- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1233-1234

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larcy, Charles Paulin Roger de Saubert de - Lardellerit - Lardizabalaceæ - Lardner, Dionysius - Laredo. 1. Kretsstad i spanska prov. Santander - Laredo. 2. Stad i staten Texas - Larerntia - Larer - Larf - Larga - Larghetto - Largillière, Nicolas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minister för de allmänna arbetena, i Broglics
ministär, och blef 1877 lifstidssenator.

Lardellerit, miner., monoklint, hvitaktigt
ammo-niumborat (H, N)2 O, 4 B2 03, 4 IL O
A. Uns,

Lardizabalaceae, bot., en liten växtfamilj af
serien Ranales., besläktad med Menispermacece och
Berberidaceae, från hvilka den afviker genom
ilera fruktämnen med talrika fröämnen och extrorsa
ståndare. Frukten är bär. Nästan alla äro slingrande
buskar med handlikt sammansatta blad och ensamma eller
i klasar sittande blommor. Mänga ha saftiga, ätliga
frukter. De långa stammarna af Boqidla och Lardizabala
(båda inhemska i Chile) användas som tåg. Jfr A k é
b i a. G. L-m.

Lardner [ladnö], Dionysius, engelsk matematiker,
f. 1793 i Dublin, d. 1859 i Neapel, innehade 1828–40
professuren i fysik och astronomi vid University
college i London. Han förde sedermera ett oroligt
lif, höll någon tid i Amerika en serie mycket
besökta föreläsningar, återvände till Europa 1845 och
bosatte sig sedermera i Paris. L. utöfvade en ganska
omfångsrik författarverksamhet. Hans vetenskapliga
arbeten utgöras dels af afhand-lingar inom den rena
och använda matematiken, införda i åtskilliga lärda
samfunds handlingar eller i tidskrifter, dels af
läroböcker, bland hvilka må nämnas Differential and
integral calculus (1825; "Elementerna af differential-
och integralcalculen", 1837) och Handbook of
natural philosophy (1854-56). Äfven som populär
författare egde L. en ovanlig begåfning. Resultaten
däraf finnas till stor del nedlagda i den af honom
utgifna s. k. "Lardners Cyclopaedia" (134 vol.;
1830-44; 2:a uppl. i 135 bd 1854 ff.), i hvilken han
själf författat en mängd artiklar i matematik och
fysik. Han utgaf f. ö. äfven andra encyklopediska
verk, t. ex. "Cabinet library" (12 vol, 1830-32) och
"Museum of science and art" (12 vol., 1854-56).

Laredo. 1. Kretsstad i spanska prov. Santander,
vid Rio de Marrón, med fort och liten hamn. 5,097
inv. (1900). – 2. [Eng. utt. lä’ridåii] Stad i
nordamerikanska staten Texas, vid Rio Grande, midt
emot Nuevo Larédo i Mexico. 14,695 inv. (1910).

(J. F. N.)

Larentia, rom. myt. Se Acca Larentina och Larer.

Larer (lat. läres, "herrar") voro hos forntidens
romare ett slags skyddsandar. Föreställningarna
om larerna och de dem nära stående penaterna (se
d. o.) voro i mycket sväfvande och dunkla. Allmännast
synes man ha uppfattat larerna (de döde ättefäderna)
som hägnande väsen (genier) för familjen, och ofta
talas om "familjens lar", d. v. s. stamfaderns
ande. Men därjämte tänkte man sig larer som
skyddsandar för gård (hus) och grund, så att
distrikten på landet och kvarteren i städerna hade
sina larer, hvilka dyrkades vid korsvägarna (comnita}
och gat-hörnen samt hyllades genom en särskild fest
(compitalia). I familjehemmet voro larernas bilder (af
trä, metall, vax e. d.; fig. 1) uppställda vid härden
i atrium. De fingo sina offer vid hvarje måltid, i
det att mat kastades i elden, dyrkades särskildt på
de tro bemärkelsedagarna i månaden (Calendoe, Nonoe och
Idus) och inbjödos att taga del i hvarje
betydelsefullare (glad eller sorglig) tilldragelse
inom familjen, då de smyckades med kransar. Under
en senare tid plägade man förvara larernas bilder i
särskildt skåp eller i ett litet kapell (lararium;
fig. 2). Likasom familjen hade äfven staten
sina larer. I öfverensstämmelse med den allmänna
uppfattningen af familjens larer egnade man efter
republikens fall sin dyrkan särskildt åt Augustus’
genius såsom Roms skyddsande. I sammanhang med
larernas kult stod dyrkan af en underjordisk gudinna
Lara l. Larunda (Larentia), hvilken ansågs som
larernas moder och örn hvilken Ovidius berättar en
tämligen osmaklig myt. På statens vägnar offrades till Lara 23 dec.

R. Tdh.


Fig. 1.

Fig. 2.

Fig. 1. Lar, framställd dansande och beredd till
dryckesoffer, bronsstatyett från ett fornromerskt
hem. – Fig. 2. Lararium 1. kapell för larernas bilder,
i Pompeji.

Larf, socken i Skaraborgs län, Laske härad. 8,661
har. 1,732 inv. (1910). L. bildar med Längjum, Travad
och Södra Lundby ett rcga.lt pastorat i Skara stift,
Vånga kontrakt. – En stor del af socknen upptages af
den s. k. Larf s hed, bekant från Gustaf Vasas tid och
"Västgötaherrarnas uppror".

Larga (lat., "den breda"), mus., det allra största
notvärdet i mensuralmusiken, större än maxima
(se d. o.) och betecknadt med flera streck under det
breda nottecknet:
illustration placeholder


Larghetto, mus. Se Largo.

Largillière [larjiljär], Nicolas, fransk målare,
f. 1656 i Paris, d. där 1746, studerade i Antwerprn
för Antoine Goubeau, en flandrisk målare. 1674–78
sysselsattes han af Lely i London med att restaurera
äldre bilder, hvarjämte Karl II af honom beställde
några arbeten. På grund af förföljelser mot
katolikerna begaf sig L. till Paris. Där målade han
porträtt, bl. a. af konstnärerna Van der Meulen
och Le Brun, historietaflor, djur, blommor och
frukter. 1688 blef han led. af akademien med
ett porträtt i kroppsstorlek af Le Brun (nu i
Louvre). Under ett helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free