- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
103-104

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leipzig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Societas Jablonoviana (se Jablonowski 3),
Deutsche morgcnländische gescllschaft (med bibliotek
och sessioner äfven i Halle), Gesellschaft deutscher
naturforscher und ärzte. Af fromma stiftelser och
välgörenhetsinrättningar eger L. Tysklands äldsta
döfstuminstitut (fr. 1778), tre stiftelser för blinda,
2 stadens sjukhus och 2 hospital, barnsjukhus, en
asyl för ålderstigna borgare ("Johannisstift") och
en Pestalozzistiftelse m. fl. – L. är näst Hamburg
den förnämsta handelsstaden i Tyskland och egde redan
under medeltiden stor betydelse för varuutbytet inom
världsdelen genom sitt läge i skärningspunkten för
de gamla stråkvägar, som från östra Europa ledde
till Rhentrakterna samt från Nord- och Östersjön
till Syd-Tyskland och Italien. Allmänt bekanta äro
dess tre handelsmässor, vid nyår, påsk (den största)
och i sept. (förr okt., däraf Michaelismässan),
hvilka utvecklat sig ur vanliga årsmarknader och,
ehuru de förlorat sin relativa vikt, ännu förmedla
en ofantlig omsättning, i synnerhet i pälsvaror
(årligen för mer än 20 mill. mk), läder, borst,
glas, porslin, ylle- och linneväfnader samt korta
varor (Jubilate- och Michaelismässorna förekommo
redan 1156; nyårsmässan inrättades 1458, och
kejsar Maximilian bekräftade 1497 och 1507 stadens
privilegier, i det han förbjöd alla andra städer i
en vidsträckt omkrets att hålla marknader och gaf
besökare af L:s mässor fri lejd). Sedan 1894 är
tiden för mässorna bestämd sålunda: nyårsmässan
3–16 jan., påskmässan under 3 veckor från 1:a
sönd. e. påsk, Michaelismässan under 3 veckor från
sista söndagen i aug. Under senare tid har man
upprättat stora s. k. mässmönsterlager med anledning
däraf att affärerna, åtminstone för en mångfald
varor, upphört att bestå i direkt varuutbyte och i
stället göras i form af beställningar efter utställda
varuprof. Pälsvaruhandeln, hvari förnämligast Ryssland
och Nord-Amerika äro intresserade, är den största i
världen. Ännu mera kändt är L. som medelpunkt sedan
midten af 1700-talet för den tyska bokhandeln,
som där sysselsätter öfver 850 bokhandelsfirmor,
hvilka vid sidan af en väldig förlagsrörelse
upptagit Tysklands hela kommissionsbokhandel (1905
120 firmor och 10,900 kommittenter) och större
delen af dess antikvariat. Måndagen efter Cantate
(4:e sönd. e. påsk) ega de årliga afräkningarna
rum i "buchhändlerhaus". I närmaste sammanhang med
bokhandeln står den kolossala utvecklingen af bok- och
stentryckeri, träsnideri, stilgjuteri, bokbinderi,
papperstillverkning m. fl. närbesläktade fack,
hvari ingen annan tysk stad kan mäta sig med L. Bland
andra industrialster märkas maskiner, metallarbeten,
väfnader, pianon, vaxduk och sprit. L. är världens
förnämsta fabriksort för eteriska oljor. Industrien
sysselsatte 1907 146,569 pers. i 21,382 fabr.,
handel och samfärdsel 67,504 pers. i 21,463 företag;
hufvudgrenar voro boktryckeri, sten-, metall- och
färgtryck (15,348 pers.), tillverkning af maskiner och
apparater (14,695 pers.), byggnadsverksamhet {12,698
pers.), textilindustri (11,838), förarbetning af järn,
stål och andra oädla metaller (9,732), bokbinderi
(7,263), bokhandel och bokförlag (6,267 pers.). –
Stadsförvaltningen ombesörjes af stadsrådet, som utom
öfverborgmästaren, borgmästaren och polisdirektören
består af 13 aflönade och 15 oaflönade medlemmar,
samt af 72 stadsfullmäktige.
