Print (PDF) - On this page / på denna sida - Leemans, Conrad - Leenberg, Axel Daniel - Leer - Leer, Henrik Antonovitj - Leerdam - Leersia, se Oryza - Leesen, Jakob von - Leeu, Gerard - Leeuwarden - Lee ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leenberg- Leeuwarden
10
seum van oudheden) i Leiden, blef han dess
föreståndare 1839, och den utvecklades kraftigt under
hans utmärkta ledning. 1859 fick han uppdraget att
organisera de rika etnografiska samlingarna i denna
stad. Han utgaf 1835 Horapolions "Hieroglyfica"
; från fornsaksmuseet utgaf han en mängd utmärkta
textpublikationcr: Dcscriplion raisonnée des monuments
égyptiens de Leidc (1840), Kfjijptischc monumenten
rån het museum rån oudlx-den te I^eyden (af staten
bekostadt praktverk, pubörjadt 1835; ut-gifningen
pågår ännu), Papyri fjrccci musci Luy-duni-Batacensis
(I, 1843, II, 1885), Animr.di: er sinnes ad
inscripliones graecas el latinas (1842). L. beskref
romerska fynd i Holland i Komeinsche oudheden te
Rossem (1842) och Homeinsche oudheden te Maastricht
(1843). Dessutom skildrade han i praktverket
Boro-Boedoer öp het eiland J ar a (1873) den stora
ruinen Borobudor. N. Sbg.
Leenberg [len-], Axel Daniel, skald, f. omkr. 1705,
sannolikt i Vänersborg, d. 27 mars 1744 i Göteborg,
blef på 1720-talet kanslist i Krigskollegiets
krigsfiskalskontor samt befordrades till kammarskri
f-vare i artillcrikontoret och, mot slutet
af 1730-talet, till tygvaktarc i Göteborg. Sin
märklighet eger L. som en af den äldre frihetstidens
mest formfulländade och intressanta diktare. Han
utgaf ett slags operatext, Drama (1734), till
hvilken Roman skref musik, och öfversatte ungefär
samtidigt från engelskan oratoriet "Esther" af Handel
("Oratorio"). Båda utmärka sig genom lättflytande
diktion och en viss lyrisk mjukhet, egenskaper, som än
mer pryda de stycken af honom, hvilka Sahlstedt infört
i sin "Samling af verser på svenska" (1751-53). I
några af dessa samt en del andra, på spridda håll mest
i otryckta samlingar förekommande verser och visor af
L. spelar äfven en fri och oförarglig munterhet, som
något påminner om Runius utan att vara härmad. Jämte
Dalin var L. en bland de förnämste diktarna af
patriotiska och politiska kväden. Han besjöng sålunda
Malkolm Sinclairs och Ulrika Eleonoras död, freden
med Ryssland, tronföljarens ankomst o. s. v., ofta i
särskildt utgifna dikter. Af samtiden skattades han
högt, hvilket ses af Sahlstedts och fru Nor-denflychts
loford. Den senare har träffande tecknat hcnom som
den där af skaldegåfvan lånade "prydnad, täckhet
och behag, för att tolka sannings lag", ty någon
högre fantasi eller djupare känsla förråda hans
skaldestycken icke. -m. (E. Wrgl.)
Leer [ler], kretsstad i preussiska reg.-området
Aurich (Hannover), vid den äfven med större
fartyg f ärbara Leda, som 2 km. nedanför
mynnar ut i Éms. 12,347 inv. (1905). Gymnasium,
realgymnasium och navigationsskola. Tillverkning
af papper, maskiner, brännvin, tvål, tobaksvaror
m. m. L. är dock * företrädesvis handelsstad, den
största inom Emsområdet. Hufvudsakligen exporteras
landtmannaprodukter från det bördiga Ostfriesland. L
är sannolikt den äldsta orten i provinsen. Det blef
stad 1823.
Leer [ler], Henrik Antonovitj, rysk officer,
militärskriftställare, f. 1829, d. 1904, blef 1851
officer, genomgick 1852-54 generalstabsakademien,
. förflyttades därefter till generalstaben, där
han 1856 blef kapten, verkade länge som lärare vid
ofvannämnda akademi, blef 1870 generalmajor, 1882
generallöjtnant samt slutligen general af infanteriet
och chef för generalstabsakadcmien.
