- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
9-10

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leemans, Conrad - Leenberg, Axel Daniel - Leer - Leer, Henrik Antonovitj - Leerdam - Leersia, se Oryza - Leesen, Jakob von - Leeu, Gerard - Leeuwarden - Lee ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Rijksmuseum van oudheden) i Leiden, blef han dess
föreståndare 1839, och den utvecklades kraftigt under
hans utmärkta ledning. 1859 fick han uppdraget att
organisera de rika etnografiska samlingarna i denna
stad. Han utgaf 1835 Horapollons "Hieroglyfica";
från fornsaksmuseet utgaf han en mängd utmärkta
textpublikationer: Description raisonnée des
monuments égyptiens de Leide
(1840), Egijptische
monumenten van het museum van oudheden te Leyden

(af staten bekostadt praktverk, påbörjadt 1835;
utgifningen pågår ännu), Papyri græci musci
Lugduni-Batavensis
(I, 1843, II, 1885),
Animedversiones ad inscriptiones graecas et latinas (1842). L.
beskref romerska fynd i Holland i Romeinsche
oudheden te Rossem
(1842) och Romeinsche oudheden
te Maastricht
(1843). Dessutom skildrade han i
praktverket Bôrô-Boedoer op het eiland Java (1873)
den stora ruinen Borobudor.

N. Sbg.

Leenberg [len-], Axel Daniel, skald, f. omkr.
1705, sannolikt i Vänersborg, d. 27 mars 1744 i
Göteborg, blef på 1720-talet kanslist i Krigskollegiets
krigsfiskalskontor samt befordrades till
kammarskrivare i artillerikontoret och, mot slutet af 1730-talet,
till tygvaktare i Göteborg. Sin märklighet eger L.
som en af den äldre frihetstidens mest formfulländade
och intressanta diktare. Han utgaf ett slags operatext,
Drama (1734), till hvilken Roman skref musik, och
öfversatte ungefär samtidigt från engelskan oratoriet
"Esther" af Händel ("Oratorio"). Båda utmärka
sig genom lättflytande diktion och en viss lyrisk
mjukhet, egenskaper, som än mer pryda de stycken af
honom, hvilka Sahlstedt infört i sin "Samling af
verser på svenska" (1751–53). I några af dessa
samt en del andra, på spridda håll mest i otryckta
samlingar förekommande verser och visor af L.
spelar äfven en fri och oförarglig munterhet, som
något påminner om Runius utan att vara härmad.
Jämte Dalin var L. en bland de förnämste diktarna
af patriotiska och politiska kväden. Han besjöng
sålunda Malkolm Sinclairs och Ulrika Eleonoras död,
freden med Ryssland, tronföljarens ankomst o. s. v.,
ofta i särskildt utgifna dikter. Af samtiden
skattades han högt, hvilket ses af Sahlstedts och fru
Nordenflychts loford. Den senare har träffande tecknat
honom som den där af skaldegåfvan lånade
"prydnad, täckhet och behag, för att tolka sannings lag",
ty någon högre fantasi eller djupare känsla förråda
hans skaldestycken icke.

–rn. (E. Wrgl.)

Leer [lēr], kretsstad i preussiska reg.-området
Aurich (Hannover), vid den äfven med större
fartyg farbara Leda, som 2 km. nedanför mynnar ut i
Ems. 12,347 inv. (1905). Gymnasium,
realgymnasium och navigationsskola. Tillverkning af
papper, maskiner, brännvin, tvål, tobaksvaror m. m.
L. är dock företrädesvis handelsstad, den största
inom Emsområdet. Hufvudsakligen exporteras
landtmannaprodukter från det bördiga Ostfriesland.
L. är sannolikt den äldsta orten i provinsen. Det
blef stad 1823.