Stadens inkomster och utgifter upptogos för
1910 till 57,18 mill. mk och för 1911 (sedan
området ökats genom nya inkorporeringar) till
61,23 mill. mk. Skulderna uppgingo 1906 till 121,5
mill. mk. – L. har sitt namn af en slavisk (sorbisk)
fiskarby Lipzi l. Lipzk, jämte hvilken ett tyskt
nybygge tidigt uppstod. Som stad omtalas det i
urkunderna redan 1015, men erhöll stadsrätt först
efter 1156 och införlifvades 1216 med markgrefskapet
Meissen. Vid Sachsens delning 1485 tillföll L. den
albertinska regentlinjen. Sedan reformationen 1539
fullständigt genomförts i L., blef det ett hufvudsäte
för den ortodoxa lutheranismen. Stadens välstånd
sjönk i hög grad under trettioåriga kriget, under
hvilket den belägrades och intogs fem gånger. Under
de följande 100 åren höjde sig dess näringslif
ansenligt, och särskildt öfverflyttades dit den tyska
bokhandeln, som förut egt sitt centrum i Frankfurt
am Main. Sjuåriga kriget (1756–63) medförde nya
hemsökelser. Genom kontinentalsystemet (början af
1800-talet) tillskyndades L. som handelsplats icke
obetydliga fördelar, men 1812–13 led det starkt
afbräck genom tunga krigspålagor och ständig
inkvartering af trupper. Den lyftning staden fått
i våra dagar daterar sig från Sachsens anslutning
till tullförbundet 1833 och öppnandet af järnvägen
till Dresden 1839. – I L:s närhet ha stått tre
märkliga slag. De två första, i hvilka segern
tillföll svenska härar, utkämpades 1631 och 1642
vid den 10 km. från staden belägna byn
Breitenfeld (se d. o.). Närmare staden utkämpades
18 och 19 okt, 1813 det tredje, det väldiga slag
(die völkerschlacht), som egentligen bröt Napoleon
I:s makt. Sedan fransmännen 16 okt. utstått strider
vid Wachau, s. om L., och vid Möckern, n. om L.,
drog Napoleon sig tillbaka till en båge ö. om L.,
som betecknades af byarna Connewitz, Probstheida,
Paunsdorf och Schönfeld samt af floden Parthe. 17
okt. förflöt under gagnlösa underhandlingar.
Napoleons hela styrka uppgick till 150,000 man. 18
anryckte de förbundna ryska, österrikiska,
preussiska och svenska trupperna från alla sidor,
tillsammans 270,000 man (hvaraf 18,000 svenskar). Från
s. samt äfven v. om Pleisse framgick bömiska armén
(österrikare och ryssar) under Schwarzenberg,
från ö. mot Paunsdorf och Schönfeld nordarmén
(svenskar, ryssar och tyskar) under kronprinsen
Karl Johan, förstärkt med en armékår af schlesiska
armén (preussare), hvilken under Blücher ryckte
fram från n. Väster om L. framfördes österrikiska
kåren Giulay. Striden blef mycket het, oaktadt de
olika anfallen utfördes utan tillräckligt
sammanhang. Sachsarna och württembergarna gingo under
striden öfver till de förbundna. Under natten till 19
gick Napoleon tillbaka öfver Pleisse och Elster samt
vidare västerut, skyddad af kåren Macdonald, som
till kl. 1 e. m. 19 betäckte återtåget och försvarade
staden, hvilken dock stormades från n. och ö. Genom
den förtidiga sprängningen af bron öfver Pleisse gick
en del af Napoleons arriärgarde förlorad. Striderna
16, 18 och 19 okt. kostade Napoleon omkr. 60,000 man,
oafsedt den förlust hans styrka led genom sachsarnas
och württembergarnas affall, samt de förbundna
omkr. 48,000 man. Svenskarna, hvilka Karl Johan
sparade i själfva slaget, men som sedan togo del i
stadens stormning, förlorade endast 310 man. – Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free