L. utgaf flera omfattande arbeten i befästningskonst,
taktik och strategi; "Positiv strategi"
(sv. öfv. 1873), en Militärencyklopedi och en
Öfversikt af Rysslands krig (båda i flera delar)
äro hans förnämsta verk. L. var en ovanligt
kunnig man, framstående lärare och gedigen
författare, men ytterligt teoretisk. L. var
sedan 1876 led. af svenska Krigs-vet.-akademien.
c- O. N.
Leerdam [ler-], stad i nederländska prov. Syd-Holland,
vid Lingc. 5,378 inv. (1903). Glasbruk,
cigarrfabriker, skeppsvarf och öltillverkning. J-
F- N.
Leersia [ler-], löt. Se Oryza.
Leesen [lösen], Jakob von. industriidkare, donator,
f. 15 april 1802 i Hamburg, d. 25 sept. 1876 å
Krusonhof i Kvillingc nära Norrköping, egnade sig frän
1820 åt sockerindustrien samt var 1826-29 verkmästare
vid Aug. Gioseckes sockerbruk i Stockholm och därefter
till 1836 föreståndare för sin morbroder D. Reders
sockerbruk Gripen i Norrköping. 1836 blef L. genom
köp egarc af sistnämnda etablissemang, hvarefter han
till 1842 dref dess rörelse i förening med K. Ståhl
och senare tills, med en sin son. Efter dennes död
öfverlät han 1865 affären på ett bolag. L. samlade
en betydlig förmögenhet. Han skänkte 1865 Norrköpings
stad 300,000 kr. till anläggande af en vattenledning
samt donerade 1875 100,000 kr. till "att användas
för ändamål att sedligt förbättra vanartiga barn,
tillhörande Norrköpings samhälle", och lika stor summa
till en s. k. fattiggård för Kvillinge församling. I
L:s och hans hustrus testamente af s. å. bestämdes
50,000 kr. "till en fond för beredande af hem och vård
åt obemcdlade, obotligt sjuka, tillhörande Norrköpings
samhälle", och 25,000 kr. till någon nyttig inrättning
för Kvillinge församling.
Leeu [leo], G er ar d, nederländsk boktryckare,
d. 1493, var från 1477 verksam i staden Gouda,
men öfverflyttadc 1484 sin officin till Antwerpcn,
där han utöfvado boktryckarkonsten till sin död. I
Gouda tryckte han 30 arbeten och i Antwerpen
55. Bl. a. tryckte han 1481 i Gouda "Dialogus
crea-turarum moralizatus", en med färglagda träsnitt
illustrerad fabelbok, som utgjorde den direkta
förebilden till den af Johan Snell 1483 i Stockholm
tryckta boken med samma titel, måhända vårt första
boktrycksalster (se Dialogus c r e a t u-rarum
moralizatus). R. G.
Leeuwarden [levaiden], fris. Lieuwert, hufvudstad i
nederländska prov. Friesland, vid järnvägen och den
stora kanalen mellan Harlingen och Groningen. 36,404
inv. (1909). L. är en af de mest blomstrande bland
andra rangens städer i landet, fullt af lif och
företagsamhet. På grund af likheten i historia
och utseende har man kallat det "Frieslands
Haag". Liksom Haag växte upp omkring grefvaraas
af Holland hof, uppstod L. omkring de frisiske
ståthållarnas; och liksom Haag är det en ytterst
renlig, smakfull och angenäm stad, med många
parker och promenader, hvartill äfven de forna
vallarna förvandlats. Märkligare byggnader äro
det s. k. Kanselarij (från början af 1500-talet),
af intresse hufvudsakligen för sitt bibliotek och
där inrymda riksarkiv, stadshuset (från 1715),
kungl. palatset (urspr, de frisiske ståthållarnas
residens), det nya justitiepalatset samt fängelset,
det största i Nederländerna. Märkligast bland kyrkorna
är S:t Jakob (1480-1550) med de frisiske ståthål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
