- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
11-12

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leeuwarden - Leeuwenhoek ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ståthållarnas grafvar. Industrien omfattar tillverkning af
guld- och silfvervaror, speglar, musikinstrument
m. m. L. är en af Nederländernas största frukt- och
boskapsmarknader samt drifver f. ö. handel med
spannmål, lin, hudar, brännvin och mejeriprodukter
samt fisk. Det har två gymnasier och en högre
borgarskola. L. omnämnes först på 1200-talet och låg
då vid en bred hafsvik (Middclzee), som småningom
igengrundades, så att staden nu ligger minst 15
km. från hafvet. 1504 blef det Frieslands hufvudstad.
(J. F. N.)

Leeuwenhoek l. Leuwenhoek [levenhok],
Antony van, holländsk naturforskare, f. 24 okt. 1632 i
Delft, d. där 26 aug. 1723, skall i yngre år ha varit
kassör och bokhållare i en klädeshandel i Amsterdam,

illustration placeholder
Porträtt


senare (från 1660) i 39 år kammarvaktmästare vid
sin födelsestads, Delfts, rådhus. Han synes redan
tidigt ha sysselsatt sig med att slipa linser för
naturforskares behof. Ehuru i saknad af vetenskaplig
underbyggnad samt t. o. m. okunnig i det på den
tiden oumbärliga latinet, vann han snart rykte
genom det följdrika bruk han själf gjorde af
mikroskopet, sedan han väsentligen förbättrat detta
instrument genom förfärdigande af kraftigare linser,
så att det af honom konstruerade enkla mikroskopet
vida öfverträffade de då brukliga sammansatta. De
viktigaste af L:s undersökningar äro hans fullföljande
af Malpighis upptäckt af blodkropparna, hvilkas
utseende hos människan, grodungen o. s. v. han 1673
noggrant beskref, samt hans 1690 bekantgjorda
iakttagelse af hårrörskärlens betydelse för
blodomloppet, hvarigenom Harveys lära om denna process
fullständigades. L. uppvisade äfven den verkliga
strukturen af tandsubstansen, ögats kristall-lins,
håret, epidemis samt hjärnan hos människan och
de högre djuren, observerade ögats sammansatta
byggnad m. fl. egendomligheter hos insekterna,
undersökte olika trädslags vedbyggnad o. s. v. -
allt med mikroskopet. Han upptäckte hvirfveldjuren
och de sedermera s. k. infusorierna (1675) samt
uppdagade själfständigt, ehuru några månader senare än
Leiden-studentcn L. Hamm, spermatozoerna. Den gängse
föreställningen att t. o. m. högre animaliskt lif,
exempelvis loppan, uppkomme af sig själft ur dam,
förruttnelseprocesser m. m. bekämpades på det
kraftigaste af L. under uppvisande af många fall af
dittills opåaktad verklig fortplantning. Vanligen
afhöll han sig dock från att draga slutsatser, nöjande
sig med att lämna samvetsgranna beskrifningar. Han var
sedan 1680 medlem af Royal society i London och sedan
1697 korresponderande ledamot af Académie des sciences
i Paris. Sina iakttagelser offentliggjorde han dels,
och hufvudsakligen, i det förstnämnda samfundets
"Philosophical transactions", dels äfven i det
senares "Mémoires". Hans samlade skrifter utkommo
i 7 bd 1715-22, både på holländska och latin. Ett
urval utgafs 1798-1800 på engelska af S. Hoole.

Leeuw-Saint-Pierre [lev sä piär], köping i
belgiska prov. Brabant, 5 km. n. om Hal. 7,325
inv. (1904). Ylle- och bomullsväfverier.
J. F. N.

Leeward-islands [lī’ωəd a͡ı’lənds], eng., "öarna
i lä", "öarna under vinden", kalla engelsmännen
dels en del af de små Antillerna (se d. o.,
sp. 1141), dels de västra Sällskapsöarna. I
båda ögrupperna finnas Windward islands, "öarna
i lovart", "öarna öfver vinden" (= passaden).
J. F. N.

Le Faou [b faö]. Se Faou.

Lefaucheux [bfåjö], Casimir, fransk gevärskonstruktör,
f. 1802, d. 1852, konstruerade ett på sin tid mycket
användt jaktgevär och en revolver (se Handeldvapen, sp. 1317, och Jaktgevär, sp. 1210 med fig. 4).

Lef den lycklige. Se Leif den lycklige.

Lefebre, T. Se Lefebvre, T.

Lefebure [lefabyr], Johan Henrik (Jean Henry),
köpman, bruksidkare, f. 15 jan. 1708 i Stockholm,
d. där 27 okt. 1767, sonson till köpmannen André
Lefebure, som flyttat in från Frankrike till
Stockholm. L. erhöll 1730 burskap samt anlade
där ett sockerbruk och flera andra fabriker. Han
inköpte äfven bl. a. ett i Norrköping sedan gammalt
befintligt mässingsbruk och anlade vid detsamma
ett konstgjuteri för tillverkning af fingerborgar
m. m. Hans affärsverksamhet lämnade lysande resultat,
och L. fick snart stort inflytande på det kommersiella
lifvet i Sverige, som led. af Konvojkommissariatet
och Assekuransrätten, som fullmäktig i
Generaltullarrendesocieteten och Järnkontoret samt som
direktör vid Sjöförsäkringskontoret och Ostindiska
kompaniet. Vid riksdagarna 1751- 52 och 1760-62 var
han led. af borgarståndet samt fungerade i flera
år som fullmäktig för detsamma i Riksens ständers
kontor. Han adlades 1762, med bibehållande af sitt
namn. Men få år därefter började för L. olyckans
dagar. Vid Växelkontorets inrättande (1747) hade han
ingått bland de associerade och därefter, med undantag
af tiden för H. Königs med fleras ledning af detsamma
(nov. 1756 -juni 1758), varit delegare därstädes ända
till dess afskaffande (1761) samt den verksammaste i
skötseln af dess affärer. Då vid riksdagen 1765-66
räfsten med växelherrarna företogs, sattes L.,
liksom hans mäktige medbroder Kierman, i husarrest,
hvarjämte hans egendom och handelskontor ställdes
under kuratel till säkerhet för kronans och bankens
rätt. Utgången blef för L. sådan man kunnat vänta:
ständerna (!) förklarade honom skyldig att betala
inemot hälften af det beräknade ersättningsbeloppet
(61 tnr guld) och dömde honom till 1 månads fängelse
vid vatten och bröd samt förlust af all borgerlig
näring i Stockholm och af rättighet att vistas i
Stockholm eller å ort, där riksdag hölles. Men i maj
1766 nedsattes ersättningsbeloppet icke obetydligt,
och vatten- och brödstraffet mildrades till böter af
1,000 dlr smt. 1769 års riksdag nedsatte ytterligare
ersättningsbeloppen, och hvad som redan utbetalts
därutöfver återställdes till arfvingarna. - Med L:s
son, titulär-bergsrådet Jean L.-Lilljenberg (f. 1736),
utslocknade ätten på manslinjen 1805. (L. S.)

Le Fébure [la febyr], Claude. Se Lefebvre, C.

Lefébure [lefebyr], Eugene Jean Baptiste Louis
Joseph
, fransk egyptolog, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free