Leer [ler], Henrik Antonovitj, rysk
officer, militärskriftställare, f. 1829, d. 1904, blef
1851 officer, genomgick 1852–54
generalstabsakademien, förflyttades därefter till generalstaben,
där han 1856 blef kapten, verkade länge som
lärare vid ofvannämnda akademi, blef 1870
generalmajor, 1882 generallöjtnant samt slutligen general
af infanteriet och chef för generalstabsakademien.
L. utgaf flera omfattande arbeten i befästningskonst,
taktik och strategi; "Positiv strategi" (sv. öfv.
1873), en Militärencyklopedi och en Öfversikt af
Rysslands krig (båda i flera delar) äro hans
förnämsta verk. L. var en ovanligt kunnig man,
framstående lärare och gedigen författare, men ytterligt
teoretisk. L. var sedan 1876 led. af svenska
Krigsvet.-akademien.

C. O. N.

Leerdam [lēr-], stad i nederländska prov.
Syd-Holland, vid Linge. 5,378 inv. (1903). Glasbruk,
cigarrfabriker, skeppsvarf och osttillverkning.
J. F. N.

Leersia [ler-], bot. Se Oryza.

Leesen [lesen], Jakob von, industriidkare,
donator, f. 15 april 1802 i Hamburg, d. 25 sept. 1876
å Krusenhof i Kvillinge nära Norrköping, egnade sig
från 1820 åt sockerindustrien samt var 1826–29
verkmästare vid Aug. Gieseckes sockerbruk i
Stockholm och därefter till 1836 föreståndare för sin
morbroder D. Reders sockerbruk Gripen i
Norrköping. 1836 blef L. genom köp egare af sistnämnda
etablissemang, hvarefter han till 1842 dref dess
rörelse i förening med K. Ståhl och senare tills. med
en sin son. Efter dennes död öfverlät han 1865
affären på ett bolag. L. samlade en betydlig
förmögenhet. Han skänkte 1865 Norrköpings stad
300,000 kr. till anläggande af en vattenledning samt
donerade 1875 100,000 kr. till "att användas för
ändamål att sedligt förbättra vanartiga barn,
tillhörande Norrköpings samhälle", och lika stor
summa till en s. k. fattiggård för Kvillinge församling.
I L:s och hans hustrus testamente af s. å.
bestämdes 50,000 kr. "till en fond för beredande af hem
och vård åt obemedlade, obotligt sjuka, tillhörande
Norrköpings samhälle", och 25,000 kr. till någon
nyttig inrättning för Kvillinge församling.

Leeu [lēo], Gerard, nederländsk boktryckare,
d. 1493, var från 1477 verksam i staden Gouda,
men öfverflyttade 1484 sin officin till Antwerpen,
där han utöfvade boktryckarkonsten till sin död. I
Gouda tryckte han 30 arbeten och i Antwerpen 55.
Bl. a. tryckte han 1481 i Gouda "Dialogus
creaturarum moralizatus", en med färglagda träsnitt
illustrerad fabelbok, som utgjorde den direkta
förebilden till den af Johan Snell 1483 i Stockholm
tryckta boken med samma titel, måhända vårt
första boktrycksalster (se Dialogus
creaturarum moralizatus
).

R. G.

Leeuwarden [lēvarden], fris. Lieuwert,
hufvudstad i nederländska prov. Friesland, vid
järnvägen och den stora kanalen mellan Harlingen och
Groningen. 36,404 inv. (1909). L. är en af de
mest blomstrande bland andra rangens städer i
landet, fullt af lif och företagsamhet. På grund af
likheten i historia och utseende har man kallat det
"Frieslands Haag". Liksom Haag växte upp
omkring grefvarnas af Holland hof, uppstod L.
omkring de frisiske ståthållarnas; och liksom Haag är
det en ytterst renlig, smakfull och angenäm stad,
med många parker och promenader, hvartill äfven
de forna vallarna förvandlats. Märkligare
byggnader äro det s. k. Kanselarij (från början af
1500-talet), af intresse hufvudsakligen för sitt bibliotek
och där inrymda riksarkiv, stadshuset (från 1715),
kungl. palatset (urspr. de frisiske ståthållarnas
residens), det nya justitiepalatset samt fängelset, det
största i Nederländerna. Märkligast bland kyrkorna
är S:t Jakob (1480–1550) med de frisiske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free