- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
169-170

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennartsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

Lennstrand-Lenötre

170

gång åt jordbruk och boskapsskötsel samt
främjade under sin ämbetstid som lordprcsidcnt
verksamt lagstiftningen för skyddsåtgärder
mot k^eaturssjukdo-mar. Hans son Charles
Henry Gordon-L.. hertig af Richmond och
G or d o n, af L. och af A u b i g n y,
f. 1845, är släktens nuvarande huf-vudman.
l-4. V. S-g.

Lennstrand, Viktor Emanuel. Se U t i-lister.

Lennäs socken. Se L än n as.

Lenoir [lonwär]. 1. Marie Alexandrc L., fransk
arkeolog, f. 1762 i Paris, d. där 1839, ingaf 1790
till nationalförsamlingen ett förslag att från
den allmänna försäljningen af till staten indragen
egendom undantaga konstföremål. För det på detta
sätt skapade museet, Muséc des monuments francais,
tom inrymdes i det forna klostret Les pe-tits
augustins, utnämndes L. till konservator, och han
skötte denna syssla, tills de återkomne bourbonerna
läto stänga museet. L. fick i stället uppsikten öfver
minnesmärkena i Saint-Dcnis. 1820 restaurerade han
termerna i Paris. L. utgaf bl. a. Musée des monuments
francais (8 vol., 1800-22), Hisloire des arts en
France, prouvée par les monuments (1811), Allas des
monuments el des arts libéraux de la France (1820-27;
2:a uppl. 1840) och La vraie science des artistes
(1823).

2. Alexandre Albert L., den föregåendes son, fransk
arkitekt, f. 1801 i Paris, d. där 1891, studerade
i Italien 1830-32, reste i Europa och Orienten
samt väckte uppseende genom sitt förslag till ett
historiskt museum (1833), hvilket hade till följd,
att han sattes till arkitekt för Musée de Cluny,
som af honom fullbordades. Hans största förtjänst
ligger i hans litterära arbeten, af hvilka må nämnas
Archilecture militaire au moyen-äge, Monuments
religieux du moyen-age (1840-47), Sla-tistique
monumenlale de Paris (1846, 1861-67) och Architeclure
monaslique (1852-56). 1869 blef han medlem af franska
konstakad. 1. (J-C.) 2. (G-g N.)

Lenoir [lonwär], Alfred, fransk skulptör, f. 1850
i Paris, studerade vid Écolo des bcaux-arts för
Guillaume m. fl., debuterade 1874 med Jesus i
grafven (i kyrkan S:t Francois Xavier), utförde
sedan Sankt Schaslian (1875), Johannes döparen som
ung (byst, 1883, Luxcmbourgmuseet), monument öfver
C. Franck (relief) och öfver Berlioz (staty, båda
i Paris), marskalk Canroberts staty i Saint Céré,
porträttbyster af Daumier och af E. de Gon-courl
(båda i Versailles’ museum) och af konstsamlaren
A. Moreau (i halffigur, originellt framställd
med cylinderhatt på hufvudet och cigarr i munnen,
utförd på beställning af staten 1908), vidare några
grafmonumcnt, bland hvilka det öfver hertiginnan
af Salerno (liggande kvinnofigur) torde vara det
yppersta (i kapellet i Dreux, 1892) samt den vackra
kvinnostatyn La source d’Autevil, utförd för en privat
trädgård där, och gruppen Proudhon och hans genius,
afsedd för en af planteringarna utanför Louvre.
G-g N.

Lenormand [lonårmä’], Marie Anne Adela T d c, fransk
spåkvinna, f. 1772 i Alcncon, d. 1843 i Paris,
började tidigt spå i kort, kom 1790 till Paris och
öppnade vid rue Tournon en "spådomsbyrå", som i 40 år
hade ett jämnt tillopp af besökande, icke minst från
samhällets högsta kretsar. Särskildt beskyddades hon
af kejsarinnan Jose-

fina. Tre gånger satt L. i fängelse för "indiskreta
afslöjanden". 1809-14 var hon förvisad från
Frankrike. På kongressen i Aachen 1818 hade den åt
mysticism hcmfallne kejsar Alexander I mycket att
skaffa med L. Hon dog glömd, efterlämnande nära l
million frcs i förmögenhet. Själf betecknade L. sig
som "en uppväckt sömngångcrska". Hon skref bl. a. La
sibylle au congrés d’Aix-la-Chapelle (1819) och
Mémoires historiques et secrets de l’im-pératrice
Josephine (2 bd, 1820). Se biogr, af Gi-rault (1843)
och Cellier-Dufaycl (1845).

Lenormant [lonårmu’]. 1. Charles L., fransk
arkeolog och numismatiker, f. 1802 i Paris,
d.

1859 i Aten, blef 1825 inspektör öfver de sköna
konsterna, åtföljde 1828 Champollion d.
y. till Egypten, anställdes som konservator vid
Arscnalbib-liotcket 1830 och vid Nationalbibliotckot
1832, var 1835-46 vice professor i historia vid
Sorbonne och utnämndes 1848 till professor i
egyptisk arkeologi vid College do France.
1839 blef han led. af Franska institutet.
L. åtnjöt högt anseende som arkeolog, ehuru hans
lifliga inbillningskraft emellanåt förledde honom
till alltför raska eller godtrogna uttolkningar.
Böjd för mystik, vardt han en nitisk förfäktare af
de ortodoxt katolska lärorna, såväl i tidningar
som i sina historiska arbeten och föreläsningar.
De senare måste slutligen inställas till
följd af åhörarnas bullrande protester.
Bland de verk L. utgaf må nämnas de ytterst
dyrbara planschverken Trésor de numismatique et
de glyp-tique (15 bd, 1834-50) och filite des
monuments céramographiques (4 bd, 1837-61). - 2.
Fran-9013 L., den föregåendes son, fransk
arkeolog, numismatiker och assy-

rioloar, f. 1837 i Paris, d. där 1883, deltog redan
som gosse i faderns undersökningar. Sedan han utgifvit
ett par arbeten, skickades han i offentligt uppdrag
till Orienten. Han var

1860 ögonvittne till massakrerna på de
kristna i Syrien och hem-sände lifliga skildringar
däraf. 1882-72 var L. underbibliotekarie vid
Franska institutet och

utnämndes 1874 till professor i arkeologi vid
Natio-nalbibliotckct. 1881 blef han led. af
Institutet. L. vann i den vetenskapliga världen ett
berömdt namn genom en mängd arbeten, af hvilka må
nämnas Recherches archéologiqnes å Éleusis (1862),
det af Franska akad. prisbelönta verket Manuel
(Vhisloire ancienne de VOrient (3 bd, 1868-73;
9:e uppl. 1881-88) med tillhörande atlas, Lettres
assyriologiques et épigrapliiqnes (4 bd, 1871-80),
Ettides accadiennes (2 bd, 1873-74), Les premiéres
civilisations (2 bd, 1874), Les sciences occultes en
Asie (2 bd, 1874-75), Les principes de comparai-son
de Vaccadien et des langues touraniennes (1876)
samt det för hela forntidens kulturhistoria viktiga
arbetet La monnaie dans Vantiquité (3 bd, 1878 -79;
2:a uppl. 1896). Hans sista arbete var Mön-naies et
médailles (1884). 1. (N. Sbg.) 2. (D. M.) Lenotre
[lonåtr], André, fransk trädgårds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free