boileau, Corncillo och Voltaire i
serien "Les grands écrivains francais’’, en mycket
begagnad Histoire de la liltérature francaise (1894;
mänga uppl.), Hom-mcs et livrés (1895), Lcs orifiincs
du drame con-temporain (2:a uppl. 1903; under annan
titel 1888), L’art de la prosc (1908), hvarjämte han
påbörjat en stor fransk bibliografi (bd I, 1909).

Lansormen, zool. Se B o t h r o p s.

Lansquenet fiaskona]. Se L a n d s k n o k t.

Lantän (af grek. lantharnétn. vara fördold,
sa kallad, emedan ämnet vid undersökningen af
ccritjor-den i början ej upptäcktes), kem., ett till
jordmc-tallerna hörande, af Mosander 1839 upptäckt
grundämne, som förekommer, i sällskap med cerium,
di-dym och öfriga jordmetallcr, i en stor mängd mer
eller mindre sällsynta mineral. Själfva metallen
är hvit och kan hamras till blad, men ej dragas
till tråd. Dess cg. v. är 6,15. Den smälter vid
ljus röd-glödgning. I luften syrsattes den hastigt
och brinner med stor lifiighct. Af utspädda syror
löses den lätt. Lantän, hvars atomvikt är 139 och
tecknas La, hör till de treatomiga grundämnena och
ger med syro en oxid, La2 03, ett hvitt lätt pulver,
som är (ju mycket starkt basisk oxid. Lantankarbid,
La C.,, bildar ljusgula kristaller och utvecklar
med vatten acetylen. Lantansnlter äro färglösa,
kristallisera ofta mycket väl och utmärkas
af, en sammandragande, kärf smak. Viktigast
för rehframställningen är lantansulfalet.
p- T- c-*

Lantäna L., bol., växtsläkte af fam. Verbenacece
med omkr. 50 buskar eller mera sällan örter med ofta
skrynkliga, håriga blad och blommor i täta. ofta till
hufvud sammandragna ax, nästan alla förekommande i
tropiska och subtropiska Amerika. Flera arter odlas
i kruka som prydnadsväxter för de vackra blommornas
skull, särskildt L. Gamar a med röda, hvita eller
orangefärgade blommor. (*. L-m.

Lantankarbid, kem. Se L a n t a n.

Lantanoxld, kem. Se Lantän.

Lantansalter, kem.. Se Lantän.

Lan-tau. ö i Ivantonflodens mynning i kinesiska
prov. Kwang-tung, förpaktades 1898 af engelsmännen
på 99 år till utvidgande af kolonien Hongkong.
J. F. N.

Lanterna (lat. lanterna 1. laterna), lykta. -
Sjöv. De ljus, som enligt internationella bestämmelser
(se k. förordn, ang. åtgärder till undvikande af
om-bordläggning 26 okt. 1906) skola föras från
solnedgången till soluppgången "af alla fartyg på
öppna haf och i alla därmed förbundna farvatten, som
trafikeras af sjögåendc fartyg’’, benämnas vanligen
lanternor. Ångfartyg på väg skall föra ett ljus med
hvitt, klart sken (topplanterna), lysande oaf-brutet
öfver en båge af horisonten af 20 kompassstreck från
rätt för-ut till 2 streck (22Vs0) akter om tvärs på
hvardera sidan, synligt på minst 5 nautiska mils
(minuters) afstånd under mörker och klar luft,
samt på styrbords sida ett ljus ined grönt sken
’styrbordslanterna) och på babords sida ett ljus med
rödt sken (babordslanterna), de båda sidoljusen (sid
o- 1. boglanternorna) synliga på minst 2 nautiska
mils afstånd. Sådant fartyg må ock föra ytterligare
ett ljus, liknande det

förstnämnda, det aktre ljuset minst 4,5 m. högre upp
än det främre. - Ångfartyg, soin bogserar, skall jämte
sidoljusen föra 2 eller i visst fall 3 ljus med hvitt
sken. Fartyg, som ej är manöverfärdigt. skall visa
2 ljus med rödt sken, det ena rätt öfver do andra,
synliga rundt horisonten (röda glob-lanternor). För
fartyg, som sysslar med telegraf kabel, äfvensom
för lotsfartyg, småfartyg och fiskebåtar gälla
särskilda bestämmelser; likaså för fartyg i svenskt
inre farvatten. - Fartyg till ankars föra ett ljus
med hvitt sken för-ut, synligt horisonten rundt (a
n k a r l a n t e r n a), större fartyg dessutom
ett ljus akterut. - Lanternor användas dessutom
till signalering, vare sig med omväxlande korta och
långa ljusblinkar enl. Morses system (blinklanterna
1. prejning s lanterna:-eller med olikfärgade sken.
H. W-l.

Lanternin (fr. lanternon, af lanterne, lykta),
bilfjnk., lyktformig öfverbyggnad å ett tak, vare sig
för insläppande af öfvcrljus eller som prydnad. På det
senare sättet nyttjas lanterninen ofta som afslutning
af torn eller kupoler fr. o. m. renässansen fram till
senaste tid (se t. ex. bilderna af G u-s t a f -
Y a s a k y r k a n, Institut d e F r a n -c e och
Institutet för blinda). Jfr B e l -v e d ä r.

Lanterninladugård. Se L a d u g å r d.

Lanth [lät], Charles, fransk kemist,
f. 1836. uppfinnare af de s. k. Lanthska
färgämnena. Se L a n t h s v i o l e 11.

Lanths violett [läts], kem., ett organiskt färgämne,
utgör det saltsyrade saltet af lionin, hvars
sammansättning framgår af formeln:

’N^x S–""

H., N . Cr,H:5’

H, . NH,

Lanths violett uppstår, i likhet med en del andra
svafvcl- odi kväfvehaltiga färgämnen, genom inverkan
af svafvelväte på paradiaminer,

Ho . H,N<

Lantingshausen, von, svensk adlig ätt, härstammar
från rådsförvanten i Kcval Henrik L a n t i n g,
hvilken, liksom sönerna Simon och Albrekt Lanting,
gjorde svenska kronan åtskilliga försträckningar,
hvarför de båda sistnämnde 1651 adlades med namnet
L. Albrekt L:s sonson Jakob Albrekt L. (se L. 1) tog
för sin ättegren introduktion å svenska riddarhuset
1743 och blef 1760 friherre med namnet von L. Dennes
son, Albrekt von L. (se L. 2), blef 1800 grefve, jämte
äldste sonen och med succession af värdigheten på
äldste son efter son. Ätten utgick på svärdssidan 1856
och på kvinnolinjcn 1859. Dess fideikommisscgendomar
öfvergingo då, jämte namnet, till friherrliga ätten
v. Höpken, hvars hufvudman till följd däraf heter
v. Lantingshausen v. Höpken.

1. Jakob Albrekt von L., friherre, militär, f. 4
nov. 1699 i Reval, d. 6 dec. 1769 i Stockholm,
ingick bland kungliga p agera a 1714 och som volontär
vid Lifgardet 1717, befordrades s. å. till fänrik
och löjtnant vid halländska regementet till fot
och deltog i tåget mot Norge 1718. Han lämnade den
svenska krigstjänsten, med kaptens af-sked, 1722,
begaf sig till Frankrike och utnämndes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:52:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbo/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free