- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
167-168

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lennartsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norrköping, hvilka oaktadt redbart och sträfsamt arbete
kommit på obestånd; Lenningska fonden (100,000
kr.), hvaraf årliga afkastningen skall utdelas åt
arbetare vid Drags fabrik (dels som premier, dels som
pensioner) för långvarig tjänst eller skicklighet
i yrket; John och Matilda L:s sjukhem (med en
fond af nära 610,000 kr.), afsedt för obemedlade
obotligt sjuka tillhörande Norrköpings samhälle
(fonden har sedermera ökats genom donationer af
frisängar och större eller mindre belopp, så att
den f. n., 1911, uppgår till omkr. 925,000 kr.);
John L:s väfskola (med 300,000 kr. fond),
i hvilken praktisk och teoretisk undervisning
meddelas lefvande ämnessvenner i väfnadskonsten
(synnerligast ylle- och bomullsindustrien), såväl
åt sådana, som ämna grunda egen fabrik, som ock
åt blifvande fabriksmästare och åt arbetare.
(G. A. W.)

Lennmalm, Karl Gustaf Fritiof, läkare, ’akademisk
lärare, f. 24 sept. 1858 i Norrköping, blef
student i Uppsala 1875, med. kandidat 1880 och
med. licentiat 1884. Efter att ha försvarat
afh. Om lokalisationen i hjärnbarken af afasicns
olika former (1886) promoverades han i Uppsala
till med. doktor och utnämndes s. å. till docent i
praktisk medicin därstädes. 1889 utnämndes han till
e. o. professor i pediatrik och praktisk medicin i
Lund samt kallades 1890 till Malmstensk professor i
nervsjukdomar vid Karolinska institutet. 1895-1907
var han Sv. läkarsällskapets sekreterare. Bland
L:s skrifter märkas, utom den of van-nämnda,
Skarlakansfeberns uppträdande i Sverige (i Uppsala
univ:s årsskrift, 1889) och de i "Hygica" införda O m
de s. k. traumatiska neuroserna (1893), Om kombinerade
skleroser i ryggmärgens bak- och sidoslrängar
(1894), Om sjukdomar, som bero på föreställningar
och som botas genom f or esl all ning ar (1896),
samt skildringar af Svenska läkarsällskapets historia
ISOS-1908 (1908) och af Karolinska medikokirurgiska
institutets uppkomst och utveckling (1910). L. är
led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1890) och medicinska
Nobelkommittén (1908). (U. T-dt.)

Lennox [lo’noks], grefskap. Se Dumbarton.

Lennox [lo’noks], skotsk earltitcl, som omtalas
redan på 1200-talet och på 1470-talet genom arf
öfvcrgick till en gren af ätten Stuart. 1581
upphöjdes Esmc Stuart till (skotsk) hertig af L.,
och efter den 6:e hertigens död 1672 ärfdes titeln
af hans frände, konung Karl II, som 1675 gaf den åt
sin naturlige son Charles L., (engelsk) hertig af
Richmond (se L. 1). En af dennes ättlingar, Charles
L., 5:e hertig af Richmond och Lennox (se L. .3),
antog 1836 vid sin morbrors, hertigens af Gordon,
död släktnamnet Gordon-Lcnnox, och hans son, den 6:e
hertigen (se L. 4), blef därjämte, 1876, (engelsk)
hertig af Gordon. Jfr sir W. Fraser, "The Lennox"
(2 bd, 1874). Om titelns äldre bärare se art. Stuart.

1. C h a r l e s L., hertig af Richmond och L.,
f. 1672, d. 1723, var son till Karl II och Louise de
Kérouallc (so d. o.), erhöll de båda hertigfcitlarna
1675 och innehade 1682-85 öfver-hofstalhnästarämbetct
(master of the horse) vid faderns hof. Jakob II
var honom föga nådig, och hans moder förde honom
därför till Ludvig XIV:s hof, där han öfvergick till
katolicismen. Effer stats-hvälfningen i England 1688
öfverflyttade L. dit 1692, blef åter protestant och
gjorde sig sedan

känd som en äfventyiiig och utsväfvande hofman,
flera gånger ombytande politiskt parti. Hans son,
Charles L., 2:e hertig af Richmond och L., f. 1701,
d. 1750, ärfde efter farmodern en fransk hertigtitel
af A u b i g n y.

2. Charles L., 3:e hertig af Richmond och L.,
sonson till L. l, f. 1735, d. 1806, uppträdde
i öfvcrhuset på 1770-talet flera gånger för de
nordamerikanska kolonisternas sak och framlade
1780 ett radikalt förslag till rösträttsrcform.
Han var mars 1782-april 1783 under Rockingham
och därefter dec. 1783-febr. 1795 under
Pitt som gcneralfälttygmästare medlem af
kabinettet, blef 1796 fältmarskalk och motsatte
sig som konservativ minister de rösträttsförslag,
som han tidigare förfäktat.

3. Charles Gör d ön-L., 5:e hertig af
Richmond och L., hertig af A u b i g n y, den
föregåendes brorsons son, politiker, f.
1791, d. 1860, under faderns lifstid (till
1819) kallad lord M a r c h, deltog från 1810 under
Wellingtons fanor i de Napoleonska krigen, var 1812-19
(konservativ) medlem af underhuset, bekämpade i
öfverhuset häftigt katolikernas emancipation samt
omtalades därför 1829 som tilltänkt premiärminister
i händelse af Wellingtons fall på denna fråga. L.
närmade sig 1830 whigs och ingick nov. s. å. som
gcneralpost-mästare i lord Greys kabinett. Där
accepterade han motvilligt reformbillcn; maj 1834
afgick han samtidigt med lord Stanley. Han stödde
sedan Melbournes ministär, men blef från 1845 en af
ledarna för den protektionistiska oppositionen mot
Pccls frihan-dclspolitik och var president i den som
motvikt mot Anti-corn-law leaguc grundade föreningen
Agricul-tural protcction society. Han öfvergaf
emellertid snart politiken för landtbruk
och hästskötsel, som han bättre förstod L:s
yngre bror, lord William Pitt L., f. 1799, d. 1881,
skriftställare, har egnat honom en panegyrisk biografi
(1862) samt dessutom gjort sig känd genom några klena
romaner och flera rätt värdefulla memoararbetcn,
Fi fly years bio-graphical reminiscences (2
bd, 1863), Celebrities I have known (4 bd,
1876-77) m. fl.

4. Charles Henry Gordon-L., hertig af
Richmond och Gordon, af L. och af Aubigny,
den föregåendes son, politiker, f. 1818, d.
1903, var

1841-60 (konservativ) medlem af underhuset,
till sitt inträde i öfverhuset vid faderns död
sistnämnda år kallad lord M a r c h. Han var
1867-68 som handelsminister medlem af kabinettet
Dcrby-Disracli och 1869-76"det konservativa partiets
ledare i öfvcrhuset. 1874-80 var L. lordprcsidcnt
i Disraclis ministär, 1885-86 handelsminister och
en kortare tid minister för Skottland i Salisburys
första ministär. Lugn och måttfull i åsikter och
uppträdande, tillhörde L. de konservatives mest
ansedda ledare. Han egnade sig på sina vidsträckta
skotska <?ods med ifver och fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free