Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennartsson ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt kvarn, 25,000 kr. (1910). Hufvudgården är
bebyggd med en stor rektangulär byggnad i tre
våningar, grundlagd redan på 1780-talet, men färdig
först 1830 (se fig.). Godset har bildats af två
gårdar, Källvik och Hambra, som på 1690-talet af
grefve And. Torstenson erhöllo namnet L. efter hans
fader, fältmarskalken Lennart Torstenson. Källvik
och Hambra voro kronogods, som 1573 utbyttes
till frälsesäteri af Erik XIV:s fältöfverste
Anders Rålamb. På 1630-talet egdes de af Lennart
Torstenson och tillhörde sedan hans efterkommande till
1758. L. köptes då af köpmannen Henrik König och 1769
af ceremonimästaren G. Wachschlager, som 1812 ärfdes
af sin dotterson grefve G. G. G. Oxenstierna. Denne
sålde L. 1831 till grefve P. G. af Ugglas, hvars
sonson frih. G. O. M. af Ugglas nu eger L.
Lennartsson, Anders och Torsten. Se
Forstena-släkten.
Lenne, Peter Joseph, tysk trädgårdsanläggare,
f. 1789 i Bonn, d. 1866 i Sanssouci, utbildade
sig hos Desfontaines i Paris och Sekell i München
och anställdes 1816 vid de kungl. trädgårdarna i
Sanssouci (Potsdam). L. utförde ett stort antal
framstående trädgårdsanläggningar dels i Potsdam,
dels i trakten där omkring, äfvensom en och annan i
skilda delar af Tyskland. Han torde ha varit en af
Tysklands allra mest framstående trädgårdsanläggare.
C. G. D.
Lennep, kretsstad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf
(Rhenprovinsen), 10 km. s. om Elberfeld. 10,323
inv. (1905). Realskola med progymnasium. Betydande
kamgarnsspinneri (1,000 arb.), klädes- och
trikåfabriker, järn- och stålvaruindustri. J. F. N.
Lennep, Jacob van, holländsk skald och
romanförfattare, f. 24 mars 1802 i Amsterdam,
d 1. 25 aug. 1868, son till den framstående klassiske
filologen och skalden David Jacob van L. (f. 1774,
d. 1853), studerade juridik i Leiden och offrade
sedan lejonparten af sin tid åt författarskap, trots
sina ganska ansträngande göromål som advokat och
domare. Han var 1853 -56 medlem af Andra kammaren,
hvarest han slöt sig till de konservative. L. var
en af Hollands mest begåfvade och inflytelserika
författare. Påverkad af Byron och W. Scott, höjde han
den nyare romantikens fana i sitt fädernesland. Sedan
han först uppträdt med Academische idyllen (1826),
dikter med ämnen ur studentlifvet, påbörjade
han 1828 en samling poetiska berättelser under
titeln Nederlandsche legenden och gaf lyrisk form
åt sina intryck af 1830 års tilldragelser. Ännu
mera folkkär vardt han genom sina underhållande,
fastän föga djupa historiska romaner, bland hvilka
må nämnas De pleegzoon (1829; "Fostersonen", 1838),
De roos van Dekama (1836-37; "Dekamas ros", 1881),
Ferdinand Huyck (1840; "Ferdinands äfventyr", 18H5)
och De lotgevallen van Klaasje Zevensler (1865-66;
"Klaasje Zevensters lefnadsöden", 5 bd. 1868
-69), en till 1840-talet förlagd social roman af
stort värde. Hit hör äfven Onze voorouders (5 bd,
1838-45), en serie berättelser. L. har kallats
’’"Hollands Walter Scott", och i själfva verket kan
han i tjusande berättarförmåga mäta sig med den store
skotske epikern. Lustspelen Het dorp aan de grenzen
(1830) och Het dorp over die grenzen (s. å.) äro bland
L:s 30 dramatiska stycken de enda, som gjort varaktig
lycka. Hans arbete De voornaamste geschiedenissen
van Noord-Nederland aan zijne kinder en verhaald
(1846-49; 5:e uppl. 1865) är ett godt försök till
populär häfdateckning. L. öfversatte bl. a. arbeten af
Shakspere, Byron, Southey och Tennyson samt utgaf en
kritisk uppl. af J. van Vondels verk. L:s Poetische
werken utgåfvos 1859 -72, i 13 bd, hans Romantische
werken 1855-72, i 23 bd (praktuppl. i 12 bd 1890;
illustrerad uppl. i 2 bd 1892). Hans Dramatische
werken finnas samlade i 3 bd (1852-54). Se biogr,
af J. ten Brink och af M. F. van Lennep 1909.
Lennewaden, slott i södra Livland vid Düna, intogs
af svenskarna 1621, och 1625 byggde Jakob De la
Gardie där en redutt, men efter krigets slut fick
befästningen förfalla. L. W:son M.
Lenngren. 1. Karl Peter L., tidningsman, ämbetsman,
f. 28 maj 1750 i Nyköping, d. 16 nov. 1827, ingick
1770 som e. o. kanslist i Kommerskollegium, där han
1799 befordrades till kommerseråd. Han blef led. af
Vet. akad. 1805. – L. började 1778 i förening med
J. H. Kellgren utge den inflytelserika tidningen
"Stockholmsposten" och var redaktör för densamma
ända till 1813. L. var gift med skaldinnan Anna Maria
Malmstedt (se L. 2).
2. Anna Maria L., den föregåendes hustru, f. 18
juni 1755 i Uppsala(?), d. 8 mars 1817 i Stockholm,
var dotter af dåv. docenten, sedan akademiadjunkten
och titulärprofessorn Magnus B. Malmstedt,
som vid tiden för hennes födelse på grund af sin
herrnhutism var afstängd från docentur och befann
sig i tryckande fattigdom. I fädernehemmet fick hon
en grundlig bildning och utvecklade där redan tidigt
sin vittra talang. Bokstäfverna A. M. M. syntes rätt
ofta under tillfällighetsdikter och andra kväden
från 1770-talet. Och den unga dam, som dolde sig
bakom detta märke, följde alldeles icke de råd, som
hon senare gaf "sin dotter, om hon hade någon", att
icke öda tiden bort med läsning. Tvärtom sysslade hon,
såsom man finner bl. a. af hennes vittra korrespondens
med sedermera landshöfding Schmiterlöw, synnerligen
flitigt med vitter läsning och vittert skriftställeri,
liksom hon äfven var så hemma i latinska språket, att
hon kunde bistå sin fader med rättande af studenternas
latinska stilar. Hennes första mera betydande dikt,
satiren Tékonseljen (i sin ursprungliga form tryckt
i Göteborgstidningen
 |
| Anna Maria Lenngren. Efter en miniatyr. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
